I en anmälan till Arbetsmiljöverket beskriver huvudskyddsombudet på tunnelbanans trafikledning hur de anställda är stressade och jobbar för långa arbetspass utan inplanerade raster.
Bild: Mostphotos
I en anmälan till Arbetsmiljöverket beskriver huvudskyddsombudet på tunnelbanans trafikledning hur de anställda är stressade och jobbar för långa arbetspass utan inplanerade raster.

Trafikledare slår larm om arbetsmiljön

SPÅRTRAFIKEN2019-09-02

Trafikledarna som jobbar natt i Stockholms tunnelbana har för långa pass utan inplanerade raster. I kombination med hög stressnivå utgör detta en säkerhetsrisk, skriver huvudskyddsombudet som har anmält operatören MTR till Arbetsmiljöverket. Facket håller med om beskrivningen, medan MTR inte känns vid den.

Sedan MTR tog över driften av tunnelbanan i Stockholm för drygt 10 år sedan har stressen undan för undan ökat för nattarbetande trafikledare, beskriver såväl fack som skyddsorganisation för Publikt.

Med arbetspass på som mest 8 timmar och 40 minuter utan schemalagda raster samt en ökad arbetsbörda har stressen ökat, berättar Nader Rostaminegad, huvudskyddsombud på tunnelbanan.

– Jag har jobbat på tunnelbanan sedan 1988 i olika befattningar, och tiderna har förändrats. För inte så många år sedan var nattjänsterna 7 timmar, säger han.

Under sommaren anmälde Nader Rostaminegad MTR till Arbetsmiljöverket. Förutom långa arbetstider och få raster beskriver han i anmälan att anställda upplever tiden för återhämtning mellan arbetspassen som för knapp.

I anmälan refererar han till en enkät om den psykosociala arbetsmiljön som skyddsorganisationen har gjort. Där anger 37 procent av de nattrafikledare som svarat att jobbet är stressigt, 28 procent anger att det är mycket stressigt.

Dessutom anser 46 procent att den mentala ansträngningen på jobbet är sådan att det finns en stor risk för att göra felbedömningar, enligt det som redovisas i anmälan.

– Vi vill se till att inte människoliv, personalens hälsa eller säkerheten för passagerarna äventyras och att vi inte har personal som går omkring och mår dåligt, säger Nader Rostaminegad.

Förutom att arbetsbördan har ökat är det också en hel del ny personal, som det tar tid att lära upp, beskriver han.

– Hos personalen börjar allt det här sätta sina spår. Trafikledning är en säkerhetstjänst, och man måste alltid vara 100 procent när man sitter här, säger Nader Rostaminegad.

Facket håller med om beskrivningen av arbetsmiljön, med långa pass, avsaknad av raster på nattpassen och mycket stress, säger Christer Hammarström, STs arbetsplatsombud.

– Ja, men jag har suttit centralt fackligt och gått igenom detta. Rent krasst kom vi fram till att kollektivavtalet ger ett visst utrymme för arbetsgivaren att exempelvis ha måltidsuppehåll i stället för rast. Men jag hoppas att vi kommer få till en förändring, säger Christer Hammarström.

Facket har påtalat dessa problem i arbetsmiljön för MTR flera gånger, men inget händer, enligt Christer Hammarström.

– Man är medveten om problematiken men man har egentligen inte gett oss någonting, säger han.

Att gå åt sidan för att äta är svårt, berättar Christer Hammarström. Trafikledningen måste alltid vara bemannad och problemet är att det sällan är lugnt. Känslan blir att man lämnar kolleger i sticket, säger han.

Kim Widegrip, chef för trafikledningen inom tunnelbanan på MTR, säger till Publikt att bolaget nu väntar på att Arbetsmiljöverket ska återkomma. Hon påpekar att en riskanalys har genomförts, och att det inte framkom något i den som gör att trafikledartjänsterna behöver utvärderas.

Utöver det vill hon bara svara på Publikts frågor via mejl.

”Skulle Arbetsmiljöverket komma att rikta kritik mot oss så kommer vi självklart att ta lärdom av det för framtiden”, skriver Kim Widegrip i mejlet.

När det gäller arbetstid, följer MTR lagen och det kollektivavtal som gäller, förklarar hon vidare:

”Självklart är långa nattpass mer ansträngande än korta, men en arbetsdag på 8 timmar och 40 minuter tycker vi inte är orimligt”.

Hon påpekar även att återhämtningstiden mellan passen alltid är som minst 11 timmar och veckovilan som minst 36 timmar, samt att sjukfrånvaron bland trafikledarna är ”mycket låg”.

Att det inte finns angivna raster beror på att trafikledare oftast har möjlighet att ta en paus i jobbet, men eftersom arbetet är sådant att det är svårt att veta när det är läge för rast är det enklare om de anställda reglerar detta på egen hand, enligt Kim Widegrips mejl.

”Att vara trafikledare innebär att man arbetar i en miljö som tidvis är stressig, särskilt när vi har störningar i trafiken. Därför är det jätteviktigt med goda möjligheter till återhämtning”, skriver Kim Widegrip i mejlet.

Huvudskyddsombudet Nader Rostaminegad har svårt att se att arbetsgivaren kommer att ändra sin inställning när det är dags att förhandla fram ett nytt kollektivavtal 2020.

Även han beskriver att MTR inte har gjort tillräckligt åt de upplevda arbetsmiljöproblemen, varken när det gäller arbetstider eller schema. Trots att de har fått detta påpekat för sig flera gånger.

– Planen är att man ska träffas regelbundet i APT. Men vi har ett så kärvt personalläge att det inte har blivit av så mycket. Och när det handlar om en timme så hinner man inte fördjupa sig i den här problematiken. Det blir lite monolog från arbetsgivarens sida, säger Nader Rostaminegad.

Arbetsgivarens inställning är dock ingen anledning för facket att inte försöka få till förändring när ett nytt avtal ska förhandlas fram 2020, påpekar STs Christer Hammarström.

– Vi kastar inte in några handdukar utan går in i en förhandling med uppfattningen att vi ska få igenom detta, säger han.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA