Den statliga utredaren har tittat på hela processen kring sjukskrivning och rehabilitering.
Bild: Mostphotos
Den statliga utredaren har tittat på hela processen kring sjukskrivning och rehabilitering.

Kritik mot förslag om sjukskrivningsprocessen

SJUKSKRIVNING2020-08-21
Flera remissinstanser motsätter sig delar av ett förslag om hur processen kring sjukskrivning och rehabilitering bör förändras. Exempelvis är Arbetsgivarverket helt emot utredningens förslag om att på nytt utvärdera så kallad hälsoväxling, där arbetsgivarna får ett ökat kostnadsansvar för processen.

Hälsoväxling, som går ut på att arbetsgivarna ska få ekonomiska drivkrafter för att arbeta mer förebyggande, föreslogs av dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll 2016. Förslaget slopades dock eftersom arbetsmarknadens parter kom överens om andra åtgärder kring arbetsmiljö och sjukfrånvaro.

En statlig utredning, En välfungerande sjukskrivningsprocess, som nu har varit ute på remissrunda bland ett antal instanser, föreslår att hälsoväxling bör diskuteras på nytt.

Men att ta upp den tråden igen är inte ett bra förslag, menar Arbetsgivarverket i sitt remissvar. Det skulle betyda att ett antal arbetsgivare får svårare att förutse exempelvis kostnader för sjukskrivningar och arbetsbördan kring administration, framhåller man:

”Detta kan vara extra problematiskt för arbetsgivare med få anställda och därmed även för små myndigheter och andra små arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet”.

Tjänstemännens centralorganisation, TCO, ser överlag positivt på att diskutera ett system som hälsoväxling på nytt. Men den fackliga organisationen påtalar också att det finns nackdelar:

”Såsom ökad risk för selektering och högre trösklar in i arbetsmarknaden för de som har tidigare erfarenhet av sjukskrivning eller en existerande sjukdomsbild”.

Regeringens nationella samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess, Mandus Frykman, har också haft i uppdrag att analysera hela processen kring sjukskrivning och rehabilitering och föreslår också bland annat att samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Myndigheten för arbetsmiljökunskap ska förstärkas.

Utredaren anser att Försäkringskassan ska få ansvar för att samordna kedjan, något som TCO uttrycker en aning tveksamhet inför i sitt remissvar. Även om man också där är ”huvudsakligen positiv” till hur samverkan kan förbättras lyfter man fram att Försäkringskassans personal redan har en ansträngd arbetssituation.

”Innan ytterligare uppgifter läggs på myndigheten måste det noga analyseras vad detta skulle innebära när det gäller arbetsbelastning och resurser i form av personalresurser och nödvändiga kompetenshöjande insatser, liksom förutsättningarna i övrigt för Försäkringskassan att ta sig an en sådan uppgift”, skriver TCO.

Arbetsmiljöverket sätter i sitt remissvar frågetecken för varför man över huvud taget ska finnas med i den grupp myndigheter som föreslås få i uppdrag att förstärka samverkan kring sjukskrivningsprocessen:

”Våra inspektioner av arbetsanpassning och rehabilitering utförs enligt arbetsmiljölagen främst på en organisatorisk nivå och inte med fokus på vad som är lämpligast för arbetstagare i det enskilda fallet. Vårt uppdrag skiljer sig därmed väsentligt från övriga myndigheter i den föreslagna samverkan”, skriver myndigheten.

Den fackligt ägda juristbyrån LO-TCO Rättsskydd tycker inte att utredarens förslag om utökad samverkan mellan olika myndigheter är tillräckligt för att lösa de problem som finns när det gäller sjukskrivningar och rehabilitering.

I sitt remissvar ställer man sig visserligen bakom de förslag som utredaren kommer med när det gäller samverkanskedjan. Men LO-TCO Rättsskydd framhåller också att det krävs ändringar i regelverket för att ”grundproblemen” ska kunna lösas.

”Ökad samverkan och samordning kommer inte att kunna överbrygga dessa motsättningar. Möjligen kan de mest uppenbara samordningsproblemen minskas något med de av utredningen föreslagna åtgärderna”, skriver juristbyrån.

En annan fråga som utredaren tar upp är när processen kring sjukskrivning och rehabilitering faktiskt ska anses börja. Utredaren skriver att startskottet bör gå när arbetstagaren visar upp tecken på nedsatt arbetsförmåga eller sjukdom.

Här varnar flera remissinstanser för att det kan bli utrymme för feltolkning. Enligt Inspektionen för socialförsäkringens, ISFs, remissvar skulle utredarens formulering kunna leda till att arbetsgivarna gör bedömningen att det förebyggande arbetet inte ingår i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen.

Arbetsgivarverket invänder också mot utredarens förslag i det avseendet, och lyfter fram att arbetsgivarna kan få ett ökat antal sjukdomsfall att hantera där det egentligen ”inte är frågan om en sjukdom”.

”Till exempel kan svåra sociala omständigheter i privatlivet påverka arbetsförmågan negativt och i förlängningen ibland leda till ohälsa”, skriver Arbetsgivarverket i sitt remissvar.

Utredaren föreslår också att behovsanställdas förmåga att arbeta ska bedömas utifrån antagandet om att den anställde skulle ha kunnat arbeta om hen hade varit frisk.

Det förslaget anser Socialstyrelsen är positivt eftersom behovsanställda då ”jämställs” med tillsvidareanställda, och därmed kan få sjukförsäkring de första 90 dagarna.

”Ett starkare och tydligare försäkringsskydd torde vara positivt för individens rehabilitering och möjligheter till återgång i arbete”, skriver Socialstyrelsen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.