STs förbundsordförande Britta Lejon anser att produktivitetsavdraget har lett till färre anställningar och sämre arbetsmiljö inom staten.
Bild: Casper Hedberg
STs förbundsordförande Britta Lejon anser att produktivitetsavdraget har lett till färre anställningar och sämre arbetsmiljö inom staten.

ST: Effektiviseringskrav leder till sämre arbetsmiljö

STATSFÖRVALTNING2022-03-30
Om det produktivitetsavdrag som minskar de statliga myndigheternas anslag inte hade införts hade statsförvaltningen haft ytterligare 62 miljarder kronor att lägga på löner förra året, enligt en ny rapport från ST. Det är pengar som hade behövts och som hade kunnat ge många nya statliga jobb, anser STs förbundsordförande Britta Lejon.

Sedan 1994 har den statliga sektorn inte fullt ut kompenserats för ökande lönekostnader. Det beror på att det då infördes ett system där ett så kallat produktivitetsavdrag minskar den automatiska, kostnadsbaserade uppräkningen av anslagen, vanligen med mellan en och två procent. Avdraget beräknas utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn och är tänkt att säkerställa att statsförvaltningen effektiviseras.

I en ny rapport har ST räknat på hur produktivitetsavdraget har påverkat myndigheternas lönekostnadsanslag sedan 1994. Beräkningarna visar att anslagen för statens lönekostnader skulle ha varit 44 procent högre år 2021, vilket motsvarar cirka 62 miljarder kronor, om avdraget aldrig hade införts.

Det är pengar som statliga verksamheter har gått miste om och som hade behövts för att anställa fler inom staten, anser STs förbundsordförande Britta Lejon.

– Vi kan inte leda i bevis exakt hur många fler jobb som det hade kunnat handla om, om produktivitetsavdraget inte hade införts. Det har också tagits många andra beslut som har påverkat statlig sektor. Men vi visar att det är mycket pengar, 62 miljarder, som hade kunnat ge fler händer, fötter och hjärnor i den statliga verksamheten, säger hon.

Rapporten jämför också utvecklingen inom statlig och privat sektor och visar att statens lönekostnader och andelen statligt anställda har halkat efter. Enligt STs beräkningar hade andelen anställda inom statlig sektor varit 31 procent högre år 2020 om sysselsättningsutvecklingen inom statsförvaltningen hade hållit samma takt som i privat sektor.

Detta har fått stora konsekvenser både för medarbetarnas arbetsmiljö och för medborgarna som drabbas av sämre service och långa handläggningstider, menar Britta Lejon.

ST fortsätter därför att förespråka att regeringen ska avskaffa produktivitetsavdraget och att effektivisering i stället ska ske utifrån varje myndighets förutsättningar, gärna i samråd med medarbetarna.

– De anställda saknar i dag tillräckliga resurser för att göra ett riktigt bra jobb. Det är väldigt tydligt att arbetsmiljön för statligt anställda hade varit bättre och mindre stressad och att man hade haft en mer rimlig arbetsbörda om vi inte hade haft ett produktivitetsavdrag, säger Britta Lejon.

I februari presenterade Riksrevisionen en granskning av produktivitetsavdraget, med slutsatsen att det har lett till att myndigheterna har effektiviserat sin verksamhet utan att det har blivit avsevärt svårare att utföra uppdraget.

Att ST nu landar i en annan slutsats beror både på att fackförbundet har undersökt effekterna av avdraget under en längre tidsperiod och granskat konsekvenserna av avdraget för verksamheterna och de anställda, menar Britta Lejon.

– Det har Riksrevisionen inte bekymrat sig om, utan man nöjer sig med att konstaterat att avdraget har sparat pengar och det är självklart. Dessutom har Riksrevisionen konstigt nog valt att inte lyfta fram de medskick från myndigheter som har pekat på negativa konsekvenser, säger hon.

Så fungerar pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.