Annons:
De egenskaper som medarbetarna på denna arrangerade bild försöker »sälja in« är begrepp som förekommer i lönekriterierna på ST-arbetsplatser. Många fackliga företrädare är kritiska mot att lönekriterierna är otydliga.Bild:Casper Hedberg
Löner
Nyhet
AVCarl von Schéele0 kommentarerTyck till!

Kriterierna ska styra lönen – men många är kritiska

Fack och arbetsgivare på stat­liga myndigheter ska gemen­samt ta fram kriterier för lönesättningen. Men många anställda vet inte på vilka grunder lönerna sätts och fackliga företrädare uttrycker missnöje över bristande inflytande.

I det centrala avtalet för de statliga myndigheterna finns en övergripande beskrivning av lönekriterier – de faktorer som ska påverka de anställdas löner, såsom jobbets svårighetsgrad och medarbetarens ansvar, skicklighet och resultat.

De lokala parterna på varje myndighet ska utforma kriterierna närmare så att de får ett djupare innehåll, förklarar Marie-Therese Gyllhede på STs enhet för avtal och förhandling.

– Begreppet skicklighet kan till exem­pel variera beroende på individens arbetsuppgifter, säger hon.

Kriterierna blir sedan utgångspunkt för de årliga samtalen om lönen mellan medarbetare och chefer.

Publikt har frågat ett femtontal statliga myndigheter om hur de lokala löne­kriterierna ser ut. Svaren visar att de skiljer sig åt både vad gäller fokus och detaljrikedom.

När Publikt talar med fackligarepresentanter på myndigheterna om hur löne­processen fungerar vittnar flera av dem om att det finns problem – även på myndigheter där det lokala facket anser sig ha en bra dialog med arbetsgivaren.

För Siv Norlin, STs avdelningsordförande på Försäkringskassan, är avtalets utformning det grundläggande problemet:

– Nuvarande avtal ger det lokala facket alldeles för litet inflytande över hur jobben ska betalas, säger hon.

Siv Norlin anser att arbetets svårig­hets­grad borde vara avgörande för lönens storlek, men att det i stället är skicklighetskriterierna som framhävs.

– När det gäller skicklighetskriterier som samarbete, kundrelationer och resultat, gör cheferna en oerhört individuell tolkning av hur var och en uppfyller dem, säger hon.

Enligt Försäkringskassans HR-stab bygger myndighetens löne­kriterier på »ansvar, fokus på de vi finns till för, resultat samt samarbete«.

På Lantmäteriet, en betydligt mind­re myndighet än Försäkringskassan, är lönekriterierna koncentrerade till tre ledord: Arbetsuppgifter, arbetsresultat och skicklighet.

– Kriterierna är framtagna parts­gemensamt och är så bra som vi lyckats få dem. Vi har valt att inte göra dem alltför omfattande, säger Gull-Britt Olander, ordförande för ST inom Lant­mäteriet.

Tidigare år fanns »attraktionskraft på arbets­marknaden« som ett fjärde kriterium i lönesamtalen, men det har slopats.

– Vi såg att det togs upp som ett minus, säger Gull-Britt Olander.

Hon säger att det ofta utdelades beröm på övriga punkter, men att attraktionskraft på arbetsmarknaden användes som ett argument för att hålla nere löneökningen, och beskriver hur hon tycker att cheferna resonerade: »Din personliga attraktivitet är inte jättestor, vi kan få tre stycken på ditt jobb i morgon.«

På Moderna Museet finns fyra vida kriterier för lönesättningen: Kompetens, arbetsresultat, ansvarstagande och samarbetsförmåga. De formulerades av ledningen och diskuterades därefter med de lokala facken. ST-avdelningens ordförande Malin Wilson säger att hon tycker att kriterierna är självklara.

– Men eftersom kriterierna är öppna kan de tolkas olika av cheferna, säger hon.

Och då tjänsterna saknar arbets­beskrivningar blir löneprocessen otydlig, menar hon:

– Vi i personalen vet inte vad vi ska prestera på.

På Statens institutionsstyrelse, SiS, har lönekriterierna fem huvuddelar: Uppnådda resul-tat, bemötande, kvalitetsmedvetenhet, omdöme och engagemang.

– Kriterierna är framtagna på arbets­givarens bevåg. Vi har visser­ligen fått se dem, men vi är inte överens om att dessa är de mest verkningsfulla i vårt arbete, säger Stefan Eriksson, vice ordförande för ST inom SiS.

Enligt Stefan Eriksson finns det institutionschefer som inte heller är nöjda med kriterierna. Flera av dem har utformat egna kriterier, som de anser är bättre anpassade till verksam­heten.

– Vi måste förhålla oss till de kriterier som vi har, men det är ett område för förbättringar, säger Stefan Eriks­son och tillägger att de i framtiden kommer att bli en fråga för förhandlingar med arbets­givaren.

Arbetsförmedlingen har en uppsättning lönekriterier som skiljer sig från andra myndigheters. De baseras på vad som på myndigheten kallas självledarskap: att ta ansvar för helheten, samverka med partners, påverka händelser i omvärlden, uppmuntra and­ra, och utveckla sitt person­liga ledar­skap.

Att arbeta utifrån självledarskapet är en viktig komponent i myndig­hetens utvecklingsar-bete, säger Mikael Sandberg, andre vice ordförande i ST-avdelningen:

– Vår generaldirektör var väldigt ange­lägen om att medarbetarnas prestation skulle mätas utifrån dessa kriterier.

Hur ser medlemmarna på kriterierna?

– Vi har inte utvärderat på medlemsnivå, men stämt av med förtroende­valda. Kritiken är dels att cheferna bedömer olika, dels att man har olika modeller för hur lönesamtalen dokumenteras.

En bärande princip i det centrala löne­avtalet på myndighetsområdet är att varje individ ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur man kan påverka den egna lönen. Kriterierna ska vara väl kända, funktionella och fungera i dialogen mellan medarbetare och chef.

I en enkät som ST gjort bedömer förtroendevalda att en majoritet av medlemmarna har dåliga kunskaper om vilka grunder som styr lönesättningen och hur man kan påverka sin egen lön.

STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar är väl medveten om den interna kritik som finns mot det cent­rala avtalets utformning, inte minst diskussionen om hur olika arbeten ska värderas.

– Vi har inga absoluta maktmedel. Allt bygger på vilka möjligheter det lokala facket har att analysera löner, titta på behov och prata med medlemsgrupper, säger hon.

Åsa Erba-Stenhammar är övertygad om att väl underbyggda argument får gehör.

– Om alla perspektiv finns med blir slutresultatet bättre. En arbetsgivare som inte är lyhörd för medarbetar­perspektivet blir inte framgångsrik, säger hon.

Ämnen: Löner
Lönesättningen enligt det centrala avtalet
  • 2017 slöt ST och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, det nu gällande treåriga löneavtalet med Arbetsgivarverket.
  • Enligt det ska lönen bestämmas »utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i förhållande till verksamhetsmålen«.
  • Facket och arbetsgivaren på myndigheten ska arbeta gemensamt med att utveckla löneprinciperna.
Bli den första att tycka till!
NyhetDen nedåtgående trenden för högskoleutbildningar har brutits. Till höstterminen i år sökte nästan 400 000 personer, knappt två procent fler än förra året, enligt statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR.
KollektivtrafikNyhetRegeringen vill ha ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik i hela Sverige. En särskild utredare har fått uppdraget att ta fram underlag för hur ett sådant system kan utformas för att förenkla för resenärerna.
TRAFIKVERKETNyhetTrafikverket ska få mer ansvar för underhållet av landets järnvägsspår. En utredare ska undersöka vilka delar av spårunderhållet som är lämpligt att flytta över från entreprenören Infranord till Trafikverket.
På jobbet: rättshaveristerPå jobbetMyndigheter ska ge service. Men när någon hör av sig gång på gång med ständigt nya frågor och krav är det lätt att bli frustrerad. Experternas råd är att hålla dig sval och göra det du måste. Men inte mer.
HögskolanNyhetEffektiviteten på högskolor och universitet har ett samband med hög personalomsättning. Flera lärosäten skulle kunna öka sina prestationer inom undervisning och forskning utan ökade resurser, visar en granskning från Riksrevisionen. Högst förbättringspotential har exempelvis Linnéuniversitetet och Karlstads universitet.
StatsförvaltningNyhetDet finns allvarliga brister i svenska myndigheters förmåga motverka att penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt en rapport från Polisen saknas resurser, verktyg och tillräckligt lagstöd.
rättsväsendetNyhetFör några år sedan beslutade regeringen att Kriminalvården skulle ta över vissa transporter av frihetsberövade från Polisen. När regeringen nu gör ett försök att vrida tillbaka ansvarsfördelningen en smula är myndigheterna fortsatt oense. Polisen anser att det leder till att myndigheten inte kan "fokusera på grunduppdraget".
SkatteverketNyhetNy lagstiftning ger utredare på Skatteverket möjlighet att punktbevaka personer som misstänks för brott. Sedan 1 juli kan Skatteverket självt utreda misstänkt penningtvätt och falska identiteter, skriver Dagens Nyheter.
DigitaliseringNyhetFöråldrade it-system leder till stora underhållskostnader och gör det svårt att utveckla nya digitala tjänster. Det är verkligheten för flera statliga myndigheter, uppger Ekot.
Hallå där!NyhetGunnar Holmgren, som tillträder posten som Arbetsgivarverkets generaldirektör 21 augusti, tycker att staten behöver bli bättre på att locka ungdomar.
STATSFÖRVALTNINGNyhetStaten har färre kontor lokaliserade i kommunerna nu jämfört med för fem år sedan. Och andelen kommuner med få myndighetskontor ökar förmodligen de närmaste åren, visar en sammanställning från Statskontoret där tio myndigheter ingår.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förbättra stödet till unga som får avslag på ansökan om aktivitetsersättning. Samverkan med Arbetsförmedlingen, kommunerna och vården ska bli bättre.
RättsväsendetNyhetHandläggningstiderna i Svea hovrätt kommer bli längre på grund av den ökande arbetsbelastningen. På två år har antalet mål vid domstolen ökat med en femtedel, samtidigt som resurserna minskar.
PensionNyhetDet är fortfarande vanligast att statsanställda går i pension mellan 65 och 67 års ålder, visar en sammanställning av pensionsavgångar under perioden 2013–2018 från Statens tjänstepensionsverk. Under perioden gick knappt var tredje i pension före 65 och var femte efter 67 års ålder.
STNyhetPå måndag startar STs värvningsturné i Kiruna. Fem personer har anställts för att åka landet runt med husbil fram till 4 december. STs totala budget för värvning i år är 15 miljoner kronor och förbundet hoppas värva runt 7 500 nya medlemmar, enligt projektledaren Karin Ahlgren.
HÄLSANyhetArbetslösa skattar sin hälsorelaterade livskvalitet sämre än de som har ett jobb. Särskilt markant är skillnaden vad gäller ångest och depression, visar en studie vid Umeå universitet, som tidningen Arbetsliv uppmärksammar.
InternationelltNyhetDanmark överväger förstärkt gränskontroll vid gränsen mot Sverige, efter två sprängattentat mot Skattestyrelsen och utanför en närpolisstation senaste veckan. Två män, hemmahörande i Sverige, misstänks för attentatet mot Skattestyrelsen.
informationssäkerhetNyhetPrimula, det system som ett fyrtiotal myndigheter använder för löneutbetalningar, misstänks ha drabbats av ett dataintrång. Statens servicecenter har nu skickat en varning till samtliga dessa myndigheter. En myndighetsanställd har polisanmälts för det misstänkta intrånget.
ArbetsmiljöNyhetTrakasserier och hot bör anses särskilt allvarliga om de drabbar statligt anställda. Staten som arbetsgivare behöver också få större möjlighet att skydda och hjälpa anställda som hotas eller trakasseras, anser Arbetsgivarverket i en skrivelse till regeringen.
LEDARSKAPNyhetKvinnliga chefer bedöms prestera bättre än manliga på 17 av 19 kompetensområden som är viktiga för ledarskap, enligt en amerikansk studie som presenteras i Harvard Business Review.
KRIMINALVÅRDENNyhetVar femte dansk kriminalvårdare som utsatts för hot och våld på jobbet utvecklar symtom på posttraumatiskt stressyndrom, enligt en dansk studie. Svensk kriminalvård skulle behöva mer kunskap om problemet, anser ST-företrädaren Joachim Danielsson.
DigitaliseringNyhetI en promemoria föreslår justitiedepartementet en ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering. Syftet är att effektivisera verksamheten och förbättra servicen till medborgarna.
ArbetsmiljöNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, och Arbetsmiljöverket genomför särskilda informationsinsatser för att öka arbetsgivares kunskaper om hur man motverkar trakasserier och sexuella trakasserier.
HögskolanNyhetMöjligheten att bli antagen till högskolan baserat på reell kompetens har inte lett till att många studenter utan formell behörighet har antagits, konstaterar Dagens Nyheter i en serie artiklar. Nu vill högskoleministern införa ett nationellt behörighetsprov.