Anställda vittnar om kris på DO
Personalens kritik mot Diskrimineringsombudsmannens chef Katri Linna är obarmhärtig. ST Press har talat med medarbetare och tidigare anställda. De vittnar om en myndighet i djup kris.
Hög personalomsättning, många och långa sjukskrivningar, chefsbyten, dyra konsulter, omorganisationer och en orimligt hög arbetsbelastning. Det är facit av de två år som gått sedan fyra myndigheter mot diskriminering samlades i en myndighet, Diskrimineringsombudsmannen – där var tionde medarbetare i en ny arbetsmiljöstudie anser sig diskriminerad.
Kulturkrockar och barnsjukdomar är regel när organisationer slås ihop. Men när ST Press intervjuat ett femtontal av myndighetens cirka 90 anställda, på villkor att de får förbli anonyma, koncentreras kritiken med obönhörlig udd mot myndighetschefen Katri Linna som chef:
– Det är egentligen Linna som inte fungerar, säger en medarbetare. Jag tror inte att någon förstår vad hon vill. Hon får utbrott eller ger syrliga kommentarer till folk vid sittande bord. Det skapar en väldig rädsla. Många väljer då att hellre inte göra något än att göra fel. Vi har en väldigt, väldigt dålig psykosocial arbetsmiljö och det är helt och hållet ett ledningsproblem.
Andra uttrycker sig mer försiktigt:
– Jag har inget förtroende för personalpolitiken. Man säger att man vill ha kompetent personal med specialistkompetens, men utlyser bara vikariat och visstidstjänster. Vi har en hög arbetsbelastning och en otroligt stressande arbetsmiljö.
Någon säger sig se problem, men upplever inte sig själv som drabbad.
Men de flesta är hårda i sin kritik. Så här berättar en medarbetare:
– Här är fullständigt kaotiskt. Vi leker kontor och regering samtidigt, men det blir inte mycket gjort. Det är vanligt att folk får utskällningar offentligt för att de inte tolkat Katri Linna rätt. Hon ger vaga direktiv som är omöjliga att tolka och då riskerar man att bli utskälld.
– Vi är som en stor dysfunktionell familj, som försöker vara en allmänt lynnig ledargestalt till lags. Det är uppgivet, ledningen är ett skämt och många slutar. Det är ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Jag vill härifrån.
En kollega fyller i beskrivningen av en arbetsplats med oro och dagligt obehag:
– Jag mår fullkomligt illa, men gör mitt jobb och håller näsan över vattenytan. Men jag känner ingen som trivs här. Inkompetens i ledningen, fladdrigt och med en högsta chef som inte tål någon som kan bättre än hon. Det känns som 1500-talets ledarskap eller i diktaturländer, där människor blir rädda för varandra. Myndigheten går sönder i bitar.
Tidskriften Chef gjorde 2009 en utvärdering av Katri Linna där hon placerades på sista plats av alla granskade chefer under 2000-talet. Artikeln stämmer bra överens med verkligheten, anser en medarbetare. En kollega utvecklar:
– Det är en oro i organisationen och vi tappar kompetenta medarbetare. Det är genant att så många DO-anställda känner sig diskriminerade. Vi ska ju tala om för andra hur de ska agera juste, men ledningen undergräver vår trovärdighet.
En tidigare DO-anställd vill avråda alla från att söka jobb på myndigheten och säger sig skämmas för att ha jobbat där:
– Jag mådde dåligt varje dag. Men ingen vågar säga ifrån. Katri Linna brister totalt i ledarskap och tar all kritik personligen. Alla är så himla rädda.
Av de ursprungliga dussintalet chefer i den sammanslagna organisationen är i dag bara ett fåtal kvar på sina gamla tjänster.
Mellanchefer får utstå hård kritik av Katri Linna, berättar en tidigare medarbetare:
– Det råder en hård stämning i ledningsgruppen. Katri Linna delar ofta ut kritik inför hela gruppen. Hon låter inte andra växa och resultatet blir att hela myndigheten krymper i förtroende.
En annan person ger en snarlik beskrivning:
– Gd pratar skit om personalen inför hela ledningsgruppen. Det känns så sjaskigt, vi ska ju arbeta mot kränkningar. Myndigheten är i totalt förfall och miljoner flödar till konsulter och en utbyggd gd-stab. Många avstår från kritik för att inte skada en sak de är starkt engagerade i, men nu håller det inte längre. Ministern måste agera.
ST-ordförande på DO är Eva Nikell. Hon vill hänföra merparten av problemen till sammanslagningen:
– Det finns uppenbara problem att få organisationen på plats och en vardaglig struktur som kan tackla den stora ärendemängden. Sådant kan ta minst tre år.
Men hon håller med om beskrivningen av problem med avhopp, sjukskrivningar, chefsbyten och oro:
– Det är en faktisk bild, säger hon.
Är Katri Linna en kompetent chef?
– Hon är en oerhört bra företrädare för myndigheten, men inte världens bästa organisatör.
Hon uppges svårtolkad och ibland skälla ut folk offentligt?
– Svårtolkad, ja. Men jag har inte blivit utskälld eller haft anledning att ta upp det fackligt.
DO hade 2009 en sjukfrånvaro på 5,2 procent, 50 procent högre än statsförvaltningens genomsnittliga 3,4 procent. En del av sjukskrivningstalen förklarar Eva Nikell med långtidssjukskrivning som inte har med arbetsplatsen att göra. Men hon håller med om att personalomsättningen är hög:
– Vissa är fullkomligt begravda i ärenden. Men det beror delvis på att unga och välutbildade söker sig vidare eller tar tjänstledigt för att pröva vik på andra ställen. ST jobbar för att få en bättre struktur, bemanningsplanering och ansvarsfördelning.
När ST Press konfronterar Katri Linna med medarbetarnas omdömen säger hon sig ha förståelse för att enskilda kan vara kritiska, men vill inte gå i polemik med anonyma medarbetare.
– Jag samtalar med fackklubbarna och får arbeta framåt utifrån den strukturerade kritik jag får från dem.
Men flera har vittnat om att du skällt ut dem öppet?
– Man ska inte skälla ut någon inför andra, det är inte bra ledarskap. Men jag kan inte minnas att jag gjort det. Vi kan ha olika uppfattningar i sak och det kan uppfattas som negativ kritik.
Du uppfattas också som svårtolkad?
– Det finns skillnader i grundsynen på uppdraget. Jag var nog naiv och insåg inte hur olika vi tänkte. Många kommer från en liten myndighet där de kunde sitta vid fikabordet med gd, här måste jag styra via ledningsgruppen. Alla vill ha min syn på vad som gäller, jag hoppas att de frågar en gång till om något är oklart. Informationsöverföringen har inte fungerat bra, det var min oförmåga att se det i tid.
Ni har haft en stor omsättning på chefer?
– Det har gnisslat i chefsorganisationen, men vi har mycket större samsyn i dag.
Varför har ni så hög sjukfrånvaro?
– Vi har fått fler korttidssjuka, men inte enbart på grund av hög arbetsbelastning. Det är mitt ansvar att styra ärendeflödet bättre.
Däremot accepterar Katri Linna inte kritiken mot dyra konsulter:
– Vi kan aldrig ha all kompetens i huset, de konsulter vi behöver ska vi ha.
Förstår du att medarbetare är rädda för dig?
– Ja, av olika skäl. Ord blir något annat när jag som chef säger dem. När jag försöker vara tydlig kan beskeden bli tuffa. Men jag måste vara bergfast i sakfrågor.
Är du en bra chef?
– Man får inte stanna vid att vara för nöjd. Ledarskapet måste ständigt relateras till situationen. Att leda via andra är svårt och påfrestningarna i sammanslagningen blev större än jag trodde. Men jag känner att det håller på att vända.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
