Bild: Getty Images.

Personalansvarsnämnder – så funkar de

KORT OM: PAN2021-06-24
I snitt fem gånger i veckan står en svensk statstjänsteman inför den ”myndighetsdomstol” som kallas personalansvarsnämnd, anklagad för fel eller brott i tjänsten. Den vanligaste påföljden är en varning.

1. Finns på de flesta myndigheter
Drygt 70 procent av de statliga myndig­heterna har personalansvarsnämnder, enligt en rapport från Statskontoret. Ofta anger myndighetens instruktion att det ska finnas en personalansvarsnämnd, men praxis är att ­arbetsplatser med minst 50 anställda ska inrätta en sådan. På högskolor och universitet bestämmer styrelsen om lärosätet ska ha en personalansvarsnämnd.

2. Särskild reglering för staten
Personalansvarsnämnden kan besluta om åtgärder som förekommer på hela arbetsmarknaden och regleras i lagen om anställningsskydd – uppsägning eller avsked samt avstängning. Men myndigheternas nämnder har därutöver en särreglering i lagen om offentlig anställning, LOA. Där finns bestämmelser om åtals­anmälan och disciplinstraff i form av varning och löneavdrag.

3. Fackliga företrädare sitter med
Enligt lagen ska personalföreträdare sitta med i personalansvarsnämnden, trots att det är ett arbetsgivarorgan. Myndighetens chef ska vara ordförande, övriga ledamöter får arbets­givaren välja fritt och nämnden behöver inte ha en fast sammansättning. Ofta sitter personalchefen där, liksom verksjuristen. 

4. Ärendena är oftast få
Vid misstanke om vissa brott måste myndigheterna göra en åtalsanmälan, men i övrigt bestämmer de själva vilka förseelser som ska prövas i nämnden. Under åren 2013–2017 hade tre av fem arbetsplatser inga ärenden alls, visade Stats­kontorets granskning. Sex stora myndigheter med mer än 50 ärenden vardera dominerade statistiken. De senaste åren har ärendena blivit färre, förra året prövade nämnderna drygt 250 fall.

5. Varning är vanligaste påföljden
Påföljden varning stod förra året för den största andelen av åtgärderna i personal­ansvarsnämnderna, visar Arbetsgivarverkets statistik. De flesta av ärendena rör otillåtna register­slagningar, olovlig frånvaro, trakasserier, jäv samt stöld och förskingring. Inom Polisen förekommer också ärenden som rör felaktig hantering av vapen. 

6. En egen nämnd för höga chefer
För myndighetschefer och andra personer i verksledande ställning, liksom för professorer och vissa tjänster i rättsväsendet, prövas frågor om disciplinansvar, avsked och åtalsanmälan inte i myndighetens personalansvarsnämnd utan i Statens ansvarsnämnd. Den ordningen kom till för att man befarade att allmänhetens förtroende skulle ­riskeras om nära kolleger till dessa chefer fattade beslut i frågor om misstänkta fel och brott.
 

Nu ses de statligt anställdas ansvar över

Tidigare kunde statstjänstemän straffas och bli skadeståndsskyldiga för fel i tjänsten i större utsträckning än vad lagen nu ger utrymme för. Ett skäl till att ämbetsmannareformen 1976 begränsade det straffrättsliga området var en önskan att göra förhållandena i det offentliga mer lika det som gäller i privat sektor. I stället infördes ett internt disciplinförfarande på myndigheterna, som hanteras av personal­ansvarsnämnderna. 2018 krävde riksdagen att det skulle göras en översyn av tjänstemannaansvaret i syfte att kriminalisera fler fel och försummelser. En utredning tillsattes förra året och ska redovisa sina förslag i november.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.