Annons:
Bild:Lotta Sjöberg
Ljud
Ditt jobb
AVFatima Grönblad0 kommentarerTyck till!

Extra bakgrundsljud kan ge bättre miljö

Störande prat kan göra det svårt att koncent­rera sig i öppna kontorsmiljöer. Men lösningen på problemet är inte alltid att göra kontoret tystare.

När man talar om akustik och ljud tänker nog många på decibelmätare och ljuddämpande material. Det kan vara relevant i en industrimiljö med höga och oönskade ljud. Men i ett kontors­landskap eller ett aktivitetsbaserat kontor kan man behöva tänka på ett annat sätt, menar Zlatan Idnert, ansvarig för konsultföretaget ÅFs akustik­avdelning:

– Det är inte ljudnivån i sig som stör oss, utan det handlar om vilken typ av ljud det är. Det finns mycket missförstånd kring det. Och det finns många materialleverantörer som vill sälja så mycket som möjligt, säger han.

Lennart Nilsson, akustikkonsult på företaget Akustikmiljö, har liknande erfarenheter.

– Jag stöter ofta på folk som säger att de störs av ljudnivån. Men det handlar inte om decibel. Det som stör är i förs­ta hand informationen, inte talet i sig.

Ljud ses ofta som något objektivt, något »där ute« som vi passivt tar in. Men hur vi uppfattar ljud påverkas till stor del av vad som sker i hjärnan. Inte minst jobbar den ständigt med att filt­rera bort det som inte är relevant. Gäller det monotona ljud är den processen inte så krävande. Men om ett ljud är oregelbundet, eller innehåller information på ett språk vi förstår, går det åt betydligt mer arbetsminne för att hålla det ute. Det gör att vi får mindre kraft över till det vi håller på med.

Forskaren Marijke Keus van de Poll vid Högskolan i Gävle har gjort en studie där deltagarna fick i uppgift att skriva korta uppsatser under olika förutsättningar – i tystnad eller med bakgrundsprat av olika grad av begriplighet. Resultaten visar att ju mer begripligt pratet var, ju långsammare skrev deltagarna och ju fler felstavningar gjorde de.

– Hjärnan är väldigt nyfiken. Så fort man kan höra talet vill den veta vad som sägs, det är något som inte går att stänga av, säger Lennart Nilsson.

Zlatan Idnert har egen erfarenhet av att en arbetsplats kan behöva förändras för att ljudmiljön ska fungera. För några år sedan flyttade han och hans kolleger på ÅF in i nybyggda lokaler i det gamla hamnområdet i Malmö. Eftersom konsulterna i Zlatan Idnerts arbetsgrupp jobbar i gemensamma projekt är samarbete och kommunikation cent­ralt.

– Vi behöver kunna ställa frågor och be om input från varandra. Sam­tidigt kräver arbetet noggrannhet, vi gör mycket beräkningar.

Utmaningen blev att skapa en arbets­miljö där alla kan höra vad de närmsta kollegerna säger, men där man slipper uppfatta bakgrundsprat och störande ljud från andra. Man satsade framför allt på tre saker, berättar Zlatan Idnert – att flytta om personalen i lokalen, sätta in ljuddämpande skärmar och tillföra bakgrundsljud.

Processen inleddes med en gemensam kartläggning av vilka som samarbetade med vilka. Alla fick också berätta hur de själva fungerar och vad de behöver.

Numera sitter de flesta på Zlatan Idnerts kontor i grupper med fyra skrivbord placerade mot varandra, där varje skrivbord har ljuddämpande skärmar på tre sidor. På så sätt har alla en liten privat, ljuddämpad zon, samtidigt som de enkelt kan få kontakt med kollegerna genom att ställa sig upp.

Varje personalgrupp kan välja att lägga till ett bakgrundsljud under arbets­dagen. Det strömmar ut ur högtalare som är riktade så att de skapar ett eget ljudrum.

– Vi har fem till tio slingor med olika typer av soundscapes, som består av lager av ljud och toner. Gruppen väljer själv vilken de vill ha, det kan bero på stämning, väder eller vad man jobbar med. På fredagar sätter många på spellistor från Spotify.

Åtgärderna gjorde att man uppnådde det man ville, enligt Zlatan Idnert. Nu hör man varandra inom gruppen, samtidigt som ljud från andra delar av kontors­landskapet blandas upp i en mumlig bakgrundsmatta.

Metoden att tillföra bakgrundsljud är relativt vanlig i USA, Tyskland och Storbritannien, enligt Zlatan Idnert. Men i Sverige är det fortfarande nytt.

– Här är många kontor väldigt dämpade, med mattor, undertak och skärmar. Det gör att det kan bli för tyst. I ett tyst rum kan kolleger höra allt jag säger på femton meters avstånd, medan det bara handlar om fem meter i ett mer aktivt rum. 

När Lennart Nilsson är ute i kontorsmiljöer som konsult brukar han ha med sig ett instrument som kan mäta taluppfattbarhet. Det är betydligt mer rele­vant än decibel, menar han.

– Problemet är att många fortfarande inte är medvetna om det här. Man tänker bara på ljudvolym – »här är tyst och bra«. Men vad innebär det att det är tyst – jo, det gör bara att det är ännu lättare att höra dem man inte vill höra. Då går en stor del av dagen åt till att tänka bort alla ljud och man blir extremt ineffektiv.

Ämnen: Arbetsmiljö
Så skapar ni bättre ljudmiljö på jobbet
  • Börja med en kartläggning av i vilken mån ni har behov av att prata med varandra, och i vilka konstellationer. Placera er sedan utifrån det.
  • En genomtänkt planlösning kan göra underverk. Skilj platser där man behöver prata – till exempel reception och fikarum – från verksamhet som kräver koncentration.
  • Tänk på hur ni rör er i lokalerna. En passage med hårt golv rakt genom ett kontorslandskap är exempelvis en dålig lösning.
     
Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen tar in 30 personer från ett bemanningsföretag för att hantera myndighetens digitala tjänster, samtidigt som förhandlingar om den planerade neddragningen med 4 500 anställda pågår.
ArbetsrättNyhetRegeringen har skickat ett förslag om att höja anställningsskyddet till 69 års ålder till lagrådet. Enligt pressmeddelandet hoppas regeringen kunna lägga fram en proposition till riksdagen under mars.
KriminalvårdenNyhetKriminalvården klarar inte längre att utföra transportuppdraget fullt ut som planerat, utan minskar på personalen och drar ned på körningarna. Orsaken är brist på pengar.
DiggFördjupningNär den nya myndigheten Digg ska samordna arbetet med att göra statsförvaltningen digital är det inte de statsanställdas it-arbetsmiljö som har högsta prioritet. Men generaldirektören Anna Eriksson konstaterar att frågan ändå är viktig: »Vi måste bygga system som är ändamålsenliga för att få ut nyttan av dem.«
ArbetsmiljöNyhetOmkring en av tio i yrkesverksam ålder uppger att de blivit utsatta för beteenden som kan kategoriseras som arbetsrelaterad nätmobbning. Chefer och män är överrepresenterade bland de utsatta, visar en avhandling vid Malmö universitet.
KriminalvårdenNyhetKriminalvårdens häkten är överbelagda. I Malmö tvingades häktet stänga för nyintagningar i helgen för att alla platser var belagda. Gripna blev i stället kvar i polisens arrester. "Läget är akut och polisledningen bedriver ett intensivt arbete för att hantera detta", skriver Polisen på sin hemsida.
SpårtrafikenNyhetTågvärdar som utrustas med kroppskameror upplever sig mer trygga på jobbet, visar en pilotstudie som Arriva har gjort bland sina anställda. Studien är dock liten och inte fullt utvärderad.
EUNyhetEU-kommissionen kritiserar ordförandelandet Rumänien för landets hantering av rättsväsendet. Rumäniens regering har infört nya regler för hur höga åklagarämbeten ska besättas.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetRegeringens vårbudget kommer inte att lätta på bördan för Arbetsförmedlingen, som nyligen varslade 4 500 personer om uppsägning. ”Jag bedömer att varslen kommer att ligga fast”, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får runt 20 miljoner kronor efter att ha vunnit en tvist mot en it-leverantör i hovrätten. Tidigare hade tingsrätten gått på leverantörens linje om att myndigheten sagt upp avtal dem emellan på felaktiga grunder, skriver Dagens juridik.
ArbetsförmedlingenNyhetGeneraldirektören för Arbetsförmedlingen, Mikael Sjöberg, kallas till riksdagens arbetsmarknadsutskott för att förklara myndighetens it-miss. Den kan ha orsakat upp till 70 000 felaktiga beslut.
KorruptionNyhetAntalet misstänkta i samband med muthärvan kring utbildningsföretaget Labcenter växer kraftigt. Enligt uppgifter i Dagens Industri är nu ett par hundra offentliganställda misstänkta för att ha tagit mutor.
StatsförvaltningNyhetDet utökade samarbetet mellan statliga myndigheter de senaste åren har minskat risken för att miljontals kronor används till att stödja terrorism. Det uppger Anders Kassman vid Säkerhetspolisen, Säpo, i en intervju med Ekot.
SkolinspektionenNyhetRiksrevisionen riktar kritik mot att Skolinspektionen inte sköter tillsynen av skolor som avsett. Myndigheten avslutar ärenden utan återbesök på skolorna, inte sällan när otrygg och stökig miljö varit problemet.
SkatteverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar två tjänstemän vid Skatteverket för deras agerande i samband med en tillsyn. Enligt JO var det fel att de två gick in i ett hus trots att bolagets företrädare inte fanns på plats.
ArbetsförmedlingenNyhet8 000 personer har deltagit i något av Arbetsförmedlingens 14 snabbspår sedan starten 2016. Ungefär varannan av deltagarna var i jobb inom två år från att de startat sitt snabbspår, redovisar myndigheten.
EUNyhetEU-parlamentet och ministerrådets ordförande har kommit överens om ett förslag till en ny europeisk arbetsmyndighet. Närmast ska förslaget ska godkännas av ministerrådet och parlamentet.
ArbetsrättNyhetDen nya lagen om fredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal skulle börja gälla först nästa år. Men nu skyndas arbetet på.
ArbetsförmedlingenNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, kommer att kalla till sig Arbetsförmedlingen för att få en förklaring till myndighetens it-problem, något som lett till felaktigt indragen aktivitetsersättning. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, S, kände inte till problemen, uppger SVT.
KronofogdenNyhetCentrum för rättvisa stämmer Kronofogden för slarv med enskildas pengar. Organisationen hävdar att det handlar om tusentals som kan ha drabbats och kräver nu skadestånd i två pilotfall.
ÖppenhetNyhetEtt EU-förslag som ska skydda visselblåsare kan i stället försvåra för dem som vill varna för oegentligheter, varnar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen kan ha fattat tiotusentals felaktiga beslut om att dra in aktivitetsstöd till enskilda. Det är en automatiserad hantering som genererat de felaktiga besluten, rapporterar flera medier.
MigrationsverketNyhetDet var en privatperson som lyckades ändra meddelandet på Migrationsverkets talsvar till ”Jävla Migrationsverket” i slutet av januari. Myndigheten konstaterar att telefonfunktionen inte ”höll tillräckligt hög kvalitet”, skriver Dagens Nyheter.
ÖppenhetNyhetDen svenska FRA-lagen kommer att tas upp på nytt av Europadomstolen, skriver Advokatsamfundet. Domstolen tar upp frågan om lagens integritetsskydd i stor kammare.
STNyhetST frias från anklagelserna om vårdslös rådgivning i samband med att en kvinna sade upp sig från Åklagarmyndigheten. Enligt Stockholms tingsrätt saknas ett uppdragsavtal mellan parterna.
KronofogdenNyhetUnder förra året gjorde Kronofogden flera felaktiga utbetalningar till fordringsägare. Totalt uppgick de till närmare nio miljoner kronor. Enligt en internrapport upptäcktes flera fel av ren slump, uppger Ekot.