Ingen anledning till oro

DEBATT: INSÄNT2003-12-17

DI kommenterar artikel

Statstjänstemannen och den intervjuade Jacob Palme ger i nr 11/2001 uttryck för en onödig oro för att beslut från Datainspektionen (DI) som inte är exakt likalydande skulle tyda på att myndighetens tolkning av en HD-dom ”vacklar” och ”velar fram och tillbaka”. Fyra av myndighetens beslut refereras i artikeln och tidningen redovisar om HD-domen nämns i besluten eller inte.
DI välkomnar HDs dom och följer självklart den nya praxis som domen innebär.

DI har dock inte för vana att använda förtryckta formuleringar när vi besvarar frågor från allmänheten eller fattar beslut. Varje svar och beslut som skrivs av våra tjänstemän anpassas och utformas för att besvara den fråga som ställs. Detta beror naturligtvis på att alla ärenden är unika och skiljer sig åt. Ett faktum som de flesta statstjänstemän känner till, men tydligen inte tidningen Statstjänstemannen.

Beslut och texter som utformas av olika människor bär olika prägel och kan därför innehålla nyansskillnader. Men de fyra fall som refereras i Statstjänstemannen skiljer sig åt helt enkelt därför att de gäller olika frågeställningar. I ett av fallen har det inte ansetts vara relevant att hänvisa till HD-domen. Inte för att – som Statstjänstemannen har valt att uppfatta saken – att DI ibland väljer att ”bortse från” domen.

I ett annat fall uttrycker Statstjänstemannen tveksamhet till att DI endast nämner den aktuella domen i ett stycke i ett tre sidor långt yttrande. DI å sin sida är mer tveksam till metoden att värdera yttranden genom att räkna antalet meningar som har avdelats till att nämna olika saker.
Jag har fullt förtroende för myndighetens personal och de gör ett bra arbete.

Ulf Widebäck
Generaldirektör, Datainspektionen


SVAR

Visserligen har Ulf Widebäck i olika intervjuer välkomnat HDs dom om stärkt yttrandefrihet på Internet. Men frågan är varför han inte själv använder domen som riktmärke i arbetet. Medan hans underordnade tjänstemän i två fall konsekvent avskrivit anmälningar med hänvisning till domen, så tonar Widebäck i ett tredje fall själv ner domens betydelse i en skrivelse till åklagarmyndigheten i Sundsvall.
I ett fjärde fall väljer en annan DI-tjäns- teman att inte nämna domen alls. Ändå är fallen ganska lika, enligt vad Ulf Widebäck själv medgett i samband med en intervju för radions Vår grundade mening i augusti. Mot den bakgrunden framstår det som märkligt att bedömningarna blir så olika – trots att HD slagit fast att medborgarnas yttrandefrihet på nätet ska väga tyngre än personuppgiftslagen, PUL.  

Christoph Andersson, Reporter

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA