Små anstalter leder till ineffektiv kriminalvård

KRIMINALVÅRDEN2020-09-01
Kriminalvårdens anstalter använder inte sina resurser effektivt, anser Riksrevisionen. Enligt myndigheten behöver Kriminalvården centralisera och satsa på färre och större anstalter.

Svensk kriminalvård är dyr i en internationell jämförelse, och kostnaderna för anstalterna har ökat under senare år, konstaterar Riksrevisionen efter en granskning. Att Kriminalvården har många små anstalter och att lokalerna är slitna och omoderna är några av förklaringarna. Riksrevisionen påpekar också att Kriminalvården inte samlar in nödvändiga data, vilket gör att missförhållandena fått pågå oupptäckta under många år.

Riksrevisionen har granskat hur Kriminalvården har organiserat anstalterna och deras verksamhet. Kriminalvården har enligt rapporten svårt att få resurserna att räcka till en ändamålsenlig verksamhet, med omfattande platsbrist och överbeläggning som följd. Granskningen visar att anstalterna under 2018 kunde ha ökat sitt resursutnyttjande med i genomsnitt 22 procent. Kriminalvården har också varnat för att verksamheten inte längre kan bedrivas på ett säkert, humant och effektivt sätt.

”Det är stora skillnader mellan de olika anstalterna. Nio anstalter har ett maximalt resursutnyttjande, medan lika många kan bli minst 40 procent effektivare. Övriga ligger någonstans mittemellan”, kommenterar projektledaren för granskningen Fredrik Bonander i ett pressmeddelande.

Enligt Riksrevisionen är svenska anstalter ofta för små för att det ska gå att bedriva en ekonomiskt rationell verksamhet med hög kvalitet. I genomsnitt har de svenska anstalterna 95 platser, medan granskningen tyder på att en anstalt med cirka 300 platser har den lägsta kostnaden per plats.

”En grov uppskattning visar att en omorganisation av landets anstalter till en optimal storlek skulle ha en besparingspotential på cirka 580 miljoner kronor om året. Men då är inte de kostnader som skulle följa av själva omorganiseringen medräknade”, konstaterar riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen rekommenderar Kriminalvården att intensifiera sitt arbete med att göra anstalterna både färre och större och dessutom utveckla rutiner för systematisk datainsamling för att kunna följa upp anstalternas effektivitet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.