Bron skiljer folken åt

FÖRDJUPNING: MOSTAR2003-12-05

Arbetsförmedlaren Miro har varken facklig eller yrkeskontakt med arbetsförmedlarna på andra sidan Neretva.

Mostar, känd för sin omskrivna 1500-talsbro, har fortfarande inte återhämtat sig från kriget. Staden är delad i en västlig och en östlig del.

På en av huvudgatorna i den östra delen gick frontlinjen och urblåsta hus talar där sitt tysta språk. Näringslivet har i stort sett förstörts. En textilindustri i området som en gång hade 3 000 anställda har idag 150.
Problem med grannarna på grund av etnisk tillhörighet förekommer inte i den öst-ra sidans tre kommuner, berättar mina sagesmän. Där finns både muslimer, kroater och serber.

I den västra delen av Mostar, tre kommuner på andra sidan floden Neretva, bor kroater och kontakten mellan dem och invånarna i öst är minimal.

– Titta, uppmanas jag när vi åker från den östra till den västra delen. Titta vad de bygger.

Orden kommer inte utan bitterhet. Nybyggda hus finns här i större antal än på den östra sidan, trots att krigsskadorna är mindre. Kroatiska pengar, mumlar man.

Men det är i den östra delen jag ska träffa Alija Vlahovic’ eller Miro – ”alla i Mostar har ett smeknamn”. Han är en av federationens 350 arbetsförmedlare och arbetar på en av Mostars två arbetsförmedlingar.

Alla tio anställda på hans arbetsplats inklusive chefen är med i facket. Miro har varit förtroendevald sedan 1999 och har även andra uppdrag, bland annat ingår han i den kantonala förhandlingsdelegationen.

– Vi försöker återhämta oss ekonomiskt efter kriget, svarar han på vad som är det viktigaste för medlemmarna just nu.

Annars är anställnings- och den sociala tryggheten mycket aktuella frågor. Planer finns på att slå ihop de två förmedlingarna. Om risken för personalminskning säger han:

– Vi får se. Vår arbetsförmedling är överlupen med arbete. Jag har hand om 2 500 arbetslösa medan mina kroatiska kolleger på den andra arbetsförmedlingen har 500 var. Här tror jag inte jobben är i fara men jag tror inte alla kroater får behålla jobbet.

Eftersom arbetsförmedlingen är geografiskt spridd får medlemmarna facklig information huvudsakligen via fax eller telefon. Om något viktigt är på gång åker Miro själv ut till de olika kontoren.

Han står till medlemmarnas förfogande både på och efter arbetstid och när han är ute på fackligt uppdrag tar en kollega över förmedlingsjobbet.

– Min chef gör inget löneavdrag för fackligt arbete, berättar han.

Ersättningen från facket är för bensinkostnader när han reser runt för dess räkning. Som arbetsförmedlare tjänar han runt 500 KM (cirka 1 350 kronor) i månaden.

Miro jobbade fackligt också före kriget men då handlade det mest om att organisera rekreation och betala ut matpengar till vintern. Att den fackliga rollen nu är helt annorlunda är han väl införstådd med efter två fackliga utbildningar via bland annat ST.

Men det är inte medlemmarna. En del blir sura för att facket inte anordnar fester.

– När jag försöker förklara för dem att det gamla systemet inte finns längre…

Han suckar och ruskar på huvudet. Medlemmarna vill fortfarande ha hjälp med den sociala delen och med arbetsförhållandena. Vintertid är det för kallt inomhus och om sommaren för varmt. Chefen avgör om klimatanläggningen ska sättas på…

BAKGRUND

Bakgrund
Under den socialistiska tiden fanns fackliga organisationer men deras uppgift hade främst en social funktion. Man delade ut semesterveckor, anordnade fester för anställda och liknande. Idag har den fackliga rollen förändrats till att mer likna den i väst.
STs motsvarighet i Federationen är the Independent Trade Union of Workers of State Administration in Bosnia and Herzegovina och bildades i december 1996. Medlemmar är ca 15 000 offentliganställda på federal, kantonal och kommunal nivå och inom hälso- och sjukvård, vissa TV-stationer och en del polismän.
Ordförande: Nihad Guso. Medlemsavgift: 1 procent dras av på lönen.
Även i Republika Srpska finns fackliga organisationer men samarbete mellan dem och Federationens fack förekommer inte.

Kollektivavtalet
Förbundet har slutit ett centralt kollektivavtal som skrivits under av Federationens regering och som gäller alla offentliganställda. Avtalet innehåller bestämmelser om lönesättning, anställningsvillkor, strejkregler med mera.
Förhandlingsmotpart är: för federala myndigheter – respektive departement på federal nivå; för kantonala myndigheter – kantonens regering; för kommunala myndigheter – kommunordförandena. Individens lönesättning sker på respektive myndighet.
I botten finns också en arbetsrättslag och facket driver rättsliga processer mot arbetsgivare som bryter mot avtalet.

STs roll
Alltsedan det bosniska förbundet bildades har man sökt och haft kontakt med ST. Under flera år har ST bistått med facklig utbildning åt förtroendevalda. Sådan har anordnats i genomsnitt tre gånger om året. Den senaste hölls den 24–26 maj i Kladanj, norr om Sarajevo. Engagerad från STs sida är Helmut Moser, ledamot i STs förbundsstyrelse.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA