Nu måste byråkratin pressas tillbaka
Den statliga förvaltningen har fler anställda än någonsin, och på några myndigheter har tillväxten varit extrem, skriver Adam Danieli, idéchef på tankesmedjan Timbro. Han uppmanar regeringen att ta kontroll över utvecklingen, införa ett anställningsstopp i staten och gallra bland myndigheter utan tydliga kärnuppgifter.
Fungerar den svenska staten bättre i dag än för femton år sedan? Får medborgaren snabbare besked från myndigheter, kortare väntetider hos polisen och bättre hjälp av Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen?
Få skulle svara ja på de frågorna. Tvärtom upplever många svenskar att staten har fått allt svårare att klara sina kärnuppgifter. Brottsbekämpningen har sackat efter, samtidigt som långsamma och oförutsägbara tillståndsprocesser pekas ut som ett av de största problemen för företag och investeringar i Sverige.
Svaret borde dock vara det motsatta – att utvecklingen gått framåt. Vi har nämligen aldrig haft så många människor anställda i den statliga förvaltningen. I rapporten 22 byråkrater om dagen har Timbro kartlagt de senaste två decenniernas kraftiga tillväxt av statlig arbetskraft.
Vi kan visa att antalet statligt anställda, omräknat till heltidstjänster, har ökat med nästan 40 procent på femton år. År 2008 hade Sverige omkring 190 000 statliga tjänstemän. I dag är de drygt 260 000. Det är en dramatisk förskjutning som skett utan någon större politisk debatt och som fått begränsad uppmärksamhet inom akademin.
Sverige sticker dessutom ut i Norden. I Norge och Danmark har den statliga förvaltningen ökat enbart marginellt under samma period, och i Finland har den till och med minskat.
Listan över myndigheter som svällt utan tydlig motivering kan göras lång. När Folkhälsomyndigheten inrättades 2014 hade den omkring 400 anställda. I dag är det över 600, trots att uppdraget i grunden är detsamma. Trafikverket hade 2014 drygt 7 000 anställda. I dag är siffran nära 13 000. Och mellan 2010 och 2024 ökade antalet anställda vid svenska universitet och högskolor med mer än en tredjedel, samtidigt som antalet studenter bara växte med omkring tio procent.
På vissa myndigheter är tillväxten extrem. Skolverket växte med 150 procent mellan 2010 och 2024. E-hälsomyndigheten bildades 2014 med drygt 100 anställda, men sysselsätter i dag närmare 800 personer om inhyrd arbetskraft räknas in.
Vad gör då alla nya byråkrater? Det är svårt att svara på. Enskilda myndigheter kan givetvis ha särskilda skäl att växa snabbt. Men svällandet i den svenska staten är ett generellt mönster och syns inom alla verksamhetsgrenar. Endast en mindre del av tillväxten kan kopplas till politiskt prioriterade områden som Polismyndigheten, Kriminalvården eller Försvarsmakten. I stället tycks allt större resurser bindas upp i administration, samverkan och intern styrning inom statens över 350 myndigheter.
Kostnaderna är dessutom enorma. Under de senaste femton åren har statens årliga personalkostnader ökat med omkring 50 miljarder kronor. Därtill kommer alternativkostnaden: allt fler välutbildade människor binds upp i statlig byråkrati i stället för produktivt arbete i privat sektor. Och utvecklingen fortsätter i allt snabbare tempo. Bara i år ökar antalet tjänster i staten med 8 000.
Regeringen behöver nu ta problemet på allvar. För det första måste den akuta blödningen stoppas. Regeringen bör införa ett anställningsstopp för alla statliga myndigheter som inte fått ett uttryckligt uppdrag att växa.
För det andra måste det göras en gallring bland myndigheter utan tydliga kärnuppgifter. De initiativ som regeringen hittills tagit har varit spretiga och på tok för blygsamma. I rapporten listar vi ett fyrtiotal myndigheter som bör avvecklas eller slås samman för att stärka fokus på statens kärnuppdrag – exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter, Folkhälsomyndigheten, Fossilfritt Sverige, Tillväxtverket, E-hälsomyndigheten och Myndigheten för tillgängliga medier.
För det tredje måste regeringen ta kontroll över utvecklingen. Svenska folket är inte betjänt av tiotusentals statligt anställda som inte förbättrar servicen. Förvaltningsanslagen bör stramas åt, myndigheternas redovisning moderniseras, regleringsbreven gallras och en ny förvaltningsutredning tillsättas.
Sakta men säkert måste byråkratin pressas tillbaka.
Adam Danieli
Idéchef på Timbro och författare till rapporten 22 byråkrater om dagen
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.