Ökad kompetensbrist i staten

STATSFÖRVALTNING2022-01-14
Kompetensbristen växer inom staten, men har inte nått samma nivåer som innan pandemin. Enligt Arbetsgivarverkets medlemmar har svårigheterna att behålla personal minskat, visar den senaste Kompetensbarometern.

Hösten 2021 uppgav mer än två av tre bland Arbetsgivarverkets medlemmar att de haft brist på lämpliga sökande. Det är en tydlig ökning jämfört med ett år tidigare, då andelen låg på 44 procent. Störst brist på lämpliga sökande finns inom sektorerna IT och systemutveckling, enligt Arbetsgivarverkets Kompetensbarometer.

Den långsiktiga trenden är att kompetensbristen i staten har ökat ända sedan 2005, fram till 2018 då konjunkturen långsamt försvagades. År 2020 kom en kraftig nedgång på grund av pandemin, men bristen ökade snabbt igen under 2021.

Enligt barometern är det också stor brist på jurister. Inom verksamhetsområdena socialt skydd och allmän offentlig förvaltning uppger nästan varannan statlig arbetsgivare att det är brist på jurister.

”Anställningsplanerna på svensk arbetsmarknad är rekordhöga och bristen ökar nu mycket snabbt, så det är inte särskilt förvånande att bristen även ökar bland Arbetsgivarverkets medlemmar”, konstaterar Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson i ett pressmeddelande.

Samtidigt sjunker andelen medlemmar som upplever svårigheter att behålla personal. Under 2021 är det bara tolv procent som har haft sådana svårigheter. Inom verksamhetsområdet utbildning uppger en av fyra arbetsgivare att de har svårigheter att behålla personal. Bara tre procent av arbetsgivarna uppger att de har problem att behålla chefer. Störst brist på chefer finns inom sektorn allmän offentlig förvaltning, där en av sex arbetsgivare uppger att det saknas lämpliga chefer.

Enligt Kompetensbarometern har myndigheterna allt svårare att få anslagen att räcka till, trots att staten under pandemin förstärkt delar av statsförvaltningen och skjutit till extra pengar utöver ordinarie budget till vissa myndigheter. Andelen myndigheter som utnyttjar anslagskrediten har ökat kraftigt under 2021, samtidigt som andelen som anslagssparar är rekordlåg.

”Det här är en tydlig trend vi sett allt sedan finanskrisens dagar. Allt fler lånar och allt färre anslagssparar. Det finns en hel del som talar för att det är de senaste tio årens svaga utveckling av förvaltningsanslagen, i kombination med snabbt stigande kostnader, som gör att det är svårt att få anslagen att räcka till”, framhåller Roger Vilhelmsson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.