På Försäkringskassan beviljades 13 av myndighetens cirka 14 000 anställda delpension förra året. STs avdelningsordförande Siv Norlin kallar arbetsgivarens inställning ”njugg”.
Bild: Casper Hedberg
På Försäkringskassan beviljades 13 av myndighetens cirka 14 000 anställda delpension förra året. STs avdelningsordförande Siv Norlin kallar arbetsgivarens inställning ”njugg”.

Vill att fler får chans till delpension

DELPENSION2020-03-18

De senaste åren har betydligt färre statsanställda fått delpension än när reformen var ny. På Försäkringskassan beviljades 13 personer den kollektivavtalade förmånen 2019. ”Vi tycker att arbets­givaren är väldigt njugg”, säger STs avdelnings­ordförande Siv Norlin.

Anställda på statliga myndigheter som är mellan 61 och 65 år och vill gå ned i arbetstid har möjlighet att få delpension. Arbetsgivaren kompenserar då 60 procent av löneminskningen – skillnaden mellan den tidigare heltidslönen och den nya lönen.

Preliminära siffror från Statens tjänstepensionsverk, SPV, visar att 1 143 myndighetsanställda fick delpension 2019. Det är nästan en halvering jämfört med 2007,
det år då flest personer beviljades del­pension sedan reformen infördes.

På Försäkringskassan, som är landets fjärde största myndighet med cirka 14 000 anställda, beviljades 13 personer delpension 2019. Det är inte en siffra som STs avdelningsordförande, Siv Norlin, är nöjd med.

– Vi tycker att arbetsgivaren är väldigt njugg. Till en början var det många som sökte delpension och hoppades att få det, men nu när man vet att det är näst intill omöjligt orkar man inte ens lägga ned tid på att söka. Man begriper att man ändå inte kommer att få någon.

De statliga myndigheternas arbetsgivar­organisation Arbetsgivarverket skriver i en kommentar till delpensionsavtalet att syftet är att öka möjligheterna för äldre att arbeta kvar till ordinarie pensionsålder och underlätta kompetensöverföring vid generationsväxling. Men det står samtidigt i kommentaren att arbetsgivaren främst ska beakta verksamhetens krav och dess ekonomiska förutsättningar – vilket Arbetsgivar­verkets biträdande förhandlingschef Matilda Nyström Arnek också framhåller.

– Vi tycker att möjligheten att gå ned i arbetstid kan vara bra i vissa situationer för att anställda ska orka med arbetslivet.
Men i grunden är arbete hälsa. Människor som jobbar mår bra, säger hon.

I en protokollsanteckning till delpensionsavtalet, som tecknades 2003, rekommenderar parterna arbetsgivare att i största möjliga utsträckning tillmötesgå arbetstagarens önskemål om arbetstidsminskning.

Den rekommendationen står Arbets­givarverket fast vid, säger Matilda Nyström Arnek.

– En utgångspunkt för rekommendationen är verksamhetens förutsättningar. Men självklart ska man tillmötesgå önskemålen om förutsättningarna tillåter. Jag har inte uppfattat att myndigheterna skulle göra på något annat sätt.

Men Siv Norlin, STs avdelnings­­ord­föran­de på Försäkringskassan, konstaterar att Försäkringskassan nästan alltid hän­­visar till ekonomin när frågan om del­pensioner blir aktuell.

– Men då menar jag att det bara är en kostnad om man ersättningsrekryterar, annars blir det en ren vinst.

I praktiken är det bara anställda som har en unik kompetens som beviljas delpension på Försäkringskassan, säger Siv Norlin.

– Det gör det stört omöjligt för vanliga handläggare att få delpension. De har sällan den där unika nyckelkompetensen som arbetsgivaren inte anser sig kunna avvara.

På Lantmäteriet fick inte någon av de cirka 2 000 anställda delpension 2019. Det blev tvärstopp 2015, säger Birgitta Thorvaldsson, som fyller 62 år i år. Hon hoppas ändå att hon själv ska ha möjlighet att få delpension om hon skulle ansöka om det innan hon fyller 65.

– Det är en jättefin möjlighet att kunna trappa ned de sista åren på ett lugnt sätt.

Delpension är förmånligt både för arbetsgivaren och den anställde, menar Birgitta Thorvaldsson.

– Man kan behålla gnistan och engagemanget för jobbet längre, och arbetsgivaren kan behålla kompetensen ett tag.

Birgitta Thorvaldsson säger att besvikelsen var stor bland de arbetskamrater som sökte delpension 2015 och 2016 och blev nekade. Flera av dem valde att sluta helt i stället.

Pär Lindberg, som är förhandlingschef på Lantmäteriet, säger att han inte var med och fattade beslut om den restriktiva hanteringen av delpensioner. Och ingen av dem som tog beslutet jobbar kvar i dag, förklarar han.

Men myndigheten kan komma att ändra sitt förhållningssätt, enligt honom.

– Vi kommer att titta på kompetens­försörjning ur ett strategiskt perspektiv och där är delpension ett av de instrument man kan använda sig av, säger Pär Lindberg.

På Skatteverket har facket och arbets­givaren kommit överens om att använda en del av omställningsmedlen till delpensioner, berättar STs avdelnings­ordförande Anders Tell. Omställnings­medlen är en årlig avsättning som bland annat ska användas till kompetensutveckling och karriärväxling.

I fjol fick 87 anställda på myndigheten delpension, enligt de preliminära siffrorna från SPV. De flesta hade fyllt 63 år och är lediga en dag i veckan, säger Anders Tell.

– Vi har haft lite nedläggningar av kontor, så vi har tyckt att det varit en bra grej för dem som har långa pendlingsavstånd. Medlemmarna vill ju ha det här. Fler värdesätter sin fritid och vill kanske gå ned i arbetstid tidigare. De värdesätter det mer än pengar.

Modellen med delpension är väldigt uppskattad, framhåller STs förhandlingschef Åsa Erba-Stenhammar.

– Under de senaste åren har ST yrkat på att få mer inflytande och möjlighet att förhandla om vilka som ska beviljas del­pension, säger hon.

Men hittills har det inte fått gehör från arbetsgivarsidan, konstaterar Åsa Erba-Stenhammar.

Och för anställda som är födda 1988 eller senare gäller helt andra regler. I det senaste pensionsavtalet från 2016 infördes flexpension, som innebär att arbetsgivaren betalar in en premie som den anställde kan använda antingen till delpension eller till ålderspension.

Åsa Erba-Stenhammar tror att det kan bli svårt för den som räknar med att få en låg ålderspension att ha råd att välja att gå ned i arbetstid.

– Vi vet att ett sätt för att få upp pensionsnivåerna är att vi arbetar längre. Då behöver arbetslivet vara utformat så att vi orkar göra det. Det skulle behövas en morot, inte bara piska, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Inlagt av Carin (ej verifierad) tors, 03/19/2020 - 23:22
Många på Försäkringskassan har möjlihet att gå i pension tidigare enligt ett särskilt avtal. Något som kanske har betydelse utifrån hur arbetsgivaren resonerar.
Inlagt av Ylva Bergstedt (ej verifierad) fre, 03/20/2020 - 11:39
Bra att ni lyfter detta! Och heja Siv! Saknar dock en koppling i artikeln till Hållbart Arbetsliv som har drivits sedan i höstas på FK. Det vore mycket relevant för oss "vanliga" handläggare som alltid verkar vara utbytbara. Ser att det står att siffrorna är preliminära. Men skulle vara intressant att även få antal anställda per myndighet, %-tal i förhållande till de som sökt om delpension, samt %-tal i förhållande till de som skulle utifrån åldersperspektivet skulle haft möjlighet att ansöka. (Då säkert många inte ansöker pga att det upplever det som utsiktslöst eller inte har kunskap om det, som det framgår av artikeln).
Inlagt av Helena Blomkvist (ej verifierad) fre, 04/03/2020 - 08:14
På Pensionsmyndigheten har ingen beviljats detta under de tio år som myndigheten funnits !! Det är mycket olyckligt och resonemanget är alltid detsamma: En sammanvägning av verksamhetens behov och kostnaden. ST fortsätter enträget att ta upp frågan och hoppas på en ljusning på sikt i och med byte av GD m fl..

Det är inte längre möjligt att kommentera artikeln.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA