Om verksamheten ska fungera inom SiS måste personalomsättningen minska, skriver STs Britta Lejon och Thord Jansson.
Om verksamheten ska fungera inom SiS måste personalomsättningen minska, skriver STs Britta Lejon och Thord Jansson.

Facket slår larm om visstidsanställningar

SIS2021-03-16

Statens institutionsstyrelse, SiS, har en för hög andel visstidsanställningar på ungdomshemmen, vilket går ut över både intagna ungdomar och personalen, skriver STs Britta Lejon och Thord Jansson i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Om verksamheten ska fungera inom SiS måste personalomsättningen minska. Myndigheten har fler visstidsanställda än fast anställda behandlingspedagoger, skriver STs förbundsordförande Britta Lejon och Thord Jansson, avdelningsordförande inom SiS, i en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet.

De två understryker att som läget är nu går bristerna ut över både de intagna ungdomarna och personalen.

”Det tar tid att bygga goda relationer med ungdomarna och det nödvändiga förtroende som behövs för att behandlingen ska fungera. Det är också en stor utmaning i verksamheten och för medarbetarna att hela tiden behöva hantera att det kommer in ny oerfaren personal som behöver läras upp och bli trygg in sin roll”, skriver de i debattartikeln.

Enligt Britta Lejon och Thord Jansson är en anledning till de många visstidsanställningarna den finansieringsmodell som används för ungdomshemmen, där runt 70 procent kommer från kommunerna och resten från staten.

”Denna finansieringsmodell gör det svårt för myndigheten att bedriva en långsiktigt planerad verksamhet. Låg efterfrågan från kommunerna får stor påverkan på budgeten”, skriver debattörerna.

Men för att få till en förändring räcker det inte med att fokusera på de ekonomiska förutsättningarna för SiS. Myndigheten behöver också få förutsättningar för att förebygga droginförsel, fritagningar samt hot och våld genom en förändrad lagstiftning. Både när det gäller hur de intagna ungdomarna har tillgång till nätet och till telefoner, menar debattörerna från ST.

Som det är nu har ungdomarna gott om tillfällen på sig att exempelvis planera rymningar, hota personal eller ha fortsatt kontakt med kriminella på utsidan, framhåller artikelförfattarna.

”Vår uppfattning är att ungdomarna inte ska ha tillgång till vare sig mobiler eller internet när de vistas på avdelningen. Naturligtvis ska de få ringa – från särskilda klienttelefoner och på lämpliga tider – men vi efterlyser en lagändring som tydligt anger detta”, skriver Britta Lejon och Thord Jansson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA