Kronofogden flaggar för behov av höjt anslag

KRONOFOGDEN2023-03-20

För att klara en växande arbetsbörda när lågkonjunkturen slår till och för att kunna fortsätta satsningen mot den grova kriminaliteten krävs att myndighetens anslag höjs, skriver Kronofogden till regeringen. Myndigheten varnar för att en redan tung arbetsbelastning och hög personalomsättning annars kan förvärras.

Kronofogden, vars förvaltningsanslag i år uppgår till drygt 2,1 miljarder kronor, föreslås få ett minskat anslag nästa år. Totalt handlar det om en neddragning på 70 miljoner kronor under 2024. Det är tillfälliga medel som har skjutits till, bland annat för att möta en ökad ärendehantering under pandemin, som nu enligt förslaget ska försvinna.

Men att Sverige nu går in i en lågkonjunktur gör att Kronofogden räknar med att arbetsbördan fortsatt kommer att vara hög de kommande åren. Redan under 2022 såg myndigheten en ökning av mängden ärenden, som väntas fortsätta när det ekonomiska läget försämras.

Enligt Kronofogdens prognos kommer antalet ansökningar om betalningsföreläggande och tillsyn vid konkurser nästa år att vara det högsta under den senaste tioårsperioden.

Att i det läget minska anslaget riskerar att äventyra balansen mellan myndighetens arbetsuppgifter och resurser, skriver Kronofogden i sitt budgetunderlag för de kommande åren.

Kronofogden begär därför ett utökat förvaltningsanslag av regeringen på 122 miljoner kronor nästa år och ytterligare cirka 80 miljoner kronor om året under 2025 och 2026. Utan de pengarna kan följden bli längre väntetider för kunderna och svårigheter att upprätthålla en god arbetsmiljö, enligt myndigheten.

Skjuts inga medel till från regeringen kan det medföra en minskning av personalstyrkan med 70 årsarbetskrafter under 2024, enligt Kronofogden. Det motsvarar den ökning av bemanningen som planeras i år och som beskrivs som nödvändig för att klara det höga ärendeinflödet.

En sådan nedskärning skulle få konsekvenser, enligt Kronofogden, som varnar för en fortsatt hög arbetsbelastning och en ökad personalomsättning på myndigheten, som brottas med svårigheter att rekrytera och behålla personal.

”Det är därför av yttersta vikt att vi får en stabil finansiering av kärnverksamheten”, skriver Kronofogden till regeringen.

STs avdelningsordförande Malin Almkvist Klaesson delar myndighetsledningens lägesbild och är glad att den skickar ett tydligt budskap till regeringen. Hon beskriver situationen, med en tung arbetsbelastning och en hög personalomsättning, som mycket allvarlig.

– Många statsanställda här och på andra myndigheter har varit oerhört lojala, kämpat länge och slagit knut på sig själva för att hålla skutan uppe. Det finns en stolthet i jobbet, men nu har det gått så långt att det inte finns mer att ge. Sakta men säkert har all ork tagit slut, säger Malin Almkvist Klaesson.

I budgetunderlaget skriver Kronofogden att det i år ska genomföras en satsning för att få fler medarbetare att vilja stanna kvar på jobbet. Bland annat planeras en översyn av lönerna inom delar av myndigheten.

Men dras anslaget ned under 2024 riskerar det att försvåra myndighetens försök att bromsa personalomsättningen, tror Malin Almkvist Klaesson.

– Det vore katastrofalt om arbetsbelastningen fortsätter att öka. Myndigheten måste få ladda om och jag förstår att man vädjar till regeringen att inte göra vårt läge än värre, säger hon.

I budgetunderlaget varnar Kronofogden dessutom för att det kan bli nödvändigt att sänka ambitionerna inom arbetet mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet om anslaget inte höjs nästa år.

Kronofogden utmäter bland annat bilar, kontanter och fastigheter från kriminella som har skulder – insatser som efterfrågas i allt större utsträckning från andra myndigheter och som kräver ökade resurser.

Tillförs inte resurser kommer Kronofogden bara att kunna delta i sådana insatser i begränsad omfattning, något som i sin tur kommer att leda till att de kriminella gängen i större utsträckning får behålla sina brottsvinster, skriver myndigheten.

Malin Almkvist Klaesson berättar att det redan nu finns en oro för hur scheman ska gå ihop och för hur personalen ska räcka till i arbetet med distansutmätning.

Distansutmätning är ett samarbete med Polisen där Kronofogden per telefon beslutar om utmätning när brottsmisstänkta med skulder påträffas.

– Det arbetet har lett till en markant ökning av utmätningarna på nätter, kvällar och helger. Tillsammans med andra myndigheter håller vi på att rensa upp bland de grovt kriminella. Men dras våra resurser ned så kommer inte det här att gå ihop, säger Malin Almkvist Klaesson.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA