Varannan doktorand beredd att hoppa av
Nära hälften av Sveriges doktorander har funderat på att lämna sin forskarutbildning. Många tvingas ta extrajobb för att klara sig ekonomiskt. Det visar en undersökning som ST låtit genomföra.
ST organiserar doktorander och forskare och förhandlar gentemot universitet och högskolor för dem som är anslutna till TCO. Doktoranderna är viktiga hörnstenar i det framtida samhällsbygget, men en undersökning som ST, TCO och TEMO låtit genomföra visar att doktoranderna som grupp har en svår arbetssituation.
Undersökningen, som bygger på svar från 1 200 doktorander vid landets universitet och högskolor, visar att många doktorander tvingas lägga ett komplicerat livspussel för att lyckas med att kombinera karriären med ett privatliv. Oro inför framtiden, diskriminering eller stress är vanligt förekommande.
- Resultaten av undersökningen var mer negativa än vad vi hade förväntat oss, säger Inger Ehn-Knobblock, ombudsman vid ST. En del siffror, som att så många av de svarande verkligen hade övervägt att hoppa av, var chockerande. Det var nästan så att vi behövde leta för att hitta det positiva i utredningen.
De vanligaste orsakerna till att man övervägt att hoppa av var arbetsbördan och missnöje med handledaren.
- Det är ett krävande arbete med hög arbetsbörda, och om relationen med handledaren är bristfällig kan det vara mycket jobbigt. Och många kan känna att de helt enkelt vill hoppa av allting, säger Inger Ehn-Knobblock.
Avhopp innebär förlorade år för doktoranden, men även förlorade ekonomiska insatser för samhället.
Relationerna med institutionen är också ett problem. Mindre än var tredje doktorand upplever att de får bra stöd av institutionschefen. Fler än 40 procent känner sig inte delaktiga i institutionens verksamhet.
- Det där är allvarligt och ytterligare en orsak till att poängtera vikten av handledarutbildningar. Många av doktoranderna uppfattas dessutom mer som studenter än som anställda. I en hierarkisk organisation som högskolan kan de ha svårt att komma till tals. De ses som gröngölingar innan de har disputerat.
Hälften av doktoranderna ansåg att högskolan inte ger goda möjligheter att kombinera forskarstudierna med föräldraskapet.
Ensamstående föräldrar är en grupp bland doktoranderna som står ut negativt i flertalet av undersökningens svar. De upplever mer än andra att de har svårigheter att klara av löpande utgifter för mat, hyra och räkningar. De har även svårast att koppla bort arbetet under fritiden, och upplever ofta ett starkt utanförskap på sin arbetsplats. Många känner sig illa behandlade på arbetsplatsen.
- Arbetsbördan behöver anpassas efter doktorandernas sociala omständigheter. Arbete på kvällar och helger fungerar inte för alla. Det måste få vara okej att vara hemma för vård av sjukt barn, hämta på dagis och liknande, säger Inger Ehn-Knobblock.
ST kommer att intensifiera arbetet för att tillvarata doktorandernas intressen och kräver bland annat:
* ökad medvetenhet om allas rätt till lika behandling
* en flexibel personalpolitik som tar hänsyn till olika livssituationer.
* det aktiva arbetet för fler kvinnor i ledande positioner inom högskolan måste intensifieras.
* eftersänk ett års studieskuld till de disputerade.
* den forskarstuderande ska ges sådana ekonomiska villkor att hon/han inte ska behöva arbeta utöver sin forskarutbildning.
* varje högskola och universitet ska införa en obligatorisk handledarutbildning.
* en individuell forskarplan ska tydligt visa vad den forskarstuderande ska göra inom ramen för sin anställning
Seminarier
STs genomför seminarium kring rapporten på följande orter.
15/9 Göteborg
23/9 Luleå
29/9 Uppsala
6/10 Lund
13/10 Örebro
20/10 Umeå
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
