Högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, har gett UKÄ i uppdrag att gå igenom hur lärosätena staplar tidsbegränsade anställningar på varandra.
Bild: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, har gett UKÄ i uppdrag att gå igenom hur lärosätena staplar tidsbegränsade anställningar på varandra.

Ministern vill få bort stapling av tillfälliga anställningar

HÖGSKOLAN2021-03-15
Universitetskanslersämbetet ska på regeringens uppdrag se över lärosätenas visstidsanställningar och utreda deras möjligheter att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra. ”Anställningstryggheten inom universitet och högskolor behöver förbättras”, säger högskoleminister Matilda Ernkrans, S, till Publikt.

I enlighet med regeringens forskningsproposition från december 2020 får Universitetskanslersämbetet, UKÄ, nu ett antal olika uppdrag att genomföra under de kommande åren. Flera av dem handlar om anställningsvillkoren inom universitets- och högskoleområdet.

Högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S, vill bland annat att UKÄ kartlägger hur lärosätena staplar tidsbegränsade anställningar på varandra.

– UKÄ har i en tidigare utredning konstaterat att stapling förekommer, men kan inte ge en heltäckande bild av detta. Därför går vi nu vidare med den här utredningen, säger Matilda Ernkrans till Publikt.

Ska stapling inte förekomma alls, menar du?

– De kortare anställningarna kan vara en del i det meriteringssystem som högskolorna använder sig av. Men det vi kan se är att andra typer av visstidsanställningar är vanligare inom högskolan än inom arbetsmarknaden i stort och där ser vi att det finns risker.

Vilka åtgärder vill du se för att komma till rätta med stapling?

– Den här utredningen som vi nu ger till UKÄ är, vill jag hävda, en åtgärd i sig – att få en bra kartläggning av hur det faktiskt ser ut. Det i sin tur kommer att bidra till underlag för hur man kan få andelen visstidsanställningar att minska och andelen tryggare anställningar att öka.

UKÄ har också fått i uppdrag att göra en uppföljande utredning kring just andelen visstidsanställningar inom högskolesektorn.

Som Publikt har rapporterat om förut visar en tidigare rapport från UKÄ att en tredjedel av den personal som undervisar och forskar vid landets lärosäten var tidsbegränsat anställda för fem år sedan. För arbetsmarknaden som helhet var motsvarande andel ungefär hälften så stor under samma period.

"Jag tycker att visstidsanställningarna behöver minska till förmån för tryggare anställningar."
Högskole- och forskningsminister Matilda Ernkrans, S.

– Jag tycker att visstidsanställningarna behöver minska till förmån för tryggare anställningar, det är viktigt eftersom det här är en stor sektor och en stor arbetsgivare. Man behöver kunna erbjuda bättre villkor för att kunna locka de allra bästa att forska, säger Matilda Ernkrans.

Vad tycker du är en acceptabel nivå för andelen visstidsanställningar?

– Det besked som jag ger här och nu är en viktig signal för att regeringen anser att andelen visstidsanställningar behöver minska inom högskolan till förmån för tryggare anställningsformer. Men hur nivån ska se ut vill jag inte gå in på.

Kan du tänka dig någon form av lagstiftning för att komma till rätta med stapling och andelen visstidsanställningar?

– Det är inte aktuellt för tillfället, och jag vill understryka att det är lärosätena som har ett stort strategiskt ansvar för att anställningsvillkoren ska vara tydliga och karriärvägarna goda. Men det vi gör nu är att lägga ett ytterligare tryck på hur viktigt det är att vi fortsätter att jobba för en jämställd och trygg högskola där vi premierar kompetens och kvalitet, säger Matilda Ernkrans.

Senast 15 mars 2022 ska UKÄ redovisa uppdraget gällande stapling av tidsbegränsade anställningar. Två år senare, 15 mars 2024, ska myndigheten vara klar med uppföljningen av andelen visstidsanställningar. Den sistnämnda uppgiften ska dock delredovisas i februari 2022 och i februari 2023.

Ett annat uppdrag som UKÄ ska ta sig an är att följa upp hur lärosätena använder meriteringssystemet och arbetar med karriärvägar. Myndigheten ska bland annat granska hur meriteringssystemen premierar undervisning, sambandet mellan forskning och utbildning samt kvinnor och mäns respektive utsikter till att meritera sig.

Matilda Ernkrans framhåller att det dock redan har gjorts förändringar i meriteringssystemet under förra mandatperioden, bland annat infördes titeln biträdande lektor under 2018.

– Det har varit ett viktigt steg som har ökat transparensen och gett en tydligare ordning inom meriteringssystemet. Men det används fortfarande väldigt ojämnt och därför behöver vi följa upp och främja användningen. Meriteringssystemet kan också tendera att premiera det som män gör i större utsträckning än det som kvinnor gör, och det är inte meningen. Därför behöver vi den här uppföljningen.

Vad ser du att man behöver göra när det gäller kvinnor respektive mäns möjligheter till att meritera sig?

– Vi behöver ha en öppen och transparent rekrytering som ger både kvinnor och män lika möjligheter. Av den anledningen är det viktigt att följa upp lärosätenas strategiska arbete med detta, säger Matilda Ernkrans.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.