I sin rapport anger Riksrevisionen att det finns en rad fördelar med stordriftslösningar när det kommer till Kriminalvårdens anstalter.
Bild: Gamma-Man/Mostphotos
I sin rapport anger Riksrevisionen att det finns en rad fördelar med stordriftslösningar när det kommer till Kriminalvårdens anstalter.

Regeringen oenig med Riksrevisionen om stordriftslösningar

KRIMINALVÅRDEN2021-01-12
Regeringen håller inte med om Riksrevisionens bedömning att Kriminalvårdens verksamhet kan effektiviseras med runt 20 procent genom stordriftslösningar. Beräkningen är orealistisk eftersom det bland annat krävs att en stor del av myndighetens anstalter läggs ned och att nya byggs, framhåller regeringen i en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport.

Om samtliga Kriminalvårdens anstalter skulle ha 300 platser vardera skulle staten spara 580 miljoner kronor om året, uppger Riksrevisionen i en granskningsrapport. I en skrivelse till riksdagen sätter dock regeringen ett frågetecken för den slutsatsen.

”Beräkningen förutsätter bland annat att två tredjedelar av anstalterna läggs ned och att ett antal nya byggs”, konstaterar regeringen i en skrivelse.

I sin rapport anger Riksrevisionen att det finns en rad fördelar med stordriftslösningar när det kommer till Kriminalvårdens anstalter, som att vissa personalkostnader kan slås ut på ett större antal intagna och att arbetet med att förebygga att intagna återfaller i brott kan förbättras.

Där får man visst medhåll från regeringen, som i sin skrivelse påtalar att det finns förutsättningar för att större anstalter skulle kunna göra myndigheten mer resurseffektiv.

Samtidigt påpekar man att Riksrevisionen har granskat verksamhet under tidsperioden 2015 till 2018, och att man borde ha vägt in de förändringar som har skett sedan dess.

”Riksrevisionen noterar mycket riktigt att anstaltsbeläggningen började öka under senare delen av 2018, men har i sin samlade analys inte tagit hänsyn till den kraftigt ökade beläggningen därefter. Det innebär att Riksrevisionen inte heller har övervägt vad beläggningsökningen kan ha fått för konsekvenser för verksamheten och dess effektivitet”, skriver regeringen.

Regeringen konstaterar att Kriminalvårdens anstalter har tagit emot fler intagna än vad lokalerna är anpassade för, och betonar att anstalterna haft ungefär 1 000 fler intagna per månad under de senaste två åren jämfört med vad man hade under den tidsperiod som Riksrevisionen har fokuserat på i sin rapport.

Enligt regeringen är det minst lika viktigt att Kriminalvården har ”en flexibilitet i fastighetsbeståndet”, som att anstalterna görs större i sig.

”Vikten av ett flexibelt platsbestånd blir tydligt inte minst med beaktande av de senaste två decenniernas upp- och nedgångar i medelbeläggningen”, skriver man.

I sin rapport kommer Riksrevisionen också fram till slutsatsen att Kriminalvården skulle behöva bli bättre på att samla in data kring anstalternas resultat och effektivitet, i syfte att analysera verksamheten. Det håller regeringen med, uppger man i sin skrivelse.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.