Bild: Privat, Arbetsförmedlingen

Medarbetare om varslet: ”Känner hopplöshet och ilska”

ARBETSFÖRMEDLINGEN2024-03-13

Ovisshet, sorg, ilska och oro – men också kampvilja. Arbetsförmedlingens varsel rör upp starka känslor hos de berörda, berättar ST-medlemmarna Astrid Tronde och Joel Johansson, som väntar på besked om de kommer att sägas upp. ”Man slits mellan hopp och förtvivlan, men just nu känner jag mest förtvivlan”, säger Astrid Tronde, som jobbar på en enhet som ska läggas ned.

Förra veckan meddelade Arbetsförmedlingen att 160 medarbetare varslas, när myndigheten fortsätter att minska personalstyrkan. Besparingarna är nödvändiga, enligt arbetsgivaren, eftersom förvaltningsanslaget minskats med drygt 250 miljoner kronor jämfört med föregående år.

Nedskärningarna ska framför allt ske inom it-organisationen, där Astrid Tronde jobbar. Trots sin organisatoriska placering arbetar hon inte med it-frågor, utan som handläggare på myndighetens rådgivningsenhet. Det är en intern stödfunktion som nu ska avvecklas.

– Många på enheten tycker att det är vansinnigt. Först tänker man på sig själv: kommer jag att bli arbetslös? Sedan väcks den större, överskuggande frågan: hur kan myndigheten agera så kortsiktigt? För det är galenskap att lägga ned en så viktig funktion, säger hon.

Till rådgivningen kan arbetsförmedlare vända sig om de är osäkra på regeltolkningar, lagar, förordningar och programinsatser. Enheten ger också stöd i frågor som rör förvaltningslagen och offentlighets- och sekretesslagen. Den rättar även felaktiga beslut.

Beslutet att avveckla verksamheten har kritiserats av ST inom Arbetsförmedlingen, som menar att nedskärningen riskerar att försämra kvaliteten i myndighetens arbete.

Arbetsgivaren hänvisar till att rådgivningens ärenden ska omhändertas inom andra delar av verksamheten, men Astrid Tronde ställer sig frågande till hur det ska fungera. Hon befarar att nedläggningen kommer att medföra en minskad enhetlighet i beslutsfattandet, fler felaktiga beslut och – i slutändan – en försämrad rättssäkerhet.

Stämningen på enheten är låg efter varslet, men det finns också en kampvilja bland medarbetarna, berättar hon.

– Jag har kollegor som har reagerat med sorg, förtvivlan och oro. Personligen känner jag en hopplöshet och ilska. Beslutet har väckt starka motreaktioner inom myndigheten och vi är många som vill försöka rädda rådgivningsfunktionen, säger Astrid Tronde.

Joel Johansson arbetar också med att svara på frågor, men till honom ringer arbetssökande som behöver stöd och hjälp. Han jobbar som kundresurs inom avdelningen personligt distansmöte – en befattning som Arbetsförmedlingen nu ska avveckla.

Det beskedet fick Joel Johansson i början av februari och förra veckans varsel om uppsägning kom därför inte som en överraskning. Men processen har ändå väckt många frågor och en känsla av ovisshet bland dem som berörs, menar han.

– Även om vi har fått information känns allting väldigt oklart. Vi vet inte när vi kan förvänta oss besked om omplaceringar och om vi är kvalificerade för andra befattningar. Jag har själv valt att inte agera i någon panik, utan jag har is i magen och tittar inte efter andra jobb innan jag vet mer, säger Joel Johansson.

Han trivs på Arbetsförmedlingen, där han har jobbat sedan slutet av 2022, och vill gärna vara kvar. Men likt Astrid Tronde känner han en oro för vad som ska hända när nedskärningarna blir verklighet.

– Vem ska då göra det jobb som jag gör i dag? Vi har redan långa telefonköer. De kommer att växa ännu mer och vi kommer behöva jobba ännu snabbare för att hantera fler ärenden, säger han.

Till skillnad från Joel Johansson, som är relativt nyanställd, har Astrid Tronde jobbat på Arbetsförmedlingen i tretton år. Hon fortsätter att hoppas att myndigheten ska backa från sitt beslut och att rådgivningen ska få vara kvar. Samtidigt har hon börjat se sig om efter andra jobb.

– Men det är svårt. Jag trivs så himla bra på Arbetsförmedlingen och känner att jag fyller en viktig funktion här. Då vill man inte söka sig bort. Det är en kluven känsla, säger hon.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA