Sextio myndigheter får ansvar för beredskap

BEREDSKAP2022-05-19

Sextio statliga myndigheter ska bli beredskapsmyndigheter. Reformen är enligt regeringen ett led i en satsning för att stärka landets motståndskraft under fredstida kriser, höjd beredskap och krig.

På grund av den säkerhetspolitiska utvecklingen i Sveriges närområde vill regeringen snabba på återuppbyggnaden av det civila försvaret. Den nya myndighetsreformen för civilt försvar och krisberedskap innebär att sextio statliga myndigheter ska bli så kallade beredskapsmyndigheter. Det är enligt ett pressmeddelande myndigheter med särskild betydelse för samhällets krisberedskap och totalförsvar. Beredskapsmyndigheterna ska ha god förmåga att motstå hot och risker, förebygga sårbarheter, hantera fredstida krissituationer och genomföra sina uppgifter vid höjd beredskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och Försvarsmakten ska gemensamt stödja aktörerna i det nya beredskapssystemet och säkerställa den gemensamma totalförsvars­planeringen.

I pressmeddelandet kallar justitie- och inrikesminister Morgan Johansson beslutet för en historisk satsning för att stärka Sveriges civila försvar och krisberedskap, och förklarar att de utpekade myndigheterna ska vidta en rad åtgärder för att stärka Sveriges motståndskraft i såväl fredstida krissituationer som vid höjd beredskap och krig: ”Det handlar bland annat om att samverka med Försvarsmakten när det gäller behovet av stöd till det militära försvaret, genomföra risk- och sårbarhets­bedömningar samt öva och utbilda personal”.

De sextio beredskapsmyndigheterna ska samverka inom tio olika beredskapssektorer och sex civilområden. För varje sektor utses också en sektorsansvarig myndighet, som ska leda arbetet med att samordna åtgärder både inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. Den sektors­ansvariga myndigheten ska driva på arbetet inom sin beredskapssektor, stödja beredskaps­myndigheterna och verka för att samordning sker med andra aktörer.

Inrättandet av civilområden innebär att regeringen inrättar en högre regional nivå genom att dela in landets 21 länsstyrelser i sex civilområden.

”Om det värsta skulle hända och Sverige hamnar i krig kommer ett krigsscenario sannolikt se olika ut i olika delar av landet. Därför är det viktigt med riktade insatser som kan se ut på ett visst sätt i exempelvis Göteborgsområdet och på ett annat sätt i norr”, tydliggör Morgan Johansson.

I varje civilområde ska mellan två och sju länsstyrelser ingå. För varje område utses en ansvarig länsstyrelse, där landshövdingen ska vara civilområdeschef.

Länsstyrelserna i Norrbotten, Örebro, Stockholm, Östergötland, Västra Götaland och Skåne län som blir civilområdesansvariga. De ansvarar för att det civila försvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning. I samarbete med Försvarsmakten ska de också arbeta för att totalförsvaret inom civilområdet får en enhetlig inriktning.

Den nya myndighetsstrukturen träder i kraft 1 oktober 2022.

De 60 beredskapsmyndigheterna är

  • Affärsverket svenska kraftnät
  • Arbetsförmedlingen
  • Bolagsverket
  • Domstolsverket
  • E-hälsomyndigheten
  • Energimarknadsinspektionen
  • Finansinspektionen
  • Folkhälsomyndigheten
  • Försäkringskassan
  • Kriminalvården
  • Kustbevakningen
  • Lantmäteriet
  • Livsmedelsverket
  • Luftfartsverket
  • Läkemedelsverket
  • Länsstyrelserna
  • Migrationsverket
  • Myndigheten för digital förvaltning
  • Myndigheten för psykologiskt försvar
  • Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
  • Naturvårdsverket
  • Pensionsmyndigheten
  • Polismyndigheten
  • Post- och telestyrelsen
  • Riksgäldskontoret
  • Sjöfartsverket
  • Skatteverket
  • Socialstyrelsen
  • Statens energimyndighet
  • Statens jordbruksverk
  • Statens servicecenter
  • Statens skolverk
  • Statens veterinärmedicinska anstalt
  • Strålsäkerhetsmyndigheten
  • Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
  • Säkerhetspolisen
  • Trafikverket
  • Transportstyrelsen
  • Tullverket
  • Åklagarmyndigheten

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA