Annons:
Den KTH-tillverkade roboten Robin står på Arbetsförmedlingens innovationscenter i väntan på »utbildning« för att kunna bidra till myndighetens verksamhet. En idé är att Robin och andra robotar ska kunna hälsa besökare välkomna till förmedlingskontoren.Bild:Casper Hedberg
Automatisering
Fördjupning
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Robin är redo att ta över jobbet

Digitalisering och automatisering förändrar arbetslivet i snabb takt. Vissa forskare för­utspår att hälften av dagens jobb försvinner inom 20 år. Det väcker frågor om vilken kompetens som behövs på framtidens arbetsmarknad – och hur mycket vi ska jobba. Den KTH-tillverkade roboten Robin står på Arbetsförmedlingens innovationscenter.

Oxfordforskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne publicerade 2013 en rapport som skakade världen. De hade gjort en detaljerad analys av arbetsuppgifterna i 700 yrken på den amerikanska arbetsmarknaden för att undersöka om dessa skulle kunna skötas av maskiner.

Det skulle de, till väldigt stor del. Närmare hälften av jobben, 47 procent, skulle rent tekniskt kunna ersättas av digitaliserad och automatiserad teknik inom 20 år, bedömde forskarna.

En motsvarande undersökning av svensk arbetsmarknad gjordes året därpå av nationalekonomen Stefan Föls­ter, på uppdrag av Stiftelsen för strategisk forskning. Han kom fram till att en ännu större andel av jobben i Sverige, 53 procent, kan försvinna på grund av ny teknik.

Men bedömningarna varierar kraftigt. När OECD förra året analyserade den digitala omvandlingen på arbetsmarknaden blev slutsatsen att endast omkring sju procent av jobben i Sverige löper hög risk att slås ut, en lägre andel än i länder som Tyskland och Österrike.

Dessutom är det inte givet att alla tekniska möjligheter tas i bruk omedel­bart. Dels måste tekniken vara billigare och bättre än männi­skan, dels måste samhället godta den. Exempel­vis vill kanske inte restaurang­besökare bli serverade av en robot. Ett annat exem­pel är självkörande fordon, som potentiellt kan revolutionera transport­sektorn. Regeringen antog nyligen regler som ska göra det lätta­re att testa dem på allmänna vägar, men en rad fråge­tecken återstår: Litar vi på dem? Vem ställs till ansvar vid en krock?

– När man gör långsiktiga prognoser är det en svårighet att man måste hantera den typen av frågeställningar, konstaterar Julia Asplund, analytiker vid Arbetsförmedlingens riksprognosgrupp. Vi måste veta innehållet i olika yrken, hur stor efterfrågan det är på arbets­uppgifterna och hur stor acceptansen är för automatisering.

De flesta bedömare tycks ändå vara ense om att tjänstesektorn och tjänste­mannajobben kommer att följa efter industrin i en omfattande digitalisering och automatisering, förr eller senare. Som Publikt berättar i artikeln på nästa uppslag kan till exempel Pensionsmyndigheten, efter några års satsningar på automatiserade ärendeflöden, klara sig med nästan hundra färre pensionshandläggare.

Redovisningsekonomer, sekretera­re och biblioteksassistenter är några av de tjänstemannayrken som löper störst risk att tas över av datorer, enligt Stefan Fölster. Lite längre ned på listan kommer bland annat inköpare, biomedicinska analytiker, HR-tjänstemän och marknads­förare. Det yrke som ligger allra närmast till hands för digitalisering är foto­modell, bedömer han.

I andra änden av hans skala placerar sig yrken som skogsmästare och »höga ämbetsmän«, liksom flera yrken där mänskliga relationer är centrala: präster, speciallärare, behandlings­assistenter, socialsekreterare och psyko­loger.

Forskarna Carl Benedikt Frey och Michael Osborne analyserade i sin studie vilka mänskliga färdigheter som kommer att vara fortsatt efterfrågade i ett digitaliserat arbetsliv. De hittade några rent fysiska, såsom finger­färdighet och förmåga att arbeta i trånga utrymmen och besvärliga posi­tioner. And­ra viktiga egenskaper bedömdes vara kreativitet och social intelligens, exempelvis problem­lösning, kritiskt tänkande och förmåga att leda andra. Det stämmer väl överens med de egenskaper som personalchefer i närmare 400 globala företag pekat ut i en enkät 2016, noterar TCOs tanke­smedja Futurion i en rapport.

Men ingen vet vilka de nya jobben är. Redan nu samverkar globalisering och teknikutveckling i ett omvandlingstryck som polariserar arbetsmarknaden. Vi går mot högavlönade, högkvalificerade jobb å ena sidan och låg­avlönade arbeten med låga utbildningskrav å den andra.

Stora grupper däremellan kan få ett besvärligare läge och tvingas konkurrera om låglönejobben. I USA syns detta redan i sämre löneutveckling för medel- och låginkomsttagare.

Många befarar att den fortsatta digitaliseringen kommer att göra den trenden än mer kännbar.

– Det bästa för både samhället och individen vore om de på mellanlönenivån inte börjar konkurrera om jobb som att köra taxi, städa eller jobba på restaurang, utan att de växlar upp och satsar på att utveckla sin kompetens, säger Jan Gulliksen, professor på Kungliga tekniska högskolan, KTH.

Jan Gulliksen var ordförande i rege­ringens digitaliseringskommission, som nyligen avslutade sitt arbete. Det som nu krävs, säger han och många med honom, är att arbetskraften har den kompetens som behövs för att klara de nya jobben. Inte minst digital kompetens.

– Om du har en profession och bygger på med en kortare utbildning som ger digital kompetens kan du vara en viktig resurs att ta vara på, resonerar han.

Vidareutbildning för människor som redan är i jobb har länge varit en viktig fråga för TCO, som vill att högskolan ska få ett tydligt sådant uppdrag. Kravet fick nyligen gehör på Social­demokraternas partikongress, och regeringen har nu tillsatt en utredning om högskolan där frågeställningen ingår.

Regeringens arbetsgrupp Arbetet i framtiden föreslog dessutom förra året att en obligatorisk kompetens­försäkring för alla ska införas och finan­sieras av staten.

Nästa fråga är om alla kan få ett jobb, bara de kompetensvässar sig till tänderna. Regeringens arbetsgrupp tror det, och hävdar att vi i Sverige kommer att behöva ännu fler arbetade timmar på grund av den åldrande befolkningen och dess stora behov av vård och omsorg. Det behövs en fortsatt omfattande invandring – och en effek­tivare etablering av invandrarna – för att klara försörjningsbördan, enligt arbets­gruppen.

Men andra misstänker att jobben inte kommer att räcka, och argumenterar för medborgarlön eller att dela på jobben. Den svenska fackföre­nings­rörelsen har inte tagit samlad ställning till hur digitalisering och auto­ma­tisering ska mötas, men STs utredare Magnus Kolsjö tror att det blir nödvändigt att förkorta arbets­tiden.

– Annars blir arbetslösheten för hög. Risken är också att det blir ett ännu tydligare innanförskap och utanförskap, där de som har arbete jobbar ännu mer. Om vi har 20 procents arbetslöshet och resten stressar ihjäl sig, har vi då rätt ekonomisk modell?

Han tycker att det behövs ett fackligt perspektiv på all digitalisering. En viktig fråga är arbetsgivarens ökande tekniska möjligheter att övervaka sin personal, en annan är hur medarbetarnas kunskap tas till vara i teknikutvecklingen.

– Facket måste vara med i varje situation när nyttokalkyler tas fram för tekniska investeringar. Om handläggarna vet att tio procent av ärendena är så komplexa att de inte kan automatiseras, ska det lyftas fram. Och man måste titta på konsekvenserna både för dem som får gå och för dem som blir kvar.

Det är inte all digitalisering som är omedelbart lönsam, påpekar han. En utredning föreslog nyligen att all svensk myndighetspost till allmän­heten ska skickas digitalt inom några år. Förebilden är Danmark. Men den danska reformen har bidragit till att postväsendet gått back med tre miljarder kronor.

– Även i Sverige skulle det bli en ren förlustaffär, eftersom den beräknade vinsten för digitaliseringen är ganska liten.

Magnus Kolsjö anser också att såväl de politiska partierna som fackförbunden behöver fundera på hur välfärden ska betalas när robotar och automatiserade processer tar över en väsentlig andel av människornas jobb. Robotar betalar än så länge inte skatt, även om frågan varit uppe och vänt i Europa­parlamentet.

Förslag har kommit upp om att i stället beskatta annat hårdare, såsom konsumtion, kapital och miljöförstörande verksamhet. Skatten på arbete utgör i dag två tredjedelar av alla skatte­intäkter, så det är inga små summor det handlar om.

– De frågor som behöver besvaras ligger kanske fem år fram i tiden, eller tjugo, säger Magnus Kolsjö. Oavsett vilket är det ganska kort tid när det sker så stora förändringar.

Läs vidare:

Digitaliseringen har inte lett till nedskärningar

Datorer lär sig göra komplexa bedömningar

Bli den första att tycka till!
TEKNISKA MUSEETNyhetUnder en inspektionsrunda på ett antal av landets museibutiker upptäckte Kemikalieinspektionen att Tekniska museet sålde en nyckelring och en usb-laddare som innehåller cancerframkallande ämnen. Nu åtalsanmäls museet.
STATSFÖRVALTNINGNyhetSju myndigheter med uppdrag inom analys och utvärdering ska slås ihop, föreslår en statlig utredning. Men förslaget möts av kritik från berörda myndigheter, visar Publikts genomgång av remissvaren.
NyhetSTs ordförande Britta Lejon är positiv till en hel del av tillitsdelegationens slutsatser. "Men det räcker inte med tankar om tillitsbaserad styrning för att det ska kunna bli verklighet", säger hon till Publikt.
ArbetsvillkorNyhetPå de flesta myndigheter får inte anställda som har en partner som är gravid ledigt med lön för att följa med till mödravården, visar Publikts granskning. ”Det känns förlegat”, säger Peter Aspman på Arbetsförmedlingen i Borlänge, som fick nej på sin ansökan.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer ett bemanningsföretag inför Arbetsdomstolen, AD, sedan bolaget vägrat en kvinna med funktionsnedsättning anställning på deltid. DO kräver att kvinnan får ett skadestånd om 80 000 kronor.
StatsförvaltningNyhetTillitsdelegationen vill ge Arbetsgivarverket ett tydligt uppdrag att, med stöd av Statskontoret och ESV, stödja myndigheternas arbete med att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning inom staten.
STATSFÖRVALTNINGNyhetMyndigheter varnar för att möjligheten att väcka dröjsmålstalan om väntetiden på ett beslut blir längre än sex månader kan leda till ännu längre väntetider, rapporterar SVT. Ett exempel är medborgarskapsärenden.
ArbetsmiljöNyhetOffentliganställda ­känner större engagemang i sitt arbete än privatanställda, och kvinnor gör det i ännu högre utsträckning än män, enligt en studie från det finländska Arbetshälsoinstitutet och det belgiska universitetet KU Leuven.
NattarbeteFördjupningDeras skift börjar när det skymmer och ­slutar när dagen gryr. Ändå tycker de att ­nattpasset på flygplatsen har sina ljusa sidor. Thomas Wikstrand håller koll på säkerheten på Arlanda under dygnets mörka timmar.
StatsförvaltningNyhetArbetet med jämställdhetsintegrering inom de statliga myndigheterna ska fortsätta. Regeringens argument anser att det är en rättvisefråga, men också att det handlar om kvalitet och träffsäkerhet i offentlig verksamhet.
STATSFÖRVALTNINGNyhet17 av 26 tillfrågade myndigheter är skeptiska till regeringens förslag om att de ska bli tvungna att ansluta sig till vissa av Statens servicecenters ekonomitjänster. Flera myndigheter tror att det skulle leda till minskad effektivitet och ökade kostnader för administration, i stället för det omvända.
Debatt: StatsförvaltningenNyhetDe statliga myndigheterna har ett krav på sig att ständigt effektivisera sin verksamhet – men det system som är tänkt att öka produktiviteten leder till ständigt ökad arbetsbelastning för medarbetarna och borde skrotas, skriver Marcus Larsson och Åsa Plesner från Tankesmedjan Balans i en debattartikel i Publikt.
DISKRIMINERINGNyhetDiskriminering av ”icke-vita” jobbsökande är betydligt större i Sverige och Frankrike än i exempelvis Tyskland och USA. Det visar en studie där forskare från flera länder gått igenom omfattande forskning.
RiksarkivetNyhetÖkande lokalkostnader är ett av skälen till att Riksarkivets ekonomi är svårt ansträngd, menar riksarkivarie Karin Åström Iko. Under hösten har myndigheten gjort sig av med ett trettiotal tjänster via pensionsavgångar och riktade erbjudanden.
ESTONIAKATASTROFENNyhetTom Johnson, STs andre vice ordförande, var en av de 989 personer som gick ombord på M/S Estonia i Tallinn den ödesdigra dagen för 25 år sedan. 852 av dem kom aldrig fram till Stockholm – bland dem 63 fackligt aktiva i hans ST-sektion. ”När jag frös som mest på morgonen tänkte jag att det tar slut här på flotten”, säger han.
EUNyhetEUs revisorer är fortfarande inte nöjda med EUs ekonomiska redovisning. I årets revisionsrapport uttalar sig revisorerna med reservation för att det finns hög risk inom utgiftsområden som landsbygdsutveckling och sammanhållning.
PolisenNyhetPolisen genomför två åtgärder för att förbättra arbetet mot hedersrelaterade brott, uppger Ekot. Det handlar dels om en bred utbildningsinsats, dels om att införa en rutin för att alltid göra en bedömning av om ett brott är hedersrelaterat.
ArbetsmarknadNyhetDen som har ett nystartsjobb eller någon annan typ av subventionerad anställning har svag ställning på arbetsmarknaden och stor risk för långtidsarbetslöshet, enligt en ny rapport från IFAU.
KRONOFOGDENNyhetEtt antal kvinnor har anmält till arbetsgivaren att de blivit utsatta för sexuella trakasserier i samband med en konferens inom Kronofogden. ”Arbetsgivaren tar just nu tag i den här händelsen enligt alla riktlinjer”, säger STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson till Publikt.
RättsväsendetNyhetRegeringen kräver att myndigheterna inom rättskedjan redovisar sin bedömning av hur de framtida volymerna inom verksamheterna kommer att utvecklas. Enligt regeringen krävs en helhetssyn på resursbehovet.
HögskolanNyhetDe stora regionala skillnaderna när det gäller högskolestudier består. Skillnaderna är stora mellan län och mellan kommuner. I alla län är det främst personer med högutbildade föräldrar som går vidare till högskolan, enligt UKÄ.
STATENS SEMESTERSKULDNyhetPersonalen på de största myndigheterna har i snitt fler än 12 sparade semesterdagar, visar Publikts granskning. På Trafikverket, som toppar listan, är siffran över 18 dagar per anställd. ”Om det drar i väg alltför mycket har man misslyckats”, säger STs avdelningsordförande Jerk Wiktorsson.
PolisenNyhetOckså den med civil bakgrund som går polisutbildning ska kunna tjänstgöra som polisaspirant, anser regeringen. Det ska förstärka möjligheterna för polisens civilanställda att få polisiära befogenheter.
InternationelltNyhetJämställdhetsmyndigheten deltar i ett tvåårigt projekt där Sverige tillsammans med andra Östersjöländer ska arbeta för att stoppa människohandel för tvångsarbete.
StatsförvaltningNyhetÅtta statliga myndigheter har tillsammans kontrollerat ett 100-tal företag i byggbranschen. Myndigheterna kunde konstatera brister i arbetsmiljön, illegal arbetskraft och felaktiga personalliggare på flera arbetsplatser.
StatsförvaltningNyhet29 myndigheter har lagt över 5 miljoner kronor på att göra podcaster. Naturvårdsverkets podcast kostade 470 000 kronor för fyra avsnitt, skriver Dagens Nyheter.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetArbetsförmedlingen har redan stängt 24 av de 132 lokalkontor som finns på nedläggningslistan. Om en månad bommas ytterligare 34 igen. ”Jag tycker inte att man har undersökt konsekvenserna av det här tillräckligt”, säger Andreas Sönnersten, STs arbetsplatsombud på kontoret i Laholm, som snart ska stänga.
RegeringenNyhetArdalan Shekarabi, S, blir ny socialförsäkringsminister efter Annika Strandhäll. Han lämnar därmed posten som civilminister, med ansvar för bland annat den statliga förvaltningen. Ny civilminister blir Lena Micko, S.
SocialförsäkringarNyhetFörsäkringskassans samarbete med en rad andra myndigheter har lett till att brott inom tandvårdsstödet har stoppats eller hindrats. Enligt en slutrapport har samarbetet lett till flera fällande domar.