Brist på förankring problem i ny organisation

POLISEN2018-10-11
Bristande förankring och kommunikation som inte fungerat – det är några orsaker till att den nya polisorganisationen inte har uppnått sina mål. Det var flera av talarna på ett seminarium om den nya polisorganisationen överens om.

Huvudnumret på SNS seminarium var Statskontorets färska utvärdering av den nya polisorganisationen, som Publikt tidigare rapporterat om. Erik Axelsson, utredare, höll inte igen på kritiken.

– Förmågan att ingripa mot brott har generellt sett inte blivit bättre. Utryckningstiderna på larm har inte blivit bättre. Den negativa trenden för resultaten i utredningsverksamheten har inte brutits. Utredningsresurserna är i vissa fall mindre än 2015, sade han.

Erik Axelsson konstaterade att resurserna inte har räckt till och att styrningen inte har fungerat:

– Beslut fattade på nationell nivå genomförs inte överallt ute i organisationen. Man kan inte på något sätt överskatta betydelsen av kommunikation. Det är enkelt att rita rutor på ett papper. Att ändra på rutiner och beteenden är mycket svårare.

Ett annat stort problem har varit bristen på förankring.

– Omorganisationen har varit svårare att genomföra än man tänkt sig, för man har inte haft medarbetarnas förtroende. Den forskning som finns säger att man måste ha med sig dem som ska göra det, sade Erik Axelsson.

Vikten av att ha med sig medarbetarna var det fler som tog upp. De tre fackförbund som var representerade i paneldebatten var överens om att man i förarbetet, under Genomförandekommitténs flagg, verkligen ansträngde sig för att lyssna på medarbetarna. Det arrangerades fokusgrupper och synpunkter hämtades in från tusentals polisanställda.

– Men man har inte tillvaratagit de erfarenheter som samlats in, sade Johanna Mattson, styrelseledamot i ST inom Polisen.

Polisförbundets ordförande Lena Nitz konstaterade att ”dörren stängdes” när organisationen sjösattes.

– Meningen var att man skulle bygga organisationen nerifrån och upp, och så blev det precis tvärtom. Det kommer order uppifrån som man inte känner igen och inte går att applicera på verkligheten, sade hon.

Lars Modig från Saco-S inom Polisen höll med:

– Det har varit mycket fokus på rutor och mindre på människor och kultur, man måste få med sig människor. Man tappade kommunikationen.

Alla fackförbundsrepresentanter påtalade vikten av att öka fackens och medarbetarnas inflytande. Johanna Mattsson konstaterade också att man i ett läge med för få poliser inte heller utnyttjat resurserna på bästa sätt:

–  Vi har ju minskat antalet poliser som jobbar i ingripandeverksamheten. Vi skulle kunna frigöra ganska mycket polisiära resurser genom att utnyttja de civilanställdas potential, exempelvis som utredare och förundersökningsledare. Och på regionledningscentralerna sitter det fortfarande poliser och styr polisbilarna. Vi skulle även kunna ha civila gruppchefer på regionledningscentralerna, i dag tror jag att vi har en.

Eva Årestad Radner, chef för rikspolischefens kansli, var Polismyndighetens representant i seminariepanelen. Hon påpekade att medarbetarundersökningar visar att något är på väg att hända med medarbetarnas förtroende för arbetsgivaren. Hon berättade att 60 procent nu tycker att det är högt i tak inom Polisen jämfört med 40 procent tidigare – och att 67 procent instämmer helt eller delvis att polisen är öppen för förslag jämfört med 50 procent för några år sedan.

– Där tycker jag absolut att vi är på rätt väg. Så jag tror... ge oss lite mera tid.

Hon lyfte också fram att det finns saker som blivit bättre. Som att brottsuppklaringen har vänt under 2018.

– Vi har fått bättre förutsättningar, blivit mer enhetliga och slagkraften vid stora händelser har blivit bättre. Nu går det mycket snabbare att få förstärkning.

Johanna Mattson, styrelseledamot i ST inom Polisen.
Bild: Susanne Eriksson
Johanna Mattson, styrelseledamot i ST inom Polisen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.