Svårare kvala in för a-kassa

A-KASSAN2006-10-24

Höjningen av a-kasseavgifterna har fått kritik för att den drabbar kvinnor hårdare än män. Nu medger regeringen att även förslagen om skärpta inträdeskrav i a-kassan och sämre ersättningsnivåer försämrar jämställdheten.

Det framgår av ett utkast till proposition som är ute på snabbremiss – i likhet med avgiftsförslaget har fack, a-kassor och andra intressenter en vecka på sig att komma med synpunkter på förslagen om ersättning och villkor i arbetslöshetsförsäkringen.

Propositionen innehåller de förändringar som den borgerliga alliansen redovisade i sin valplattform:

  • Den högsta ersättningsnivån sänks från 730 till 680 kronor per dag.
  • Dagpenningen sänks från 80 till 70 procent av den tidigare inkomsten efter 200 dagars arbetslöshet, och till 65 procent efter 300 dagar.
  • Det så kallade studerandevillkoret, som ger studerande vissa möjligheter att få ut grundbeloppet i försäkringen efter 90 dagar som arbetssökande, slopas.
  • Kraven på hur mycket man ska ha jobbat för att kvalificera sig för a-kassa skärps. Dessutom ska ersättningen grundas på arbetstiden de senaste tolv månaderna innan man blev arbetslös, mot nuvarande sex.

Reformerna ska minska statens utgifter med cirka 2,7 miljarder kronor nästa år.

Många detaljer är fortfarande oklara, anser Marianne Kjellquist, chef för STs a-kassa.

– Vad gör vi till exempel med de medlemmar som studerar och tidigare har kunnat stämpla på sommaren? De får ju ingen ersättning enligt förslaget, men ska de betala full avgift? Det är inte tydligt utsagt.

Marianne Kjellquist anser att förslaget slår orättvist mot kvinnor. Ett exempel är regeln att a-kasseersättningen beräknas på den genomsnittliga arbetstiden under hela året innan man blev arbetslös. Kvinnor är oftare hemma med barn, utan arbetsinkomst, och får då en betydligt lägre a-kassa.

Ett annat exempel är det utökade arbetskravet för att kvalificera sig för a-kassa. Det påverkar kvinnor mer än män, eftersom kvinnor förvärvsarbetar mindre.

Regeringen erkänner i propositionen att regeländringarna kan beröra kvinnor mer än män, på kort sikt. Man hävdar dock att kvinnorna kompenseras genom att de gynnas av regeringens politik sammantaget.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA