Minskad andel kvinnor bland nyanställda professorer

HÖGSKOLAN2020-06-03

Andelen nyrekryterade kvinnliga professorer har minskat de senaste två åren, utom inom medicin och hälsovetenskap. Detta trots att regeringen krävt satsningar för att andelen kvinnliga professorer ska öka.

Universitetskanslersämbetet, UKÄ, har på regeringens uppdrag följt svenska lärosätens rekryteringar av professorer. Alla universitet och högskolor har fått tidsbestämda, individuella mål för att jämna ut könsfördelningen bland professorerna. Slutmålet är att hälften av de nyrekryterade professorerna år 2030 ska vara kvinnor.

Men i en ny rapport konstaterar UKÄ att akademin som helhet inte har uppnått sina mål under åren 2017–2019. Tvärtom har andelen kvinnor bland de nyrekryterade professorerna minskat inom de flesta ämnesområden. Undantagen är medicin och hälsovetenskap, områden där kvinnor har en relativt stark ställning sedan tidigare.

Rapportförfattaren Eva Stening, utredare på UKÄ, säger till Publikt att hon inte blev direkt överraskad av resultatet.

– Men det är ett faktum att väldigt få har nått upp till sina rekryteringsmål. Det skickar ju ett signalvärde.

De universitet som lyckats sämst med att nå sina rekryteringsmål är Uppsala universitet, Linköpings universitet, Karolinska institutet, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnéuniversitetet och Mittuniversitetet. Bland högskolorna har Försvarshögskolan, Gymnastik- och idrottshögskolan, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Högskolan i Skövde och Stiftelsen Högskolan i Jönköping sämst resultat i förhållande till sina mål.

Gymnastik- och idrottshögskolan, som enligt sina mål skulle ha 45 procent kvinnor bland sina nyrekryterade professorer, anställde inte en enda kvinna under perioden 2017–2019.

De konstnärliga lärosätena är de som lyckats bäst med att nå, och i vissa fall överträffa, sina rekryteringsmål.

Totalt sett har endast nio lärosäten anställt fler kvinnliga professorer 2019 jämfört med 2017.

En slutsats i rapporten är att regeringen behöver fortsätta att sätta rekryteringsmål för lärosätena. I regleringsbreven för 2020 saknas nya sådana mål efter perioden 2017–2019.

Men resultaten för de senaste åren skulle ju kunna tyda på att rekryteringsmål inte hjälper?

– Så kan man tolka det, men det kan också ses som ett argument för att man behöver fortsätta, säger Eva Stening. Det är en ganska komplex situation, eftersom många professorer är verksamma under lång tid. En förändring av andelen kvinnliga professorer måste nog ske genom en kombination av nyrekryteringar och pensioneringar.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA