Nytt viteshot mot Arbetsförmedlingen i Skövde

ARBETSFÖRMEDLINGEN2016-08-30

Arbetsförmedlingen i Skövde är åter anmäld till Arbetsmiljöverket för arbetsmiljöproblem i form av stress och hög arbetsbelastning. Men skyddsombudet hoppas på bättre effekt sedan de nya tvingande föreskrifterna om psykosocial hälsa trädde i kraft i mars i år.

För två och ett halvt år sedan anmälde huvudskyddsombudet Arbetsförmedlingen i Skövde till Arbetsmiljöverket för dålig arbetsmiljö med hög stress och arbetsbelastning. Det resulterade i krav på en åtgärdsplan mot vite på 300 000 kronor.

Åtgärderna räckte den gången till för att undvika vitet, men inte för att komma tillrätta med den stressiga arbetsmiljön på etableringsavdelningen, som arbetar med nyanlända flyktingar. Nu kräver Arbetsmiljöverket att Arbetsförmedlingen följer upp de åtgärder som skulle minska stressen. 31 oktober hotar annars ett nytt vite på 80 000.

– Det är väldigt hög arbetsbelastning på etableringen. Inflödet har varit gigantiskt och rättighetslagstiftningen gör det knepigt. Folk slår knut på sig själva, säger Thomas Pershed, klubbordförande för ST på Arbetsförmedlingen i Skövde.

Han beskriver en stor frustration över att inte hinna göra ett bra jobb och att handläggare ”genar lite i kanten” i sina arbetsuppgifter. En handläggare på etableringsavdelningen kan ha uppåt hundra arbetssökande samtidigt.

Henric Nilsson är skyddsombud. Efter den förra anmälan krävde Arbetsmiljöverket att myndigheten skulle göra en medarbetarundersökning och intervjuer via företagshälsan Previa och upprätta en handlingsplan.

– Strax innan jul ifjol gjordes en uppföljning och det visade sig att det inte blivit mycket bättre, det blev bakläxa, säger Henric Nilsson.

Ulrika Jörkander är enhetschef på Arbetsförmedlingen:

– Vi analyserar situationen och ska göra en handlingsplan. Men om det räcker för Arbetsmiljöverket, det får vi se, säger hon.

ST-klubben vill se samma åtgärd som för cheferna i organisationen: kvantifiering, det vill säga en konkret bedömning av hur många arbetssökande en handläggare rimligen kan klara av. För cirka två år sedan gjordes en sådan för sektionscheferna och det fastslogs att en sektionschef bör ha 15-20 medarbetare, säger Ulrika Jörkander. Det vill facket se på handläggarnivå också.

– Du skulle få ett resonemang om vad som är en rimlig arbetsbelastning: hur många arbetssökande är det rimligt att hantera? Det skulle underlätta styrningen av arbetet något alldeles ofantligt, säger ST-klubbordföranden Thomas Pershed.

Det har facket inte fått gehör för:

– Man vill undvika det så långt det går, vi får ju inte mer pengar av regeringen, säger Henric Nilsson.

– Själva knutpunkten handlar ju om att tillsätta resurser eller ta bort arbetsuppgifter.

Men enligt Ulrika Jörkander beror arbetsgivarens motstånd mot kvantifiering inte på att man vill undvika tydlighet utan på att det är ett dåligt verktyg i en komplex verksamhet:

– Om det vore så enkelt…, säger hon.

– Olika arbetssökande kräver olika insats. Har arbetssökande ett funktionshinder handläggs ärendet av flera myndigheter. En del klarar sig till stor del själva medan andra behöver mycket hjälp och stöd. Att kvantifiera detta är alldeles för komplext.

Den 31 mars trädde en ny föreskrift i Arbetsmiljöverkets författningssamling i kraft, föreskriften om organisatorisk och social hälsa. Den ger arbetsgivaren större ansvar för att förebygga och motverka arbetsrelaterad stress och ohälsa på arbetsplatsen. Enligt Henric Nilsson har detta redan fått effekt:

– Det har blivit en helt annan dialog. Arbetsgivaren börjar inse vad den innebär, även om de kanske är rädda för konsekvenserna. Det ger mig hopp, säger Henric Nilsson.

Föreskriften om psykosocial arbetsmiljö

Sedan 31 mars 2016 har föreskriften om organisatorisk och social hälsa lagts till Arbetsmiljöverkets författningssamling.

Enligt den ska arbetsgivaren:

  • Se till att resurserna anpassas till kraven i arbetet,
  • Förebygga ohälsosam arbetsbelastning,
  • Ge arbetstagarna möjlighet att medverka när mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön tas fram.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA