Positiva reaktioner på utredning om lokal statlig service

STATSFÖRVALTNING2021-03-01
Fackförbundet ST är i huvudsak positivt till förslagen från utredningen om en utvecklad organisation för lokal statlig service. Även flera av de berörda statliga myndigheterna är positiva, framgår av de remissvar som kommit in.

ST lyfter fram vikten av statens närvaro i hela landet i sitt remissvar till utredningen om en utvecklad organisation för lokal statlig service. En väl fungerande statlig service är en viktig förutsättning för att det ska vara möjligt att bo och arbeta i hela Sverige. Alla medborgare ska behandlas likvärdigt och ha tillgång till statlig service oavsett var man bor, skriver ST.  

Utredningen har bland annat föreslagit att ytterligare ett trettiotal servicekontor ska etableras runt om i landet. Dessutom föreslås en försöksverksamhet med mobila kontor på hjul. Den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg vill också att fler statliga myndigheter ska ingå i samverkan inom Statens servicecenter, bland annat Centrala studiestödsnämnden, Kronofogdemyndigheten, Trafikverket och Transportstyrelsen. Utredningen är även positiv till en samverkan med polisen, men för närvarande pågår en gemensam analys mellan Polisen och Statens servicecenter, SSC, som enligt utredningen måste inväntas. Ett tänkt samarbete med Lantmäteriet anser utredaren vore poänglöst eftersom myndighetens lokalbehov inte överensstämmer med SSCs.

ST understryker i sitt remissvar att verksamheten på servicekontoren måste upprätthålla en god servicenivå eftersom allmänhetens förtroende för verksamheten är central:

”Om inte allmänhetens förväntan överensstämmer med den service som ges på servicekontoren kan det ge upphov till stor frustration, stressartade situationer, och risk för situationer med inslag av hot och våld riktade mot de anställda på servicekontoren. Vi ser dessa risker redan idag. De anställdas säkerhet måste kunna garanteras, inte minst blir säkerhetsfrågorna aktuella i samband med planeringen av verksamheten vid eventuella mobila servicekontor.”

Staten behöver i första hand bygga ut sin verksamhet där den inte finns närvarande, där det finns ett behov av att förstärka en redan befintlig närvaro och där staten behöver finnas för att bygga förtroende och tillit, skriver ST. Exempel på sådana områden kan vara glesbygd och förorter. ST pekar på risken att myndigheter går in i servicekontorens verksamhet för att sedan lämna sin egen verksamhet på den ort där servicekontoret finns:

”Fler servicekontor ska inte leda till att myndigheter finns på färre orter eller att den servicenivå som kan erbjudas blir lägre”, skriver förbundet i remissvaret.

ST vill inte att Polismyndigheten ska delta i samverkan på servicekontoren, eftersom det finns en ökad hotbild som skulle kunna drabba personalen vid servicekontoren.

Förbundet framhåller också att ju fler myndigheter som deltar i samverkan, desto högre krav ställs på medarbetarnas kompetens. Kompetensutvecklingen måste ske i samma takt som servicekontorens verksamhet byggs ut. De samverkande myndigheterna måste ha en strategi för att kompetensutveckla personalen på Statens servicecenter. Inte minst på orter där samverkansmyndigheten inte är lokaliserad och kompetensutvecklingen därför kan behöva ske digitalt, skriver förbundet.

Statens servicecenter är i huvudsak positiv till utredningens förslag, men vänder sig emot förslaget att de samverkande myndigheterna ska ha rätt att yttra sig över tillkommande serviceavtal. 

”Utrymmet för andra myndigheter att ha synpunkter annat än i detaljer är mycket litet när regeringen redan fattat beslut om att ytterligare en myndighet ska tillföras servicekontoren”, skriver SSC i remissvaret.

SSC föreslår i remissvaret att regeringen ger myndigheten i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur servicekontoren kan användas för ytterligare frågor som är av betydelse för den statliga servicen och förtroendet för statsförvaltningen.

Myndigheten ställer sig bakom utredningens förslag att genomföra en pilotverksamhet med mobila kontor. Men först måste i så fall en teknisk lösning för en sådan mobil verksamhet utvecklas.

Även Arbetsförmedlingen ställer sig bakom utredningens förslag om platser för nya servicekontor. Myndigheten är positiv till strävan efter ökad statlig lokal närvaro. Däremot skriver myndigheten att den hade väntat sig att utredningen skulle föreslå fler platser i gles- och landsbygd mot bakgrund av uttalanden från regeringen om utökad statlig närvaro där.

Arbetsförmedlingen anser dock att samverkan myndigheterna emellan ska avse allmän service och inte fördjupad service som kräver tillgång till Arbetsförmedlingens verksamhetssystem. I övrigt är myndigheten positiv till att fler myndigheter deltar i samverkan. Om fler myndigheter tillkommer kan man också ställa större krav på servicekontorens tillgänglighet och öppethållande, anser Arbetsförmedlingen i remissvaret.

Skatteverket har inga invändningar mot utredningens förslag, men konstaterar att ett ökat antal kontor också kommer att öka myndighetens kostnader. Skatteverket påtalar även vikten av att upprätthålla en ändamålsenlig kompetensförsörjning. Om man ökar antalet myndigheter i servicesamverkan blir servicehandläggarnas uppgift mer komplex:

”Det finns en utmaning att vara generalist i flera myndigheters verksamhetsområden, och samtidigt behärska de djupare kunskaper som behövs inom vissa områden”, understryker myndigheten.

Kronofogden och Centrala studiestödsnämnden är två andra myndigheter som i huvudsak är positiva.

Pensionsmyndigheten betonar i ett mycket kortfattat remissvar att den fördjupade service som erbjuds på servicekontoren i dag är väsentlig för att uppfylla kundernas behov samt för att bibehålla en god kvalitet i kundmötet. I övrigt tillstyrks utredningens förslag.

Trafikverket ställer sig positivt till utredningens förslag att tillsammans med SSC – och när det gäller körkortsfrågor även Transportstyrelsen – utreda förutsättningarna för samverkan.

Arbetsgivarverket lyfter fram de arbetsrättsliga konsekvenserna när personal överförs från en myndighet till en annan. Det kan till exempel i anställningsavtal finnas hinder att placera om en handläggare från en ort eller kommun till en annan. Omplaceringar mellan myndigheter kan också få budgetkonsekvenser för myndigheterna, påpekar verket.

Integritetsskyddsmyndigheten är en av de remissinstanser som har en del farhågor kring förslaget. Myndigheten pekar på de komplikationer som kan uppstå när man blandar olika myndigheters personuppgifter i en gemensam verksamhet. Integritetsskyddsmyndigheten betonar att kraven på säkerhet är högre om det är fråga om en omfattande behandling av personuppgifter där en stor del är känsliga eller integritetskänsliga personuppgifter.  

En absolut förutsättning vid samverkan som innebär personuppgiftsbehandling är öppenheten och att de registrerade ges tydlig information om hur ansvaret ser ut och vart hon eller han kan vända sig för att kunna ta tillvara sina rättigheter enligt dataskyddsförordningen, skriver Integritetsskyddsmyndigheten i sitt remissvar.

Utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter kommer nu att beredas i Regeringskansliet. 

Utredningens förslag på orter där nya servicekontor bör etableras

I 15 kommuner i gles- och landsbygd eller som särskilt drabbats av nedläggningar av annan statlig verksamhet:
Små kontor i Boden, Finspång, Laholm, Nynäshamn, Stenungssund, Sölvesborg och Östhammar, samt flexikontor i Askersund, Borgholm, Filipstad, Lysekil, Nordmaling, Tingsryd, Ånge och Åre

11 små eller medelstora kontor i socialt utsatta områden i följande kommuner:
Eskilstuna, Göteborg, Helsingborg, Jönköping, Linköping, Malmö, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Uppsala och Växjö.

Ytterligare 2-3 kontor i de tre storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö.

Försöksverksamhet med ett mobilt servicekontor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.