Statens skydd kan vara sämre

PÅ JOBBET: DINA RÄTTIGHETER2003-08-07
Som statligt anställd har du i vissa situationer ett sämre anställningsskydd än andra. Det gäller bland annat rätten till återanställning och möjligheterna att tidsbegränsa arbeten.
  • Återanställningsrätten enligt anställningsskyddslagen är starkt begränsad för statsanställda.
  • Statligt anställda som vikarierat på flera håll i en statlig förvaltning kan inte utnyttja den så kallade vikariatsregeln för att få fast jobb.
  • Genom förordningar har statliga myndigheter större möjligheter än andra arbetsgivare att anställa människor på begränsad tid.
  • Arbetsgivarna kan utnyttja turordningsreglerna vid uppsägningar för att välja bort vissa anställda.

Rätt till återanställning
”Arbetstagare som har sagts upp på grund av arbetsbrist har företrädesrätt till återanställning i den verksamhet där de tidigare har varit sysselsatta.”
(Lagen om anställningsskydd, paragraf 25)

Den här regeln omfattar alla anställda, privat som offentligt. Företrädesrätten när arbetsgivaren behöver nyanställa gäller i nio månader efter den gamla anställningens slut. Även den som haft ett tidsbegränsat arbete i minst ett år har återanställningsrätt.

Men, för statligt anställda krockar den rätten med paragraf 4 i Lagen om offentlig anställning:

”Vid anställning skall avseende fästas bara vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet.”

Enligt den här regeln är det meriter och lämplighet som avgör vem som anställs. Det spelar mindre roll om man arbetat tidigare på myndigheten eller inte.

Arbetsdomstolen resonerar kring de här reglerna i ett aktuellt beslut. Ärendet gällde en anställd inom kriminalvården, en kvinna som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist.

Arbetsgivaren informerade kvinnan om hennes företrädesrätt till ny anställning, och kvinnan anmälde också sitt intresse för det. Men därefter anställde myndigheten en annan person.

Kvinnan ansåg att detta var ett brott mot företrädesrätten och stämde arbetsgivaren i tingsrätten med krav på skadestånd. Tingsrätten avvisade dock ärendet, och resultatet i Arbetsdomstolen efter överklagan blev detsamma.

Domstolen har ingen rätt att pröva om man som statligt anställd borde ha fått ett arbete med hjälp av företrädesrätten.

Företrädesrätten har inte samma innebörd för statligt anställda som för andra, konstaterade de båda domstolarna. Man får söka jobbet i konkurrens med andra och på samma villkor som övriga sökande.

– I privata företag räcker det att man har ”tillräckliga” kvalifikationer för att företrädesrätten ska gälla, men i staten ska i princip den bäste bland de sökande anställas. Om meriterna är ganska likvärdiga kan återanställningsrätten vägas in, men den är svagare i staten än hos andra arbetsgivare, säger ST-juristen Torsten Nilsson.

Motiveringen från lagstiftarna har varit att beslut om tillsättning av statliga tjänster i stället kan överklagas. I det fall som beskrivs ovan skulle kvinnan ha kunnat överklaga den lokala myndighetens beslut till Kriminalvårdsstyrelsen.

Det hjälper emellertid inte att överklaga om arbetsgivaren anställt en annan person med bättre meriter. Och även om man anser att man själv hade de bästa meriterna finns det ingen rättslig möjlighet att kräva skadestånd i domstol.


Vikariatsregeln
”Om en arbetstagare har varit anställd hos arbetsgivaren som vikarie i sammanlagt mer än tre år under de senaste fem åren, övergår anställningen till en tillsvidareanställning.”
(Lagen om anställningsskydd, paragraf 5)

Så lyder den så kallade vikariatsregeln, som infördes år 2000. Den säger att en person som vikarierat under viss tid automatiskt får fast anställning.
Men, enligt en AD-dom från januari i år gäller inte den regeln för statligt anställda som haft tillfälliga jobb i flera lokalmyndigheter under en centralmyndighet.

Även detta fall rörde en kvinna som arbetat i kriminalvården. Hon hade haft vikariat drygt ett år på en lokal kriminalvårdsmyndighet och sedan två år på en annan. Den sammanlagda längden på vikariaten borde medföra att det tillfälliga jobbet omvandlades till en fast anställning, ansåg både hon och facket.

Men arbetsgivaren sa nej, och när fallet togs till domstol fick myndigheten rätt. Enligt domstolen handlade det om två olika arbetsgivare, och anställningstiderna får därför inte läggas ihop.

Seko, som drev fallet, framhöll att all anställningstid i staten eller inom en centralmyndighets område räknas exempelvis när man ska bestämma turordning vid uppsägningar. Men AD anser att vikariatsregeln har en annan karaktär. Syftet med den var att förhindra överutnyttjande av vikarier, och då bör bara den myndighet som i praktiken anställer vikarien omfattas av den, menar AD.

Om en och samma kriminalvårdsmyndighet tar in en vikarie flera gånger och under lång tid  skulle det tyda på att man har ett faktiskt behov av vanlig, fast anställd personal, resonerar AD. Och då ska vikariatsregeln slå till. Men det behöver inte vara fallet om en person får tillfälliga påhugg på olika lokalmyndigheter i kriminalvården.

ST-juristen Gunilla Ejefors Lublin påpekar dock att ett vidare arbetsgivarbegrepp skulle rimma bättre med vikariatsregelns karaktär av skyddslagstiftning.

– Att få lägga ihop och tillgodoräkna sig anställningstiden skulle inte heller vara orimligt, eftersom myndigheten får en vikarie som har verkat inom samma myndighetsområde och därmed bör utgöra en tillgång i verksamheten, tillägger Gunilla Ejefors Lublin.

Domen får betydelse för myndigheter som har riksomfattande verksamhet, exempelvis Ams, domstolarna och polisväsendet.

Tidsbegränsad anställning
Lagen om anställningsskydd, Las, anger på vilka grunder man får anställa någon tillfälligt, till exempel för vikariat, säsongsarbete eller så kallad överenskommen visstidsanställning (minst en månad i taget och max tolv månader under tre år).
För statliga arbetsgivare har regeringen lagt till ytterligare möjligheter i Anställningsförordningen. Att en myndighet ska organiseras om är ett godkänt skäl för tillfälliga anställningar, enligt förordningen. Man får också ta in folk på enstaka, kortvariga perioder utan särskilda skäl. Generaldirektörer och motsvarande anställs alltid på begränsad tid.

Bland lärare på högskolan är de tidsbegränsade anställningarna dominerande. Högskoleförordningen anger maxtider för olika lärartjänster. Exempelvis får en lärare inom konstnärlig verksamhet behålla sin tjänst i högst två perioder om fem år vardera.


Turordning vid uppsägningar
Enligt Las ska turordningen vid uppsägningar som beror på arbetsbrist grundas på ”driftsenheter”. Men det statliga turordningsavtalet säger i stället att anställda med ”i huvudsak jämförbara arbetsuppgifter” ska utgöra den krets inom vilken man tittar på anställningstid och ålder.

Det innebär att turordningskretsarna även på ganska stora arbetsplatser kan bestå av en eller ett fåtal personer. Och då betyder anställningstiden i praktiken inte så mycket.
– Med det statliga avtalet blir det lättare för arbetsgivaren att anpassa kretsarna så att man kan välja vem som ska sägas upp, säger ST-juristen Torsten Nilsson.

– Och när de väl blivit av med exempelvis en besvärlig vaktmästare kan de anställa en ny. Om de hittar en bättre meriterad person kan den tidigare anställde inte hävda sin återanställningsrätt.

ST har försökt säga upp turordningsavtalet, men har inte fått stöd av övriga parter i avtalet. Om ST ensamt säger upp avtalet kommer dess regler ändå att tillämpas på medlemmarna.
När det gäller återanställningsrätten och tidsbegränsade anställningar har ST nyligen krävt att statligt anställda ska ha samma rättigheter som på övriga arbetsmarknaden. TCO har tagit upp kravet i sitt remissvar till regeringen angående utredningen Hållfast arbetsrätt.

ÄMNEN:

Arbetsmarknad
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.