Annons:
De egenskaper som medarbetarna på denna arrangerade bild försöker »sälja in« är begrepp som förekommer i lönekriterierna på ST-arbetsplatser. Många fackliga företrädare är kritiska mot att lönekriterierna är otydliga.Bild:Casper Hedberg
Löner
Nyhet
AVCarl von Schéele0 kommentarerTyck till!

Kriterierna ska styra lönen – men många är kritiska

Fack och arbetsgivare på stat­liga myndigheter ska gemen­samt ta fram kriterier för lönesättningen. Men många anställda vet inte på vilka grunder lönerna sätts och fackliga företrädare uttrycker missnöje över bristande inflytande.

I det centrala avtalet för de statliga myndigheterna finns en övergripande beskrivning av lönekriterier – de faktorer som ska påverka de anställdas löner, såsom jobbets svårighetsgrad och medarbetarens ansvar, skicklighet och resultat.

De lokala parterna på varje myndighet ska utforma kriterierna närmare så att de får ett djupare innehåll, förklarar Marie-Therese Gyllhede på STs enhet för avtal och förhandling.

– Begreppet skicklighet kan till exem­pel variera beroende på individens arbetsuppgifter, säger hon.

Kriterierna blir sedan utgångspunkt för de årliga samtalen om lönen mellan medarbetare och chefer.

Publikt har frågat ett femtontal statliga myndigheter om hur de lokala löne­kriterierna ser ut. Svaren visar att de skiljer sig åt både vad gäller fokus och detaljrikedom.

När Publikt talar med fackligarepresentanter på myndigheterna om hur löne­processen fungerar vittnar flera av dem om att det finns problem – även på myndigheter där det lokala facket anser sig ha en bra dialog med arbetsgivaren.

För Siv Norlin, STs avdelningsordförande på Försäkringskassan, är avtalets utformning det grundläggande problemet:

– Nuvarande avtal ger det lokala facket alldeles för litet inflytande över hur jobben ska betalas, säger hon.

Siv Norlin anser att arbetets svårig­hets­grad borde vara avgörande för lönens storlek, men att det i stället är skicklighetskriterierna som framhävs.

– När det gäller skicklighetskriterier som samarbete, kundrelationer och resultat, gör cheferna en oerhört individuell tolkning av hur var och en uppfyller dem, säger hon.

Enligt Försäkringskassans HR-stab bygger myndighetens löne­kriterier på »ansvar, fokus på de vi finns till för, resultat samt samarbete«.

På Lantmäteriet, en betydligt mind­re myndighet än Försäkringskassan, är lönekriterierna koncentrerade till tre ledord: Arbetsuppgifter, arbetsresultat och skicklighet.

– Kriterierna är framtagna parts­gemensamt och är så bra som vi lyckats få dem. Vi har valt att inte göra dem alltför omfattande, säger Gull-Britt Olander, ordförande för ST inom Lant­mäteriet.

Tidigare år fanns »attraktionskraft på arbets­marknaden« som ett fjärde kriterium i lönesamtalen, men det har slopats.

– Vi såg att det togs upp som ett minus, säger Gull-Britt Olander.

Hon säger att det ofta utdelades beröm på övriga punkter, men att attraktionskraft på arbetsmarknaden användes som ett argument för att hålla nere löneökningen, och beskriver hur hon tycker att cheferna resonerade: »Din personliga attraktivitet är inte jättestor, vi kan få tre stycken på ditt jobb i morgon.«

På Moderna Museet finns fyra vida kriterier för lönesättningen: Kompetens, arbetsresultat, ansvarstagande och samarbetsförmåga. De formulerades av ledningen och diskuterades därefter med de lokala facken. ST-avdelningens ordförande Malin Wilson säger att hon tycker att kriterierna är självklara.

– Men eftersom kriterierna är öppna kan de tolkas olika av cheferna, säger hon.

Och då tjänsterna saknar arbets­beskrivningar blir löneprocessen otydlig, menar hon:

– Vi i personalen vet inte vad vi ska prestera på.

På Statens institutionsstyrelse, SiS, har lönekriterierna fem huvuddelar: Uppnådda resul-tat, bemötande, kvalitetsmedvetenhet, omdöme och engagemang.

– Kriterierna är framtagna på arbets­givarens bevåg. Vi har visser­ligen fått se dem, men vi är inte överens om att dessa är de mest verkningsfulla i vårt arbete, säger Stefan Eriksson, vice ordförande för ST inom SiS.

Enligt Stefan Eriksson finns det institutionschefer som inte heller är nöjda med kriterierna. Flera av dem har utformat egna kriterier, som de anser är bättre anpassade till verksam­heten.

– Vi måste förhålla oss till de kriterier som vi har, men det är ett område för förbättringar, säger Stefan Eriks­son och tillägger att de i framtiden kommer att bli en fråga för förhandlingar med arbets­givaren.

Arbetsförmedlingen har en uppsättning lönekriterier som skiljer sig från andra myndigheters. De baseras på vad som på myndigheten kallas självledarskap: att ta ansvar för helheten, samverka med partners, påverka händelser i omvärlden, uppmuntra and­ra, och utveckla sitt person­liga ledar­skap.

Att arbeta utifrån självledarskapet är en viktig komponent i myndig­hetens utvecklingsar-bete, säger Mikael Sandberg, andre vice ordförande i ST-avdelningen:

– Vår generaldirektör var väldigt ange­lägen om att medarbetarnas prestation skulle mätas utifrån dessa kriterier.

Hur ser medlemmarna på kriterierna?

– Vi har inte utvärderat på medlemsnivå, men stämt av med förtroende­valda. Kritiken är dels att cheferna bedömer olika, dels att man har olika modeller för hur lönesamtalen dokumenteras.

En bärande princip i det centrala löne­avtalet på myndighetsområdet är att varje individ ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur man kan påverka den egna lönen. Kriterierna ska vara väl kända, funktionella och fungera i dialogen mellan medarbetare och chef.

I en enkät som ST gjort bedömer förtroendevalda att en majoritet av medlemmarna har dåliga kunskaper om vilka grunder som styr lönesättningen och hur man kan påverka sin egen lön.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är väl medveten om den interna kritik som finns mot det cent­rala avtalets utformning, inte minst diskussionen om hur olika arbeten ska värderas.

– Vi har inga absoluta maktmedel. Allt bygger på vilka möjligheter det lokala facket har att analysera löner, titta på behov och prata med medlemsgrupper, säger hon.

Åsa Erba-Stenhammar är övertygad om att väl underbyggda argument får gehör.

– Om alla perspektiv finns med blir slutresultatet bättre. En arbetsgivare som inte är lyhörd för medarbetar­perspektivet blir inte framgångsrik, säger hon.

Ämnen: Löner
Lönesättningen enligt det centrala avtalet
  • 2017 slöt ST och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, det nu gällande treåriga löneavtalet med Arbetsgivarverket.
  • Enligt det ska lönen bestämmas »utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen«.
  • Facket och arbetsgivaren på myndigheten ska arbeta gemensamt med att utveckla löneprinciperna.
Bli den första att tycka till!
KriminalvårdenNyhetEn kriminalvårdare har åtalats för tjänstefel, sedan han beordrat stopp för kisspaus under transporten av en intagen. Den 25-årige mördaren är fortfarande på rymmen, uppger SVT.
ArbetsförmedlingenNyhetUppgiven och kaotisk. Så beskriver Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, stämningen på myndigheten efter varslet.
RättsväsendetNyhetRegeringen har beslutat om nya regleringsbrev för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. De båda myndigheterna ska tillsammans redovisa hur de kan bli bättre på att utreda brott och ställa skyldiga inför rätta.
Aktivitetsbaserat kontorFördjupningLinda Fors och Marie-Louise Häggman tar plats på den eftertraktade sjätte våningen i Trafikverkets regionkontor i Göteborg. Marie-Louise Häggman var först skeptisk inför flytten till aktivitetsbaserat kontor. ”Även om allt inte är perfekt har det ändå blivit mycket bättre än befarat”, säger hon.
Ny säkerhetsskyddslagNyhetDet kan handla om spelskulder eller en kriminell familjemedlem. Anställda med säkerhetsklassade tjänster kan förlora sina arbetsuppgifter och sitt jobb – utan att de själva eller deras fackliga företrädare får veta varför. Nu varnar fack och arbetsgivare för att en ny lag kan leda till att det blir fler sådana fall.
StatsförvaltningNyhetDen statliga myndighet som har högst förtroende i klassen för svenska institutioner är Polisen. I botten finns Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Det framgår av årets upplaga av Förtroendebarometern.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen gjorde fel när myndigheten inte hjälpte en arbetslös kvinna att skydda sin sjukpenninggrundade inkomst, SGI. Det slår Justitieombudsmannen, JO, fast i ett beslut.
ArbetsmarknadNyhetFör att klara välfärden fram till år 2030 kommer det enligt Arbetsförmedlingen att behövas närmare en halv miljon fler i jobb i Sverige. Det kommer enligt en rapport att förutsätta en betydande nettoinvandring.
HÖGSKOLANNyhetMer än hälften av de statliga myndigheternas utsläpp från flygresor kommer från universitets- och högskoleområdet, uppger Sveriges Radios Ekot.
Göteborgs universitetNyhetMedarbetare som hotats till livet och hatats i sociala medier. Uppmärksamheten kring djurförsök på sex hundar vid Göteborgs universitet utlöste en stor kris vid lärosätet. Nu ska en samlad polisanmälan göras. ”Vi var inte beredda”, säger Jörgen Svensson, säkerhetschef.
PubliktNyhetTidningen Publikt är nominerad till Fackförbundspressens journalistpris i klassen bästa kommenterande text för Per Naroskins krönika "Duglighet är en undervärderad egenskap".
StatsförvaltningNyhetAntalet anställda i staten minskade under förra året, för första gången sedan 2008. Det framgår av Arbetsgivarverkets årliga löneutvecklingsrapport. Andelen kvinnor bland statens anställda fortsätter att öka och är nu 52 procent.
A-kassanNyhetInspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, beräknar att felaktiga utbetalningar från a-kassan kostade minst 261 miljoner kronor under 2017.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera medier rapporterar att Arbetsförmedlingen kommer att lägga ned betydligt fler än de 130 kontor som tidigare aviserats. Men myndigheten dementerar uppgifterna.
HÖGSKOLANNyhetDet är positivt att Styr- och resursutredningen vill ge lärare och forskare ökat inflytande, menar fackliga förtroendevalda och forskare som Publikt talat med. Men de befarar att en ökad frihet för lärosätena att fördela sina resurser kan leda till konflikter.
RättsväsendetNyhetJustitieminister Morgan Johansson lovar att rättsväsendets myndigheter kommer att få höjda anslag i vårbudgeten. Enligt ministern var det regeringens avsikt att redan i höstas räkna upp anslagen.
DOMSTOLARNyhetRegeringen föreslår flera lagändringar i syfte att förbättra säkerheten och integriteten i svenska domstolar. TCO har tidigare kritiserat de delar av förslaget som kan försvåra journalistisk bevakning av rättegångar.
HÖGSKOLANNyhetArbetsgivaren gör inte tillräckligt mot sexuella trakasserier och en ”destruktiv arbetsmiljö”, hävdas det i en anmälan till Arbetsmiljöverket rörande institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.
RättsväsendetNyhetDe prognoser rättsväsendets myndigheter levererar till regeringen är så dåliga att de knappt går att använda för planeringen. Det anser Statskontoret efter en granskning.
MIGRATIONSVERKETNyhetEn anställd på Migrationsverket skrev i ett mejl till en sökande att hen skulle betala 100 000 kronor för att få hjälp av en handläggare. Chefen ville ge den anställde sparken men myndighetens personalansvarsnämnd nöjde sig med löneavdrag.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen inleder nu en utredning med anledning av platsbristen i häktena. Det är allvarligt att bristen på platser i landets häkten leder till att kraven i rättegångsbalken inte uppfylls - en häktad ska bli förd till häkte utan dröjsmål, konstaterar chefs-JO Elisabeth Rynning.
IT-säkerhetNyhetFörsvarets radioanstalt, FRA, och Åklagarmyndigheten har hittat allvarliga it-brister i ett lönesystem som används av både stat, regioner och kommuner. Statens servicecenter är mitt uppe i arbetet med att införa det för fler statliga myndigheter, rapporterar Dagens Nyheter.