Annons:
De egenskaper som medarbetarna på denna arrangerade bild försöker »sälja in« är begrepp som förekommer i lönekriterierna på ST-arbetsplatser. Många fackliga företrädare är kritiska mot att lönekriterierna är otydliga.Bild:Casper Hedberg
Löner
Nyhet
AVCarl von Schéele0 kommentarerTyck till!

Kriterierna ska styra lönen – men många är kritiska

Fack och arbetsgivare på stat­liga myndigheter ska gemen­samt ta fram kriterier för lönesättningen. Men många anställda vet inte på vilka grunder lönerna sätts och fackliga företrädare uttrycker missnöje över bristande inflytande.

I det centrala avtalet för de statliga myndigheterna finns en övergripande beskrivning av lönekriterier – de faktorer som ska påverka de anställdas löner, såsom jobbets svårighetsgrad och medarbetarens ansvar, skicklighet och resultat.

De lokala parterna på varje myndighet ska utforma kriterierna närmare så att de får ett djupare innehåll, förklarar Marie-Therese Gyllhede på STs enhet för avtal och förhandling.

– Begreppet skicklighet kan till exem­pel variera beroende på individens arbetsuppgifter, säger hon.

Kriterierna blir sedan utgångspunkt för de årliga samtalen om lönen mellan medarbetare och chefer.

Publikt har frågat ett femtontal statliga myndigheter om hur de lokala löne­kriterierna ser ut. Svaren visar att de skiljer sig åt både vad gäller fokus och detaljrikedom.

När Publikt talar med fackligarepresentanter på myndigheterna om hur löne­processen fungerar vittnar flera av dem om att det finns problem – även på myndigheter där det lokala facket anser sig ha en bra dialog med arbetsgivaren.

För Siv Norlin, STs avdelningsordförande på Försäkringskassan, är avtalets utformning det grundläggande problemet:

– Nuvarande avtal ger det lokala facket alldeles för litet inflytande över hur jobben ska betalas, säger hon.

Siv Norlin anser att arbetets svårig­hets­grad borde vara avgörande för lönens storlek, men att det i stället är skicklighetskriterierna som framhävs.

– När det gäller skicklighetskriterier som samarbete, kundrelationer och resultat, gör cheferna en oerhört individuell tolkning av hur var och en uppfyller dem, säger hon.

Enligt Försäkringskassans HR-stab bygger myndighetens löne­kriterier på »ansvar, fokus på de vi finns till för, resultat samt samarbete«.

På Lantmäteriet, en betydligt mind­re myndighet än Försäkringskassan, är lönekriterierna koncentrerade till tre ledord: Arbetsuppgifter, arbetsresultat och skicklighet.

– Kriterierna är framtagna parts­gemensamt och är så bra som vi lyckats få dem. Vi har valt att inte göra dem alltför omfattande, säger Gull-Britt Olander, ordförande för ST inom Lant­mäteriet.

Tidigare år fanns »attraktionskraft på arbets­marknaden« som ett fjärde kriterium i lönesamtalen, men det har slopats.

– Vi såg att det togs upp som ett minus, säger Gull-Britt Olander.

Hon säger att det ofta utdelades beröm på övriga punkter, men att attraktionskraft på arbetsmarknaden användes som ett argument för att hålla nere löneökningen, och beskriver hur hon tycker att cheferna resonerade: »Din personliga attraktivitet är inte jättestor, vi kan få tre stycken på ditt jobb i morgon.«

På Moderna Museet finns fyra vida kriterier för lönesättningen: Kompetens, arbetsresultat, ansvarstagande och samarbetsförmåga. De formulerades av ledningen och diskuterades därefter med de lokala facken. ST-avdelningens ordförande Malin Wilson säger att hon tycker att kriterierna är självklara.

– Men eftersom kriterierna är öppna kan de tolkas olika av cheferna, säger hon.

Och då tjänsterna saknar arbets­beskrivningar blir löneprocessen otydlig, menar hon:

– Vi i personalen vet inte vad vi ska prestera på.

På Statens institutionsstyrelse, SiS, har lönekriterierna fem huvuddelar: Uppnådda resul-tat, bemötande, kvalitetsmedvetenhet, omdöme och engagemang.

– Kriterierna är framtagna på arbets­givarens bevåg. Vi har visser­ligen fått se dem, men vi är inte överens om att dessa är de mest verkningsfulla i vårt arbete, säger Stefan Eriksson, vice ordförande för ST inom SiS.

Enligt Stefan Eriksson finns det institutionschefer som inte heller är nöjda med kriterierna. Flera av dem har utformat egna kriterier, som de anser är bättre anpassade till verksam­heten.

– Vi måste förhålla oss till de kriterier som vi har, men det är ett område för förbättringar, säger Stefan Eriks­son och tillägger att de i framtiden kommer att bli en fråga för förhandlingar med arbets­givaren.

Arbetsförmedlingen har en uppsättning lönekriterier som skiljer sig från andra myndigheters. De baseras på vad som på myndigheten kallas självledarskap: att ta ansvar för helheten, samverka med partners, påverka händelser i omvärlden, uppmuntra and­ra, och utveckla sitt person­liga ledar­skap.

Att arbeta utifrån självledarskapet är en viktig komponent i myndig­hetens utvecklingsar-bete, säger Mikael Sandberg, andre vice ordförande i ST-avdelningen:

– Vår generaldirektör var väldigt ange­lägen om att medarbetarnas prestation skulle mätas utifrån dessa kriterier.

Hur ser medlemmarna på kriterierna?

– Vi har inte utvärderat på medlemsnivå, men stämt av med förtroende­valda. Kritiken är dels att cheferna bedömer olika, dels att man har olika modeller för hur lönesamtalen dokumenteras.

En bärande princip i det centrala löne­avtalet på myndighetsområdet är att varje individ ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur man kan påverka den egna lönen. Kriterierna ska vara väl kända, funktionella och fungera i dialogen mellan medarbetare och chef.

I en enkät som ST gjort bedömer förtroendevalda att en majoritet av medlemmarna har dåliga kunskaper om vilka grunder som styr lönesättningen och hur man kan påverka sin egen lön.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är väl medveten om den interna kritik som finns mot det cent­rala avtalets utformning, inte minst diskussionen om hur olika arbeten ska värderas.

– Vi har inga absoluta maktmedel. Allt bygger på vilka möjligheter det lokala facket har att analysera löner, titta på behov och prata med medlemsgrupper, säger hon.

Åsa Erba-Stenhammar är övertygad om att väl underbyggda argument får gehör.

– Om alla perspektiv finns med blir slutresultatet bättre. En arbetsgivare som inte är lyhörd för medarbetar­perspektivet blir inte framgångsrik, säger hon.

Ämnen: Löner
Lönesättningen enligt det centrala avtalet
  • 2017 slöt ST och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, det nu gällande treåriga löneavtalet med Arbetsgivarverket.
  • Enligt det ska lönen bestämmas »utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen«.
  • Facket och arbetsgivaren på myndigheten ska arbeta gemensamt med att utveckla löneprinciperna.
Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetAllt talar för att Sverige får en ny regering med Stefan Löfven som statsminister. Överenskommelsen som C och L träffat med regeringspartierna S och MP innebär bland annat förändrade turordningsregler och neddragningar på Arbetsförmedlingen. STs förbundsordförande Britta Lejon är kritisk men ser också en del positivt.
ArbetsmiljöNyhetEn av tio på svensk arbetsmarknad anser att det egna arbetet inte är meningsfullt. Bara 53 procent av tillfrågade chefer i offentlig sektor anser att jobbet är meningsfullt. Det visar en barometer från Jobbhälsoindex.
STNyhetEn tidigare anställd vid Åklagarmyndigheten har stämt ST i tingsrätten för vårdslös rådgivning vid en uppsägning. ST tillbakavisar alla anklagelser. I februari faller domen.
DiskrimineringsombudsmannenFördjupningFör tio år sedan Sverige fick en sammanhållen lag mot diskriminering och en ny myndighet – Diskrimineringsombudsmannen, DO. Efter en stormig start verkar myndigheten nu ha funnit sin form. Men det finns också de som är kritiska mot hur dagens DO fungerar.
SwedaviaNyhetSwedavia varslar 125 anställda om uppsägning, varav merparten arbetar i Stockholm och Göteborg. ”Vi ska kämpa för att det blir färre än 125”, säger Mikael Nordenståhl, sektionsordförande för ST inom Swedavia på Stockholm Arlanda och Bromma.
RättsväsendetNyhetFörtroendet för rättsväsendet har ökat, och särskilt förtroendet för Polisen. Det visar årets Nationella trygghetsundersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, har tagit fram en digital guide som stöd i arbetsgivares arbete mot diskriminering. Guiden ska underlätta arbetet med aktiva åtgärder.
Miljö- och energidepartementetNyhetArbetsbelastningen för personalen på miljö- och energidepartementet är så hög att Arbetsmiljöverket ingrep i höstas. Ett av arbetsmiljöombuden som slog larm har därefter fått så omfattande arbetsuppgifter att personen känt sig hindrad i arbetsmiljöarbetet. Nu är ombudet sjukskriven och ST har gjort en tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket.
USANyhetMyndighetskrisen i USA innebär att 800 000 statsanställda inte fått någon lön i januari. Många av dem oroar sig nu för obetalda bostadslån, räkningar och sjukvård. Donald Trump tycks inte ha några planer på att lösa krisen.
Offentlighet och sekretessNyhetRiksarkivet gjorde rätt när myndigheten nekade att lämna ut allmänna handlingar med motiveringen att handlingarna i sig skulle kunna förstöras vid ett utlämnande. Det slår Högsta förvaltningsdomstolen fast.
ArbetsmarknadNyhetArbetslösheten blev under 2018 den lägsta på tio år, konstaterar Arbetsförmedlingen. Samtidigt var antalet nyanmälda lediga jobb på en hög nivå och antalet som berörts av varsel få.
KriminalvårdenNyhetI maj avled en man av uttorkning i ett av Kriminalvårdens häkten. Nu har avdelningschefen som stått åtalad för vållande till annans död och tjänstefel friats av Attunda tingsrätt.
FackligtNyhetSvenska Hamnarbetarförbundet varslar i dag om riksomfattande stridsåtgärder. Avsikten är att tvinga fram ett rikstäckande kollektivavtal med arbetsgivaren Sveriges hamnar, skriver förbundsordföranden Eskil Rönér i en debattartikel.
EUNyhetEU samtalar nu om att skjuta upp datumet för en eventuell Brexit till tidigast i juli, skriver brittiska The Guardian. Förseningen är en följd av att EU bedömer att den brittiska premiärministern Theresa May inte kommer att få parlamentets stöd för överenskommelsen med EU.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh har kallats till energiminister Ibrahim Baylan i dag, bland annat för att redogöra för de ifrågasatta konsultinköp som avslöjats av Dagens Nyheter.
SocialförsäkringNyhetEn utredning föreslår att staten tar över ansvaret för personlig assistans, men att kommunerna ska ansvara för tre nya insatser. Utredningen möts av skarp kritik från berörda brukare.
ArbetsmiljöNyhetMer än hälften av de statsanställda tycker att de har för mycket att göra, och kan inte heller koppla bort tankar på arbetet på fritiden.
STATSBUDGETENNyhetDet är en sak att partier intar vissa ideologiska ståndpunkter, en annan att genomföra den nya budgeten i praktiken, säger forskaren Shirin Ahlbäck Öberg. Hon pekar på att många uppgifter som tidigare hanterats av en regering nu måste lösas av myndigheterna själva.
Svenska kraftnätNyhetSvenska kraftnäts generaldirektör Ulla Sandborgh anlitade en vän som konsult i sin tidigare roll som marknadsdirektör 2015–2016, enligt Dagens Nyheter. "Det är ju jäv så det bara dundrar om det", säger Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, till tidningen.
StatsbudgetenNyhetStatens veterinärmedicinska anstalt, SVA, slutar med sina kontroller av sjukdomar hos vilda djur. Det finns inga pengar i den nya budgeten och uppdraget finns inte med i myndighetens nya regleringsbrev.
ArbetsrättNyhetKristina Sutter-Beimes får Wallanderstipendiet på drygt 1,7 miljoner kronor för sin avhandling om avvikande anställda.
StatsbudgetenNyhetRiksdagens budgetbeslut får stora konsekvenser för den statliga verksamheten, anser Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler. Förändringarna måste ske snabbt och det saknas en politisk ledning att tala med. ”Det är inte lätt att ha en dialog med den samlade riksdagen”, säger hon.