Lönerna har inte blivit mer jämställda

BUDGETEN 2006-04-25

Skillnaderna i ekonomisk standard har ökat i Sverige sedan 1991, medan löneskillnaderna mellan kvinnor och män har hållit sig konstanta. Det visar regeringens redogörelse för fördelningspolitiken.

Den ökade inkomstspridningen beror framför allt på att höginkomsttagarna drog ifrån under andra halvan av 90-talet. Men även de senaste åren har de bäst betalda fått mest. Heltidslönerna för de tio procent som tjänar minst ökade med 9,9 procent 1999–2004, medan de tio procenten med högst inkomst fick löneökningar på 13,1 procent.

Kapitalvinster ökar skillnaden

I denna högsta inkomstgrupp utgör männen 75 procent, och i den lägsta inkomstgruppen är 63 procent kvinnor. Medianlönen, »mittenlönen«, för kvinnor var 89 procent av männens år 2004. Om man räknar bort skillnader som beror på ålder, utbildning, arbetstid, och det faktum att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, återstår åtta procents löneskillnad att förklara. Andelen har varit densamma sedan 1999.

Kapitalvinster bidrar ganska kraftigt till skillnader i ekonomisk standard i Sverige. År 1999 stod en procent av befolkningen för 70 procent av kapitalvinsterna, och tio procent stod för 99 procent av vinsterna. 2004 var de sammanlagda kapitalvinsterna 61 miljarder kronor.

I andra änden av inkomstligan har fler blivit relativt sett fattiga. Andelen som lever på mindre än 60 procent av en svensk medianinkomst har ökat från 7,8 procent 1997 till 9,1 procent 2004. Det gäller framför allt ensamstående äldre pensionärer och ensamstående kvinnor i alla åldrar.

Det här måttet behöver inte innebära en absolut standardsänkning, utan kan bero på att andra grupper haft stora standardökningar.

Ändå bland de mest jämlika

I nästan alla europeiska länder har det funnits en trend mot ökande inkomstklyftor, och trots att även Sverige gått åt det hållet är vi fortfarande ett av de ekonomiskt mest jämlika länderna. Detta tillsammans med övriga Norden, Nederländerna, Österrike, Tjeckien och Luxemburg.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA