Trots att Statens överklagandenämnd bestämt att Annja Neumayer har rätt till anställningen vägrar Polisen att följa utslaget. »Jag fick ett samtal från arbetsgivaren om att jag inte fick tjänsten, men inga mer förklaringar«, säger hon.
Bild: Mikael Strand
Trots att Statens överklagandenämnd bestämt att Annja Neumayer har rätt till anställningen vägrar Polisen att följa utslaget. »Jag fick ett samtal från arbetsgivaren om att jag inte fick tjänsten, men inga mer förklaringar«, säger hon.

Polisen vägrar att ge henne jobbet

TJÄNSTETILLSÄTTNINGAR2018-01-23
Staten gjorde fel vid 19 tjänste­tillsättningar som prövades förra året, visar preliminär statistik från Statens över­klagande­nämnd. Polis­myndig­heten fick bakläxa i åtta ärenden. En handfull myndigheter får dessutom göra om hela rekryteringsprocesser för ett antal tjänster.

Statens överklagandenämnd fattade beslut i 862 anställningsärenden 2017. Det är betydligt färre än 2016, då nämnden beslutade i 1 235 anställningsärenden.

– Vi har haft en hård arbetsbelastning då fyra av sex handläggare har slutat av olika skäl. Det avspeglar sig också i att vi har många öppna ärenden, säger Jennie Bergling, huvudansvarig föredragande.

Trots färre beslut bifölls 19 överklaganden, vilket är lika många som 2016.

Polismyndigheten är den myndighet som fått flest beslut emot sig. En av dem som överklagat en tjänstetillsättning är tidigare stationsbefälet Annja Neumayer i Norrköping.

Hon sökte en av fyra tjänster som stationsbefäl/polisinspektör i region öst när de annonserades ut. När hon inte fick någon tjänst valde hon att överklaga. I maj 2017 fick hon rätt.

Överklagandenämnden motiverade beslutet med att hon hade en mer rele­vant arbetslivserfarenhet och därför ansågs vara skickligare än åtminstone en av de fyra som erbjudits tjänsterna.

Men trots nämndens utslag fick hon inte jobbet.

– Jag fick ett samtal från arbetsgivaren om att jag inte fick tjänsten, men inga mer förklaringar, säger Annja Neumayer.

I stället blev hon placerad som utredare på mängdbrottsområdet.

– Jag tog tjänstledigt i affekt och har nu lämnat över till facket.

Polismyndighetens inställning är att Annja Neumayer är anställd som inspektör och att en tjänst som exempel­vis stationsbefäl är en funktion – och inte en anställning. Därför kan beslutet inte anses ha gått Annja Neumayer emot, skriver myndigheten, som vägrat att följa nämndens beslut i flera fall de senaste två åren.

Polisförbundet har tagit ett fall från 2016 till Arbetsdomstolen. Det ska avgöras i mars och väntas bli väg­ledande.

Fyra myndigheter har fått ärenden återförvisade: Inspektionen för vård och omsorg, Lantmäteriet, Migrationsverket och Kriminalvården.

Av besluten framgår exempelvis att Migrationsverket vid rekrytering av handläggare till en tillståndsenhet inte beaktat en ansökan från en person som var anställd vid en asylenhet, med hänsyn till att personalbehovet var störst inom asylproduktionen. Men då gjorde myndigheten fel, skriver överklagandenämnden, eftersom man vid statlig anställning bara får ta hänsyn till sakliga grunder som förtjänst och skicklighet.

– Om man också tar med antalet ärenden som återförvisats till myndigheterna för ny handläggning är andelen ärenden där nämnden ändrar ett beslut högre än tidigare år, konstaterar Jennie Bergling på Statens överklagande­nämnd.

Myndigheter där överklagande fått rätt under 2017

  • 8 fall: Polismyndigheten.
  • 3 fall: Migrationsverket.
  • 1 fall: Arbetsförmedlingen, Förvaltningsrätten i Stockholm, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län, Riksantikvarieämbetet och Skolinspektionen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.