Bild: SCB/Malin Hansson

Förslag om samordnad regional organisation

STATSFÖRVALTNING2018-03-01
Indelningskommittén vill att tio statliga myndigheter samordnar sin regionala organisation. Huvudalternativet innebär bland annat att Polismyndigheten måste göra om sin organisation igen, vilket den enligt utredarna inte vill.

Regeringens utredare i Indelningskommittén, Barbro Holmberg och Kent Johansson, föreslog i juni 2016 en stor regional omstrukturering i Sverige, där dagens län och landsting skulle slås samman till sex regioner.

Det förslaget mötte stora protester och stupade på politisk oenighet bland riksdagspartierna, men nu har kommittén gått vidare med ett mindre uppdrag: att föreslå en samordning av ett antal statliga myndigheters regionala organisation.

Förslaget innebär att åtta stora och två mindre myndigheter ska ha samma regionala indelning i sex regioner. De som omfattas är Arbetsförmedlingen, Försvarsmakten, Kriminalvården, Migrationsverket, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Trafikverket, Tillväxtverket samt Rådet för europeiska socialfonden i Sverige, Svenska ESF-rådet. Förändringen ska enligt kommittén vara genomförd senast 2021.

De sex regionerna följer i princip de befintliga geografiska samverkansområdena för sjukvården, sjukvårdsregionerna. Det enda avsteget från den indelningen är att hela Hallands län förs till Västra Götalandsregionen på den statliga myndighetskartan, medan länet i dag är delat på två sjukvårdsregioner.

Det innebär att förslaget till regional indelning för myndigheterna skiljer sig från de storlän som indelningskommittén föreslog 2016 på två punkter: Värmlands län förs nu inte till Västra Götalandsregionen utan till sina grannlän i öster, och Kronobergs län får göra Skåne och Blekinge län sällskap i stället för att höra ihop med Östergötlands, Jönköpings och Kalmar län.

Det finns också ett alternativt förslag, som baseras på Polisens sju regioner. Åklagarmyndigheten och Säpo har redan samma indelning som Polisen, men väljer man det alternativet förlorar man alltså sambandet med sjukvårdsregionerna.

Barbro Holmberg ser fördelar med båda alternativen:

– Om man bara ser det från ett statligt perspektiv är polisregionerna bäst, säger Indelningskommitténs ordförande Barbro Holmberg. Detta eftersom åklagarmyndigheten och Säkerhetspolisen har samma indelning – alla andra har helt olika.

Men sex regioner är ändå kommitténs huvudförslag.

– En indelning efter sjukvårdsregionerna är mest naturligt om man utgår från samverkan med kommunsektorn, framhåller Barbro Holmberg. Och sjukvårdsregionerna är väl inarbetade sedan 1960-talet.

Polisen har gått igenom en komplex omorganisation 2015. Enligt Barbro Holmberg har företrädare för Polisen betonat att de är starkt för en gemensam regional plattform för statliga myndigheter, eftersom de är beroende av samverkan med andra myndigheter.

– Men de säger att de inte orkar med en till omorganisation i dag. Det är därför vi har två alternativ.

Kommittén har även diskuterat att föreslå att Försäkringskassan och Skatteverket ska inordnas i den regionala samordningen, men stannat för att inte göra det.

– Framför allt när det gäller Försäkringskassan har vi diskuterat fram och tillbaka, och man kan mycket väl ta in dem, säger Barbro Holmberg. Men de arbetar väldigt mycket lokalt och med individärenden.

Civilminister Ardalan Shekarabi, S, säger till Publikt att han välkomnar förslaget.

– Vi har ett behov av bättre samordning i den offentliga sektorn, och där är den regionala indelningen en aspekt. De senaste tio åren har vi haft många myndighetsreformer som har lett till en geografisk bild med väldigt stora skillnader.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.