Personalen vid landets lärosäten börjar tröttna på hemmakontoret, uppger flera fackligt förtroendevalda.
Bild: Getty Images
Personalen vid landets lärosäten börjar tröttna på hemmakontoret, uppger flera fackligt förtroendevalda.

Distansarbete alltmer negativt för arbetsmiljön

HÖGSKOLAN2021-02-17
Lärosätenas personal börjar vänja sig efter snart ett år med distansarbete. Men den psykosociala arbetsmiljön blir allt sämre ju längre pandemin drar ut på tiden, säger fackligt förtroendevalda till Publikt.

Verksamheten rullar på ungefär som vanligt och distansarbetet fungerar ganska bra. Det är de fackligt förtroendevaldas vanligaste reaktion när Publikt ringer runt till STs sektioner inom universitets- och högskoleområdet.

Flera av dem vittnar dock om en trötthet hos personalen, framför allt när det gäller minskade sociala kontakter i arbetslivet.

– Man trodde att hemarbetet skulle bli tillfälligt men nu när vi är inne på våren 2021 är det en del administrativ personal som börjar må dåligt, säger Denita Gustavsson, skyddsombud samt ordförande för ST inom Karlstads universitet.

Reaktionerna hon har fått till sig är att flera av dem som bor trångt, eller ensamma, börjar tröttna på hemmakontoret.

– När vardagen flyter ihop med helgen så kanske det blir väldigt ensamt för vissa. Det pratar vi mycket om, säger hon.

Begränsningarna i den fysiska arbetsmiljön börjar också ta ut sin rätt, enligt Denita Gustavsson. Arbetsgivaren har dock varit tillmötesgående i det att personalen har fått hem skärmar och stolar, även om all administrativ personal fortfarande inte har en egen tjänstemobil, säger hon.

Vid samtliga lärosäten som Publikt ringer till jobbar alla som kan hemifrån, och har gjort så sedan i våras. De flesta arbetsgivare har gått ut med att distansundervisning gäller fram tills vårterminen är över.

På Konstfack i Stockholm har man förmodligen mer folk på plats än vid andra lärosäten, tror STs sektionsordförande Fredrik Bilén. Den administrativa personalen har inga större svårigheter att anpassa arbetsdagen till restriktionerna och det finns ett rullande schema för den personal som behöver utföra arbetsuppgifter på plats.

I konstverkstäderna är det mer problematiskt. För studenternas och lärarnas del bedrivs praktisk utbildning, som den på Konstfack, egentligen bäst på plats, säger han.

– Handledningen går säkert bra men med undervisningen är det svårare. Det som kan ske på distans sker på distans men annars har vi verkstäderna öppna med minskat antal studenter och mindre grupper.

Den praktiska utbildning som bedrivs på Konstfack i Stockholm, gör sig bäst på plats. Konstverkstäderna håller öppet med minskat antal studenter, enligt STs sektionsordförande Fredrik Bilén.
Den praktiska utbildning som bedrivs på Konstfack i Stockholm, gör sig bäst på plats. Konstverkstäderna håller öppet med minskat antal studenter, enligt STs sektionsordförande Fredrik Bilén.

Det var den 18 mars 2020 som Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, för första gången meddelade att regeringen införde distansutbildning på landets högskolor och universitet med anledning av coronapandemin. I juni beslutade man att lätta på restriktionerna, och lärosätena uppmanades att börja planera för campusundervisning.

Men när den andra virusvågen tog fart i höstas, meddelade regeringen på nytt att den mesta av undervisningen bör ske på distans. För närvarande är beskedet att universitet och högskolor bör bedriva distansundervisning fram till 1 april.

Thomas Axelsson
Thomas Axelsson

Thomas Axelsson, STs ordförande vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping, märker hur pendeln har svängt sedan i våras. Då var det många som uttryckte hur bra det fungerade med distansarbete, och att det inte var så krångligt som man hade trott. Nu oroar han sig för den psykosociala arbetsmiljön i längden, om pandemin fortsätter.

 – Man märker hur det finns en mental tröttsamhet över den här situationen, säger han.

Även om det fungerar hyfsat med digitala möten är det svårare för mellanchefer att nå ut till personalen och kontrollera hur de mår. I det fackliga arbetet är det samma sak, säger Thomas Axelsson.

– Om det finns konflikter eller om någon mår dåligt är det naturligtvis lättare med närhet än med distansrelationer. Så är det även för mig som facklig, säger Thomas Axelsson.

På avdelningen för planering vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping arbetar bland annat analytiker, arkivarier och registratorer. Något fler än en handfull av de 14 anställda är på plats fysiskt just nu och det finns ett schema för bemanningen.

Det är aningen mindre folktomt än på andra avdelningar, vilket ger en positiv effekt för den psykosociala arbetsmiljön, tror avdelningschefen Lars Pettersson.

– Många överspillningseffekter sker när vi är på plats och kan träffas i spontana samtal, och det saknar vi i dag. Tröskeln för att ha de där mikromötena blir lägre på plats, säger han.

Att vara längre ifrån medarbetare, som vid distansarbete, kan vara problematiskt för honom som chef, medger Lars Pettersson.

– Jag försöker att ha kontakt med alla åtminstone någon gång per vecka. Ibland blir det ett kort ord och ibland lite mer. Det gäller att vara uthållig.

Hur det blir när pandemin är över kan han inte svara på i dagsläget. Det kan bli aktuellt med fler individuella överenskommelser om utökat distansarbete. Huvudlinjen är dock att man jobbar på jobbet och lokalerna är också dimensionerade för det, framhåller han.

– En högskola har en viktig konkurrensidé i att få saker att fungera på plats, vilket inte minst undervisning utgår ifrån, säger Lars Pettersson.

På Luleå tekniska universitet har övergången till distansundervisning fungerat bra, eftersom det till viss del redan fanns en vana vid distansarbete inom organisationen, enligt STs sektionsordförande Marika Vesterberg.

Marika Vesterberg.
Marika Vesterberg.

Lärare har dock en högre arbetsbelastning nu jämfört med tidigare, säger hon. Administrativ och teknisk personal som har möjlighet rekommenderas att arbeta hemifrån fram till mars och undervisningen kommer att bedrivas på distans hela terminen.

–  Vi har en bra dialog med arbetsgivare och chefer. Sedan måste vi fortfarande ha skyddsronder och kunna tillgodose arbetsmiljön precis som på ett vanligt kontor fast man sitter hemma, och det skulle gå att förbättra, säger Marika Vesterberg.

"Vi måste fortfarande ha skyddsronder och kunna tillgodose arbetsmiljön precis som på ett vanligt kontor fast man sitter hemma."
Marika Vesterberg, ST inom Luleå tekniska universitet

Det finns inget beslut om hösten ännu.

– Jag hoppas att vi kan gå tillbaka till att vara på jobbet. Vi ligger långt bort geografiskt och många av våra inresande studenter skulle nog också gärna se en återgång, säger Marika Vesterberg.

Lars Borbos, STs ordförande inom Högskolan i Gävle, har svårt för att arbeta hemifrån och är tidvis ganska ensam på kontoret för tillfället.

Lars Borbos.
Lars Borbos.

De reaktioner som han har fått till sig är att distansarbetet fungerar, men att det fysiska samtalet mellan medarbetare och chef är svårt att ersätta.

– Arbetsgivaren har väl inte riktigt tagit något större grepp om arbetsmiljön på hemmaplan. På Lantmäteriet, som ligger ett stenkast bort, har man fått en summa pengar för att kunna fixa ett hemmakontor. Något sådant har vi inte sett här.

Personal som har plats hemma har dock fått ta hem stol, skärm och dator, säger Lars Borbos.

– Det här blir tråkigt för dem som aldrig får se en medarbetare annat än på en distansfika, och det psykosociala är det stora problemet. På jobbet, där jag sitter, är det ju dessutom oftast precis lika ensamt.

På Musikhögskolan i Stockholm är det studenterna som drabbas allra värst under pandemin, säger STs sektionsordförande Vladimir Spasic.

– Det är väldigt kämpigt med just vår verksamhet. Studenterna värdesätter den fysiska kontakten med sin mentor.

Vissa moment går att utföra på distans, andra görs på plats med restriktioner kring hur många personer som närvarar, förklarar han.

På Musikhögskolan är distansundervisning inte ett bra alternativ i längden. Det fackliga arbetet har också blivit lidande på grund av distansarbetet, säger STs sektionsordförande Vladimir Spasic.
På Musikhögskolan är distansundervisning inte ett bra alternativ i längden. Det fackliga arbetet har också blivit lidande på grund av distansarbetet, säger STs sektionsordförande Vladimir Spasic.

Vladimir Spasic jobbar som Ladokansvarig och arbetar hemifrån. Arbetsgivaren har gått igenom med var och en vad som behövs på hemmakontoret och missnöjet är inte jättestort när det kommer till arbetsmiljön, säger han. Men det finns ett stort hopp om att saker ska kunna återgå till det normala under hösten.

När det gäller administrativ personal kan det komma att bli mer flexibla lösningar när pandemin väl är över. Man har insett att det fungerar bra att arbeta hemifrån, och det kommer att finnas önskemål om att fortsätta till viss del, tror Vladimir Spasic.

"Det är svårt att få folk att ställa upp fackligt även utan coronan och nu är det nästan omöjligt."
Vladimir Spasic, ST inom Musikhögskolan

Däremot har det fackliga arbetet blivit lidande av pandemin, säger han. Det är stor skillnad på att träffa människor i korridoren och på att försöka upprätthålla en digital närvaro.

– Vi har verkligen kämpat med det. Det är svårt att få folk att ställa upp fackligt även utan coronan och nu är det nästan omöjligt, säger Vladimir Spasic.

Också Marie Lindblom, ordförande för ST inom Högskolan i Kristianstad, lyfter fram det fackliga arbetet.

Marie Lindblom.
Marie Lindblom.

– Det har fungerat ganska bra tycker jag. Vi har haft digitala årsmöten och fler är med och fikar med facket än förut när man kan sitta vid datorn och slipper springa i väg till ett annat hus, säger hon.

Däremot är det svårt med fackliga aktiviteter. De personliga möten som skedde regelbundet innan pandemin är svåra att ersätta, menar Marie Lindblom.

– Men det fackliga arbetet rullar på och vi ökar i medlemsantal. Så det finns något positivt i det här också.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.