Annons:
Debatt: Jämställdhet
Debatt
0 kommentarerTyck till!

ST kan driva på för lönekartläggningar

Statliga myndigheter lever inte upp till lagens krav på att göra årliga lönekartläggningar. Men ST har flera möjligheter att driva på, som förbundet i dag inte använder sig av, för att arbetsgivarna ska ta sitt ansvar och för att arbetet med lönekartläggningar ska fungera bättre, skriver Lena Bjurving och Eberhard Stüber, styrelseledamöter i STs avdelning på Jämställdhetsmyndigheten.

Publikt har i en artikel belyst problemet med att statliga myndigheter inte lever upp till kravet på årlig lönekartläggning. Men ST har möjligheter att agera på både central och lokal nivå för att råda bot på detta problem. Vi ska här peka på flera sådana möjligheter.

Den första är att driva på för en utveckling och uppdatering av det metodstöd för statliga arbetsgivare som ska göra lönekartläggningar och analysera löneskillnader mellan kvinnor och män. Det kallas ”Besta-vägen” och har utarbetats av de centrala parterna inom Partsrådet. I egenskap av medlem i Partsrådet har ST ett direkt ansvar för innehållet i denna vägledning, som dessvärre är behäftad med flera sakfel.

Ett problem är att metodstödet inte uppdaterats sedan bestämmelserna om aktiva åtgärder i diskrimineringslagen ändrades i januari 2017. Varje paragrafhänvisning blir därmed felaktig. Exempelvis anges att en lönekartläggning ska göras vart tredje år i stället för varje år.

Ett annat problem är att Besta-vägen metodmässigt avviker från Diskrimineringsombudsmannens rekommendationer när det gäller bedömningen av vilka arbeten som är likvärdiga. Diskrimineringsombudsmannens råd är att kraven i arbetet ska bedömas faktor för faktor avseende samtliga arbeten. Utgångspunkten bör därmed vara de unika arbetsbeskrivningarna hos varje enskild arbetsgivare.

Besta-vägen beskriver en annan metod, som är mindre precis och onödigt komplicerad. Den utgår från en nationell befattningsnomenklatur, så kallade Besta-koder, som delar in tjänster utifrån arbetsuppgifternas innehåll och svårighetsgrad. Men kravnivåerna i olika arbetsområdena är inte kalibrerade i förhållande till varandra. När Besta-koderna skapades var inte syftet att de skulle harmoniera med den dåvarande jämställdhetslagens begreppspar lika och likvärdigt arbete.

Som lokal part har ST också möjlighet att träffa överenskommelser om hur arbetet med aktiva åtgärder bör bedrivas på arbetsplatsen och hur samverkan bör ske. Av förarbetena till diskrimineringslagens bestämmelser om lönekartläggning framgår att lokala parter bör träffa sådana överenskommelser.

Det torde vara praktiskt att de lokala parterna inleder lönekartläggningsarbetet med att avtala om frågor som:

  • vilket mandat de fackliga företrädarna har (vilket borde vara att företräda samtliga arbetstagare, på samma vis som ett skyddsombud),
  • vilka personer som ska ingå i lönekartläggnings- och analysarbetet,
  • tidsramar för de olika leden i lönekartläggnings- och analysprocessen,
  • ungefärligt antal samverkanstillfällen,
  • hur resultatet, alltså justeringen av de löneskillnader som inte har saklig grund, ska förhålla sig till den löneöversyn som är ett resultat av traditionella förhandlingar.

Syftet med en lokal överenskommelse är att fylla ut ett oreglerat tomrum. Det är därför angeläget att centrala parter utarbetar en gemensam vägledning som ligger i linje med lagstiftarens intentioner.

På central nivå skulle ST också kunna agera för att ge lokala parter bättre vägledning om diskrimineringslagens krav på samverkan kring aktiva åtgärder. Den lagändring som gjordes 2017 innebär att arbetet med aktiva åtgärder förutsätts bedrivas på ett sätt som liknar det systematiska arbetsmiljöarbetet. Detta har dock inte satt några djupare spår i 2017 års ”Ramavtal om samverkan för framtiden” på det statliga området, som omfattar medbestämmande och arbetsmiljöfrågor. Inte heller i STs fackliga grundutbildning finns information om att diskrimineringslagen har detaljerade krav inom detta område.

Vi vill också lyfta fram att ett fackförbund liksom Diskrimineringsombudsmannen har möjlighet att hos Nämnden mot diskriminering begära ett vitesföreläggande. Syftet med denna regel är, som regeringen beskrev det i sin proposition, att det ska bli ”svårare för organisationen att rättfärdiga sin egen passivitet på området med hänvisning till att arbetsgivaren inte tar initiativ”. Regeringen uttryckte i propositionen också uppfattningen att brister och problem vad avser jämställdhet och etnisk mångfald i första hand skall lösas av parterna på arbetsplatsen. ”En talerätt för organisationerna ger ökad tyngd åt förhandlingsinstrumentet”, skrev regeringen.

Sammanfattningsvis finns det till synes okända och oanvända redskap i den fackliga verktygslådan. Det centrala stödet till lokala parter kan förbättras avsevärt. Vad hindrar att ST som facklig organisation bestämmer sig för att inta en tätposition för att lagstiftningen om lönekartläggning ska efterlevas?

 

Lena Bjurving

Ordförande i STs avdelning på Jämställdhetsmyndigheten

Eberhard Stüber

Skyddsombud och styrelsemedlem i STs avdelning på Jämställdhetsmyndigheten

Bli den första att tycka till!
StatsförvaltningNyhetEkonomistyrningsverket, ESV, och Statskontoret bjuder in myndigheter att delta i ett projekt för att effektivisera myndigheternas administration. Målet är att ta fram en modell för att analysera myndigheternas administration.
RättsväsendetNyhetI en lagrådsremiss föreslår regeringen ett förbud att sprida bilder som tagits under rättegångar. Förslaget ska förhindra att olagliga bilder kommer ut och sprids på sociala medier.
TCONyhetAtt göra det lättare att byta bana under ett arbetsliv är en prioriterad fråga för TCO. Personligen har TCOs nya ordförande Therese Svanström inte gjort några stora omställningar under karriären, även om hon hoppat in i och ut ur politiken några gånger, berättar hon i en intervju i Publikt.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
A-KASSANNyhetUtbetalningarna från STs a-kassa ökade med 17,5 procent förra året jämfört med 2018. Det är den femte största ökningen bland alla a-kassor, visar siffror från Sveriges a-kassor.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetArbetsmiljöverket förvarnar Arbetsförmedlingen i region syd om att krav på arbetsmiljöåtgärder är på väg, bland annat vad gäller tydlighet om hur medarbetarna ska prioritera bland arbetsuppgifterna. Kraven kommer efter en inspektion till följd av en anmälan från skyddsorganisationen i regionen.
PolisenNyhetEfter Säpochefen Klas Fribergs kritik mot hur regeringen hanterar frågan om lagring av information hos digitala meddelandetjänster säger digitaliseringsminister Anders Ygeman att han är beredd till ytterligare åtgärder.
DiskrimineringNyhetDet var inte diskriminering när Tolkcentralen i Region Stockholm nekade en döv man jobb som receptionist. Det slår Arbetsdomstolen fast sedan Unionen stämt arbetsgivaren, skriver tidningen Kollega.
KRIMINALVÅRDENNyhetEn intagen på häktet i Göteborg har anmält till Justitieombudsmannen att personal ska ha ritat smileys bakom galler och karikatyrer av mörkhyade på ägg som serverades till de intagna. Arbetsgivaren bekräftar för Publikt att en internutredning pågår.
PolisenNyhetI en debattartikel kritiserar Säkerhetspolisens chef Klas Friberg regeringen för att förhindra att polisen får tillgång till viktig krypterad information på webben. Informationen är viktig för brottsbekämpningen, skriver han.
ArbetsmarknadNyhetArbetsgivarna i staten redovisar ökade svårigheter att rekrytera högutbildad arbetskraft, enligt Arbetsgivarverkets konjunkturbarometer. Samtidigt har det blivit lättare att anställa chefer och att behålla personal.
LönerNyhetDe svenska kollektivavtalens lägsta löner påverkar hela arbetsmarknaden – även på arbetsplatser som inte har gällande kollektivavtal. Det visar en rapport från Medlingsinstitutet till regeringen.
STATSBUDGETENNyhetRegeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna kommer att skjuta till extra pengar i vårändringsbudgeten till flera myndigheter, däribland Statens institutionsstyrelse. Det lämnade man besked om vid en presskonferens i dag.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket upptäckte 481 fall av misstänkt människohandel under 2019. Det är en ökning med närmare hundra fall jämfört med 2018. Den vanligaste formen är människohandel för sexuella ändamål.
KriminalvårdenNyhetJustitieombudsmannen riktar allvarlig kritik mot häktet i Göteborg, sedan en intagen man med funktionsnedsättning inte fått sina särskilda behov tillgodosedda under tiden i häktet.
MutorNyhetUnder 2019 dömdes 30 personer för mutbrott. Det framgår av en rapport från Institutet mot mutor. Korruptionsrisken är enligt institutet störst i mötet mellan privat och offentlig sektor.
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019, enligt organisationen Sveriges museer. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med föregående år.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.