Skyddsombud hoppar av sina uppdrag
De blir utskällda och ifrågasatta. Flera tidigare huvudskyddsombud på Statens institutionsstyrelse vittnar om att de har lämnat sina uppdrag för att de har blivit illa behandlade av arbetsgivaren. »Cheferna måste ha mer respekt för skyddsombudens uppdrag«, säger STs Jimmy Haller.
Statens institutionsstyrelse, SiS, har 37 huvudskyddsombud och 135 skyddsombud vid sina behandlingshem. På institutionerna bedrivs tvångsvård av unga och missbrukare.
Skyddsombuden utses av de fackliga organisationerna och uppdraget är att samverka med arbetsgivaren om arbetsmiljön och bevaka att arbetsgivaren följer arbetsmiljölagen.
Men på flera institutioner fungerar inte samarbetet, berättar STs Jimmy Haller, huvudskyddsombud för hela myndigheten.
– Skyddsombuden blir väldigt ansatta av cheferna på ett sätt som inte är okej. De får inte svar på sina frågor, de blir utskällda, ifrågasatta som personer och i sin yrkesroll och bestraffas på olika sätt, inte minst i löneförhandlingar. Trots att de bara fullgör sitt uppdrag.
Jimmy Haller har arbetat i femton år som centralt huvudskyddsombud och säger att ett normalt år slutar ungefär ett till två huvudskyddsombud.
– Men bara hittills i år har vi haft sex huvudskyddsombud som valt att kliva av sitt uppdrag. Flera av dem uppger att de blir motarbetade och att uppdraget ger negativa konsekvenser för dem personligen.
En av dem som känner igen sig är Thomas Wahlström som arbetat som behandlingsassistent på Runnagården i Örebro i sjutton år. Fram till nyligen var han också huvudskyddsombud. Men nu har han hoppat av på grund av hur arbetsgivaren har bemött honom.
Det gick bra tills han gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket, förklarar han.
– Anmälan handlade om behovet av raster, det höga antalet sjukskrivningar, svårigheter att få vikarier och att många jobbar övertid.
Thomas Wahlström säger att det inte är något speciellt för just Runnagården, utan gäller många av SiS institutioner.
– Vi har en ansträngd situation inom hela SiS. Vi behöver mer pengar, vi har en helt annan typ av klienter i dag än för tio år sedan.
Anmälan ledde till att Arbetsmiljöverket kom och inspekterade arbetsplatsen. Ledningen på Runnagården vidtog också vissa åtgärder, berättar Thomas Wahlström.
– Det är väl det bra som kommit ut ur det här. Man har fått ordning på rutiner och riskbedömningar och har åtgärdsplaner. Trots det är situationen fortsatt pressad.
Arbetsgivarens svar till Arbetsmiljöverket handlade dock till stor del om Thomas Wahlström.
I yttrandet beklagar institutionschefen, Tomas Ring, att »vårt huvudskyddsombuds, emellanåt känslosamma och svartmålande beskrivningar, är det som vunnit gehör hos AMV«.
Han skriver också: »Vi delar med andra ord inte den dystra och negativa bild som vårt skyddsombud förmedlar till er«.
– Jag tolkar hela dokumentet och skrivningarna som att det största arbetsmiljöproblemet på Runnagården är jag. Sådan makt har jag inte. Jag tycker det är för jävligt, säger Thomas Wahlström.
Han beslutade sig för att lämna uppdraget.
– Det går inte att vara huvudskyddsombud i den omgivningen. Arbetsmiljöfrågor ska ju lösas i samförstånd. Men det fanns inget samarbetsklimat, säger han.
Nu står institutionen utan huvudskyddsombud.
Tomas Ring vill inte ge några kommentarer till Publikt.
Ett annat huvudskyddsombud som hoppat av sitt uppdrag är Thomas Norgren, behandlingsassistent på Hessleby behandlingshem i Mariannelund.
– Jag har blivit hårt kritiserad av arbetsgivaren. Förmodligen tycker man att jag är besvärlig för att jag är väldigt noga med säkerheten och efterfrågar åtgärder och påminner.
Även för honom blev det ohållbart att fortsätta.
– Olika representanter för arbetsgivaren har bland annat kritiserat –eller, som det kändes, attackerat – mig för att jag avstyrde en farlig transport.
Thomas Norgren fick höra att »ibland måste man släppa på normerna«. Han har även ifrågasatt att personalen gör ensamresor på drygt 120 mil med klienter.
Det finns också andra fall där han försökt driva på arbetsgivaren. I ett fall handlade det om att en klient skickat bilder av sexuell natur till en kvinnlig anställds privata mejladress och telefon.
– Hon mår dåligt och trots att jag har påmint har händelsen inte blivit polisanmäld. Mitt arbete känns totalt meningslöst. De lyssnar inte. Det går inte att jobba under de här omständigheterna.
Trots att han hoppat av uppdraget ger han sig inte.
– Jag arbetar fortfarande för säkerheten. Jag vill inte att någon arbetskamrat skadas.
Mikael Elmér, personalsekreterare på Hessleby, anser att skyddsarbetet i dag har större utrymme än för fem–sex år sedan. Han beklagar Thomas Norgrens upplevelser.
– Det är tråkigt om han upplever det så. I ett av fallen var mitt mål att diskutera saken i enrum först, innan mötet. Det blev inte av och där misslyckades jag.
Jimmy Haller säger att det finns flera huvudskyddsombud som varit med om liknande situationer. Nu har han lyft frågan med myndighetens ledning.
– Ledningen har det yttersta ansvaret för att samverkan i arbetsmiljöfrågor fungerar, de kan inte skjuta ifrån sig ansvaret till respektive institution.
Gunilla Ejefors Lublin, personalchef på SiS, säger att arbetsgivaren arbetar för att stärka chefernas förståelse för huvudskyddsombudens uppdrag och huvudskyddsombudens förståelse för chefernas uppdrag. I år har myndigheten exempelvis gett ut en handbok och haft partsgemensamma utbildningar.
– Jag är medveten om att det har förekommit några fall där våra skyddsombud har känt sig kränkta av arbetsgivaren. Det ser vi allvarligt på, säger hon.
Skyddsombud har långtgående rättigheter
- Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön.
- På arbetsplatser med fem anställda eller fler ska ett skyddsombud utses, som ska representera alla anställda.
- Skyddsombud har rätt att stoppa arbetet i en farlig situation.
- I icke akuta fall ska skyddsombudet vända sig till arbetsgivaren.
- Om arbetsgivaren inte åtgärdar påtalade brister kan skyddsombudet göra en så kallad 6.6a-anmälan till Arbetsmiljöverket.
- Huvudskyddsombudet samordnar skyddsombudens arbete.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Viktigt också att lyfta fram är att skyddsombud även är facklig förtroendeman, och man bör kanske från fackligt håll fundera över hur man stöttar skyddsombuden i deras arbete.
Sedan har jag blivit trakasserad flera gånger under mitt arbetet som både arbetsplatsombud och skyddsombud och det har ibland tagit sig rent bisarra former eftersom det frodades en jasägarkultur med brist på både integritet och medarbetarskap på min arbetsplats.
Respekten för mitt uppdrag har varit synnerligen dåligt och som på så många andra myndigheter så är folk rädda på grund av alla nedskärningar och sparkrav och dessvärre är inte heller företeelser som förtal och angiverier helt okända och den avdelning som jag tillhörde har ett dokumenterat dåligt socialt klimat.