Bild: SCB/Malin Hansson

Nya storregioner kräver anpassning

REGIONER2016-06-15
Om Sverige delas in i sex storregioner kan ett tiotal myndig­heter behöva göra om sin regionala indelning. Men den omorganisationen är inte något större problem, anser företrädare för några av de berörda myndigheterna.

Regeringens utredare i Indelningskommittén, Barbro Holmberg och Kent Johansson, har gjort en preliminär skiss över hur Sveriges län och landsting ska slås samman till sex regioner. Ett slutligt förslag kommer först hösten 2017, men kommittén bedömer i nuläget att elva statliga myndigheter bör ha en regio­nal indelning som följer de nya stor­regionerna. Bland dem finns Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Trafikverket, Försvarsmakten och även Poli­sen, som fortfarande arbetar med sin omorganisation till en enda myndighet.

Johan Krabb, huvudsekreterare i Indelningskommittén, säger till Pub­likt att utredningen mött förståelse för sina resonemang vid de informationsträffar man hållit med myndigheterna.

– I höst ska vi ha enskilda dialoger med de berörda myndigheterna för att få en fördjupad bild. Det kan ju finnas en logik som gör att man bör ha en annan regional organisation.

Flera av de stora myndigheter som Publikt varit i kontakt med är positiva eller neutrala till en förändring. »Vi kommer helt enkelt att tillskapa sex regioner«, kommenterar Arbets­för­medlingens generaldirektör Mikael Sjöberg. Därmed slopas myndighetens nuvarande tio marknadsområden fördelade på tre regioner. Enligt Mikael Sjöberg kan det ske relativt lätt, »eftersom en sådan förändring inte påverkar verksamheten i grunden«.

Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist menar att den förändring som kommittén föreslår kan leda till bättre samverkan med regio­ner och länsstyrelser. En fråga som Skogsstyrelsen vill ha upp på bordet i det fortsatta arbetet är ambitionen att ha jämnstarka regioner. För Indelningskommittén betyder det att de är ungefär lika stora befolkningsmässigt, medan det för Skogsstyrelsen handlar om omfattningen av skoglig verksamhet.

Trafikverket har i dag sex regioner för planering – med delvis andra gränser än Indelningskommitténs förslag – och fyra regioner för trafikstyrning. Men tillförordnade presschefen Bengt Olsson bedömer att det inte blir några större problem att hitta lösningar.

– Ju färre regioner desto bättre. Det säger sig självt att det är lättare för oss att diskutera stora investeringar med sex regioner än med tjugoen län.

Den nya Polismyndigheten, bildad 2015, har sju regioner. Myndigheten konstaterar i sitt svar till Publikt att orga­nisationen skiljer sig från kommitténs förslag, men vill inte uttala någon uppfattning om detta i dag.

STs ordförande Britta Lejon ställer sig dock frågande till det kloka i att låta Polisen genomgå ännu en omorganisation. De statliga myndigheternas grundläggande syfte och uppdrag har hittills inte vägts in av kommittén, anser hon.

– De statliga verksamheterna kan inte anpassas enbart efter regionala utvecklingsbehov och sjukvårdens behov, säger Britta Lejon.

Myndigheter som föreslås anpassa sin organisation

Indelningskommittén bedömer att elva myndigheter med nära koppling till länsstyrelser, landsting och regionala utvecklingsfrågor ska anpassa sin regionala organisation till de sex föreslagna regionerna. Myndigheterna är:

  • Trafikverket.
  • Tillväxtverket.
  • ESF-rådet.
  • Polisen.
  • Säkerhetspolisen.
  • Försvarsmakten.
  • Inspektionen för vård och omsorg, IVO.
  • Arbetsförmedlingen.
  • Försäkringskassan.
  • Migrationsverket.
  • Skogsstyrelsen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

ÄMNEN:

Regioner
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.