Register väcker frågor bland anställda

POLISEN2013-10-01
Registreringen av romer upprör STs ordförande Britta Lejon. Flera ST-medlemmar inom Skånepolisen tonar däremot ned det som skett. Men en person säger att de som har arbetat med registret nog känner sig övergivna av sina chefer i dag.

Reaktionerna har varit upprörda sedan Dagens Nyheter publicerade avslöjandet om att Skånepolisen upprättat ett register över 4 000 personer med romsk härkomst, varav många barn. Rikspolischefen Bengt Svenson har kallat registret »oacceptabelt« och justitieminister Beatrice Ask har begärt en genomgång av vad som har inträffat.

STs ordförande Britta Lejon har reagerat kraftigt på uppgifterna:

– Det handlar om ett övergrepp från Myndighetssverige mot en grupp som redan tidigare genom historien har varit mycket utsatt, som har en lång historia av att vara förföljd och diskriminerad.

Publikt har varit i kontakt med flera ST-medlemmar inom Skånepolisen. De är inte lika hårda i sitt ordval. De flesta menar att det är för tidigt att säga om det har skett något fel.

– Jag kan för lite om det och har inte tänkt så mycket på det, säger en medlem.

– Jag tycker att det är rätt dumt och osakligt att ge det så mycket uppmärksamhet innan den rättsliga utredningen är färdig, anser en annan.

Få av dem som Publikt pratar med är upprörda över avslöjandet.

– Jag har inga problem med listan. Om någon skulle vilja registrera mig kan den göra det. Så länge man håller sig på rätt sida av lagen är det väl fine. Man är bara dum och blåögd om man inte tror att sådant här finns, säger en medlem.

En av dem som Publikt pratat med tycker att man »gör en höna av en fjäder«.

Några är ändå bekymrade över regist­rets omfattning, och uttrycker framför allt undran över att så många barn och personer som inte är kriminellt belastade är med i registret.

– Min uppfattning är att det här har gått för långt. Många som finns med borde inte vara där, säger en.

Ingen av dem Publikt pratat med säger sig ha varit i kontakt med registret, men flera är övertygade om att det finns ST-medlemmar som jobbat med det.

– Jag tror att det finns många personer som mår riktigt dåligt av det här avslöjandet. Inom Polisen är det många äldre kvinnor som jobbar med att lägga in uppgifter på chefens order. Flera av dem kan vara pensionerade i dag. Kanske är det först nu man ser helheten och vad man faktiskt har bidragit till. Om man inte mår dåligt då beror det på att man förtränger, säger en person.

Ett fåtal av dem Publikt talat med menar att det finns rasistiska attityder inom Polisen.

– Att det här registret finns beror på att det finns en rasistisk kultur här. Så illa är det. Det är en kultur med »touch av brunt«, säger en medlem.

Men de flesta menar med bestämdhet att de inte har stött på någon rasism.

– Nej, det finns ingen rasistisk kultur här. Det är jag faktiskt säker på, säger en av dem Publikt talat med.

Karin Svenning är ordförande för ST inom polisväsendet. Hon menar att problemen med rasism inte är värre inom Polisen än inom övriga samhället.

– Titta bara på hur stora Sverige­demokraterna har blivit. Det är värderingar som finns i samhället. Men är man tjänsteman som representerar staten är det mycket allvarligt, säger hon. 

Utredningar om registreringen

Flera utredningar om registreringen pågår:

  • Riksenheten för polismål på Rikspolisstyrelsen.
  • Diskrimineringsombudsmannen.
  • Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, SIN.

Därutöver har rikspolischef Bengt Svenson gett order om att alla länspolismästare ska säkerställa att det inte finns några olagliga register på myndigheterna.

Datainspektionen har beslutat att avvakta med en egen granskning för att i stället invänta resultatet från SIN. 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.