Årlig besparing på myndighetsanslag får stöd i rapport

STATSFÖRVALTNING2022-02-23
Produktivitetsavdraget har inte gjort det svårare för myndigheter att utföra sitt uppdrag, skriver Riksrevisionen i en granskning av pris- och löneomräkningen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk till rapportens slutsats och anser att avdraget, som innebär att myndigheternas anslag inte räknas upp i takt med kostnadsökningarna, borde tas bort.

Pris- och löneomräkningen är ett system ska kompensera statliga myndigheter för ökade kostnader för exempelvis hyror och löner. Den har använts sedan 1993 och är en del i det årliga budgetarbetet.

Systemet bygger på automatiska omräkningar av anslagen med statistiska data som grund. Den del av modellen som avser löner innehåller ett så kallat produktivitetsavdrag, som är tänkt att säkerställa att myndigheterna effektiviserar sin verksamhet. Avdragets storlek beräknas utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Enligt Riksrevisionen har det samlade produktivitetsavdraget för landets myndigheter uppgått till i genomsnitt ungefär 1 miljard kronor per år, vilket motsvarar 0,6 procent av föregående års förvaltningsutgifter.

I en ny rapport – den första som gjorts på området – konstaterar nu Riksrevisionen att modellen har fungerat som  tänkt. Enligt rapporten har myndigheterna effektiviserat sin verksamhet utan att det blivit avsevärt svårare att utföra uppdraget. Samtidigt har produktivitetsavdraget skapat ett årligt budgetutrymme som kunnat användas till andra områden.

Men Riksrevisionen ser också brister i modellen och lämnar därför några rekommendationer till regeringen. Flera av myndigheterna som ingått i granskningen anser att den är oförutsägbar och gör det svårt att planera långsiktigt. Riksrevisionen vill därför att regeringens förväntningar på myndigheterna blir tydligare och att transparensen förbättras.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen att regeringen utreder möjligheterna att införa liknande produktivitetskrav även för avgiftsfinansierade statliga verksamheter.

ST har vid flera tillfällen kritiserat produktivitetsavdraget. Förbundets ordförande Britta Lejon tycker inte att rapporten ger en rättvisande bild.

– Jag är både besviken och förvånad. Rapporten är för grund i analysen av konsekvenserna av det här avdraget. Det finns myndigheter som beskriver problem, men det lyfts inte fram, utan i stället fokuserar man på att det lett till besparingar, säger Britta Lejon.

Hon anser att produktivitetsavdraget har skadliga effekter och behöver tas bort.

– I och med att man varje år minskar förvaltningsanslagen samtidigt som uppdragen ligger kvar blir de anställda tvungna att springa fortare och slita hårdare.

ST kommer inom kort att släppa en egen rapport om pris- och löneomräkningen.

– Jag hoppas att den ska kunna bidra till en mer nyanserad och fördjupad diskussion om de här frågorna och om kvaliteten och utvecklingsförmågan i staten, men också om arbetsmiljön för de statligt anställda, säger Britta Lejon.

Så fungerar pris- och löneomräkningen

Varje år räknas myndigheternas anslag i statsbudgeten om automatiskt för att täcka förändringar av priser och kostnader. Omräkningen grundar sig på pris- och löneförändringar i övriga samhället. Systemet kallas pris- och löneomräkning och har funnits sedan början av 1990-talet.

Den del av omräkningen som avser löner bestäms av två statistiska uppgifter. Statistiska centralbyrån, SCB, beräknar ett arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin, som kallas AKI Ram. Indexet baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Sedan 2020 används ett femårigt glidande medelvärde av AKI Ram som grund för löneomräkningen, för att utvecklingen ska bli mindre ryckig. Detta minskas sedan med ett produktivitetsavdrag, som fastställs som ett glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor under tio års tid.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.