Så ska kvinnorna få rättvist betalt

LÖNER2003-12-02

En statsanställd kvinna har åtta procent lägre lön än en man. Frågan är om det är könsdiskriminering. Lönelotsen kan ge svaret.

Av:  Christina Swahn

En statsanställd kvinna har 84 procent av männens lön, visar SCBs statistik. Tas hänsyn till ålder, utbildning och yrkesgrupp har kvinnorna 92 procent av männens lön.

– Här kan man säga att det finns en löneskillnad. Man kan befara att det beror på kön, säger Anita Harriman, utredare och ansvarig för Lönelots på Jämo.

För kvinnor som arbetar i det privata näringslivet är skillnaden större, där har kvinnorna 90 procent av männens lön.

I genomsnitt på hela arbetsmarknaden har män 25 procent högre lön än kvinnor. Den genomsnittliga löneskillnaden mellan män och kvinnor är dock inte ett mått på lönediskriminering.

Löneskillnaderna kan vara strukturella och bero på skillnader i ålder, utbildning eller yrkeserfarenhet.

Direkt lönediskriminering är den löneskillnad som finns kvar då strukturella skillnader tas bort.

Löneskillnadsutredningen från 1993 visar att det finns en oförklarlig skillnad mellan kvinnor och mäns löner för lika arbete på 1–8 procent.

Något som också är vanligt är värdediskriminering. Kvinnodominerade yrken värderas lägre jämfört med mansdominerade arbeten. Enligt jämställdhetslagen ska kvinnor och män ha lika lön för lika arbete.

– Statistik visar att lönegapet inte minskar, säger Anita Harriman.

Det var också skälet till att riksdagen beslutade att skärpa jämställdhetslagens bestämmelser om lönekartläggning. Sedan ett drygt år tillbaka är varje arbetsgivare med tio eller fler anställda varje år skyldig att kartlägga och analysera förekomsten av löneskillnader mellan män och kvinnor. Om de finns ska de justeras inom tre år.

För tre år sedan fick Jämo extra anslag för att skynda på arbetet för jämställda löner och arbetet med Lönelots drog i gång. Analys Lönelots, ett verktyg för arbetsvärdering, togs fram. Samtidigt som utbildning och rådgivning i lönekartläggning och löneanalys startade.

Lönestrukturer är en följd av värderingar. Trots att många av dem grundades på 1970-talet lever de kvar. I dag måste de omprövas.

– I kommuner som genomfört arbetsvärderingar har många vård- och omsorgsarbeten uppvärderats. Sedan gäller det att sätta lön på det. Men det har tagit tid eftersom det finns sparbeting, konstaterar Anita Harriman.

Arbetsgivare som inte lever upp till lagen hotas av vitesföreläggande som utdöms av jämställdhetsnämnden.

Att göra anmälan

Brister i arbetsgivarens jämställdhetsarbete kan anmälas till Jämo eller till facket.
Könsdiskriminering kan anmälas till Jämo, som dock hör efter om facket vill företräda medlemmen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA