Hård debatt om krav i upphandling

RIKSDAGEN2016-11-30
Riksdagen väntas senare i eftermiddag anta en ny lag om offentlig upphandling, men utan de mer tvingande krav på skäliga arbetsvillkor som regeringen ville ha. ”Blockpolitikens skugga vilar över riksdagsarbetet”, säger civilminister Ardalan Shekarabi till Publikt.

Riksdagens ställningstagande gäller ett jättepaket med nya upphandlingsregler för offentliga upphandlingar, som omfattar cirka 600 miljarder kronor per år. Regeringens förslag bygger på nya EU-direktiv som alla EU-länder måste införliva.

Debatten har framför allt rört de fyra paragrafer i den nya lagen som handlar om lön, arbetstider och semester för anställda i företag som via upphandling utför tjänster åt det offentliga. De borgerliga partierna säger tillsammans med Sverigedemokraterna nej till dessa paragrafer, men godkänner lagen i övrigt.

De arbetsrättsliga kraven ska endast tillämpas ”vid behov”, enligt förslaget, och innebär att villkoren ska vara i nivå med kollektivavtal i branschen. Enligt oppositionen innebär dessa arbetsrättsliga krav krångel, osäkerhet och tillämpningssvårigheter, vilket leder till att mindre företag inte kan delta med anbud.

– Vi ser fall med lönedumpning som vi vill motarbeta, sade Said Abdu, L, i riksdagsdebatten. Men vi tror att lagstiftning som säkrar goda arbetsvillkor måste göras så att småföretag kan delta. Där är vi inte överens.

– Hur vill ni göra det då, när ni tar bort just de paragrafer som motarbetar lönedumpning? replikerade Ulla Andersson, V.

Flera borgerliga debattörer anklagade regeringen och civilminister Ardalan Shekarabi för ett alltför högt tonläge och för att inte ha visat förhandlingsvilja under lagstiftningsprocessen.

– Shekarabi agerar som agitator, sade kristdemokraten Jakob Forssmed. Prata med oss, kan vi göra några förändringar? Inte en gång har vi seriöst diskuterar de frågorna eller fått en påringning. I stället har regeringen framhärdat i att lägga fram förslag som inte har stöd i riksdagen.

Även med nu gällande upphandlingslagar finns möjligheter att ställa krav vad gäller arbetsvillkoren hos upphandlade företag, men regeringens uppfattning är att dessa har visat sig otillräckliga. Ett ofta påtalat exempel är upphandlingen av färdtjänst i Stockholms län, där taxichaufförer sägs arbeta för 27 kronor i timmen.

– Kanske kommer det att sägas på Facebook efter debatten att regeringen åkte på stryk, sade Ardalan Shekarabi i riksdagens talarstol. Men det är inte mig det är synd om. Vi i detta hus kommer inte att få 27 kronor i timmen. De som kommer att få betala priset är svenska lastbilschaufförer, taxiförare och byggnadsarbetare.

Finansutskottets majoritet har i sitt betänkande om upphandlingslagarna lagt ett så kallat tillkännagivande till regeringen. I det sägs att regeringen får återkomma till riksdagen med ett nytt förslag, om den bedömer att EU-direktivens bestämmelser om arbetsrättsliga krav inte uppfylls utan de paragrafer som oppositionen tagit bort. Om direktiven inte uppfylls kan EU bötfälla Sverige.

– Jag tror att det finns möjlighet att hitta en kompromiss, sade Peter Helander, C. I grunden tycker vi inte olika.

Efter riksdagsdebatten säger Ardalan Shekarabi till Publikt att ”blockpolitikens skugga vilar över riksdagsarbetet”.

– Det märks att det inte finns så starka argument i sak. Det är oklart varför de fattar det här beslutet, som slår hårt mot svenska löntagare och svenska företag. Vi har hamnat i den bisarra situationen att EU-kommissionen är mer progressiv än den svenska riksdagen när det gäller svenska löntagare.

Han anser att oppositionen har fel i att det saknats en dialog.

– Vi har haft två remissomgångar, och justerat förslaget tre gånger för att anpassa det till småföretag och företag utan kollektivavtal.

I och med att riksdagen tar bort de arbetsrättsliga kraven uppfylls inte EUs direktiv, enligt Ardalan Shekarabi. Regeringen kommer därför att göra ett nytt förslag.

– Vi ska skyndsamt, före jul, bjuda in riksdagspartierna till samtal. Men det är inte aktuellt att plocka bort något område, detta är grundläggande delar.

Flera ideella organisationer, bland andra Swedwatch och den fackliga biståndsorganisationen Union to Union kritiserar i ett pressmeddelande andra följder av det väntade riksdagsbeslutet. Regeringen hade föreslagit att krav enligt ILO-konventioner mot exempelvis barnarbete och slavarbete ska användas i upphandling, när så behövs. Men finansutskottets majoritet vill inte skärpa lagen.

Det är långt ifrån alla myndigheter som ställer den här typen av krav, och än färre som följer upp dem, påpekar organisationerna. ”För arbetstagarnas bästa kan det inte fortsätta vara frivilligt att ställa krav på mänskliga rättigheter”, sägs det i pressmeddelandet.

Nya upphandlingslagar

  • EU beslutade 2014 om tre nya upphandlingsdirektiv, som alla medlemsländer ska uppfylla genom egen lagstiftning.
  • I direktiven sägs att miljöhänsyn, sociala hänsyn och arbetsrättsliga hänsyn bör integreras i offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar det.
  • I Sverige ska direktiven förverkligas genom den nuvarande lagen om offentlig upphandling, LOU och lagen om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, LUF, ersätts av två nya lagar.

 

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.