Arbetsgivaren har kommit fram till att det inte finns någon alternativ tjänst för kvinnan, som har haft MS i 30 år. Polisens personalansvarsnämnd ska avgöra om hon ska skiljas från sin tjänst. Personen på bilden är inte den i texten.
Bild: Getty Images
Arbetsgivaren har kommit fram till att det inte finns någon alternativ tjänst för kvinnan, som har haft MS i 30 år. Polisens personalansvarsnämnd ska avgöra om hon ska skiljas från sin tjänst. Personen på bilden är inte den i texten.

Polisen kan säga upp MS-sjuk civilanställd

POLISEN2020-06-15
Polisen utreder om en civilanställd som är sjuk i MS kan skiljas från sin tjänst, då myndigheten anser att det inte går att anpassa hennes arbetsuppgifter mer. Kolleger och arbetsledare vittnar om att kvinnan klarar sitt jobb. ”I en så här stor myndighet borde det finnas ett jobb som passar även en stresskänslig person”, säger hon själv till Publikt.

Den civilanställda ST-medlemmen är anställd på Polisens bedrägerisektion i region Väst och har levt med sjukdomen multipel skleros, MS, i 30 år. För tre år sedan fick hon ett skov, och blev sämre.

– Jag märkte hur jag blev mycket mer ljudkänslig och att jag inte kunde selektera bort ljud. Min dåvarande chef försökte göra anpassningar men stressen åt nästan upp mig, säger kvinnan, som vill vara anonym.

Hon fick hjälp av ST lokalt med att hitta en alternativ så kallad rehabiliteringstjänst. Sedan dess har hon varit placerad på en annan avdelning i samma byggnad, där hon har ett eget rum. Det fungerar bra, säger hon.

I höstas fick kvinnan en ny rehabiliteringsansvarig chef.

– Då kände jag ganska tydligt vartåt detta var på väg.

Efter en omplaceringsutredning har arbetsgivaren kommit fram till att det inte finns någon alternativ tjänst för henne. Ärendet har lämnats över till myndighetens personalansvarsnämnd som ska ta ställning till om kvinnan ska skiljas från sin tjänst.

Det har fått huvudskyddsombudet i region Väst, Robert Tkalcic, att skicka in en anmälan till Arbetsmiljöverket, eftersom han anser att Polisen inte har gjort vad som krävs när det gäller anpassningar för kvinnan.

– Ingen av dem som har arbetslett henne säger att hon gör ett dåligt jobb, tvärtom utför hon arbetsuppgifter med full belåtenhet och gott resultat. Men arbetsgivaren vill inte ta till sig den informationen, säger han till Publikt.

Magnus Lindegren, chef för Polisens bedrägerisektion i region Väst, är ansvarig för rehabiliteringen. Han framhåller att Polisen har följt sina rutiner genom att i tur och ordning kontrollera om kvinnan kan fortsätta på sin nuvarande tjänst, byta tjänst inom sektionen eller få arbete någon annanstans inom myndigheten.

I den processen har man kommit fram till att det inte går erbjuda henne en anställning utifrån något av dessa alternativ, säger han.

– Vi måste hantera alla, oavsett åkomma, på liknande sätt. Då kan vi inte kliva utanför de riktlinjer och rutiner som finns för då blir det inte likabehandling, utan då blir det ett tyckande, säger Magnus Lindegren.

Kvinnans arbetsförmåga ligger på 75 procent, enligt ett läkarutlåtande, och hon är sjukskriven den resterande tiden. Hennes nuvarande kolleger och arbetsledare vittnar, enligt huvudskyddsombudets anmälan, om att hon kan sköta sitt jobb.

Magnus Lindegren vill inte ange i hur stor utsträckning i procent som kvinnan anses kunna arbeta. Däremot bekräftar han att hon sköter sina nuvarande arbetsuppgifter. Problemet är att hon totalt sett inte klarar av att utföra tillräckligt många, menar han.

– Om du har ett uppdrag så innefattar det i många stycken olika delar. Om du då tar bort ett antal delar blir det till slut inte mycket kvar av den arbetsuppgiften som du har, säger Magnus Lindegren.

STs sektionsordförande i region Väst, Helena Stjernman, anser att det finns ett flertal tjänster inom Polisen som kvinnan skulle kunna byta till.

Tillsammans med medlemmen är man överens om att administration och arbetsuppgifter i olika datorsystem skulle fungera utmärkt. Däremot har kvinnan svårt att klara av att gå långa sträckor eller att arkivera papper, då hennes finmotorik är nedsatt.

– Fackets upplevelse är att man har överdrivit de behov av anpassningar som behövs. Därför har det i stort sett blivit omöjligt att hitta en omplacering, säger Helena Stjernman.

Hon beskriver att arbetsgivaren genom omplaceringsprocessen har fokuserat på att det är medlemmen som är problemet och lagt krut på vad hon inte förmår.

– Jag ser tydliga tecken på att man inom Polisen har effektiviserat så till den grad att utrymmet minskar för medarbetare med funktionsnedsättning. Om arbetsgivaren får rätt i det här ärendet kan det komma att få allvarliga följder för fler medarbetare med nedsatt förmåga i framtiden, säger hon.

Huvudskyddsombudet Robert Tkalcic varnar i sin anmälan för att arbetsgivaren försöker skapa ett prejudicerande fall av kvinnans situation.

– I mitt uppdrag får jag till mig att det har skruvats åt runt om i landet vad gäller rehabiliteringar och arbetsanpassningar. Jag är rädd att det kommer att bli ett prejudicerande fall så att den här hårda linjen ska bli det som gäller i framtiden, säger han.

Sektionschefen Magnus Lindegren tillbakavisar det påståendet.

– Jag vet faktiskt inte varför han skriver så och det får stå för honom. Vi följer de riktlinjer som finns, säger han.

Som Publikt tidigare har skrivit om förlorade Polisen i våras delvis i ett fall i Arbetsdomstolen, där en provanställd kvinna med dyslexi fått lämna myndigheten. Även om det inte var diskriminering att avsluta hennes provanställning, borde arbetsgivaren ha erbjudit hjälpmedel för att hon skulle klara av sitt jobb trots sin funktionsnedsättning, enligt Arbetsdomstolens dom.  

Inom kort kommer Arbetsmiljöverket att besöka arbetsplatsen för att följa upp huvudskyddsombudets anmälan. Sektionschef Magnus Lindegren välkomnar den inspektionen.

– Har vi gjort något fel i processen får det i så fall komma fram. Detta är naturligtvis tragiskt i den meningen att det handlar om en individ och jag har förståelse för varför det kan bli en diskussion om de beslut som jag ligger bakom, säger han.

Från STs sida avvaktar man nu ett besked från personalansvarsnämnden, som ska ha möte i augusti, innan man tar beslut om vad nästa steg blir i processen.

– Det är fruktansvärt om hon får lämna jobbet. Jag skulle bli oerhört besviken på arbetsgivaren om man stänger dörren för medarbetare som blir sjuka. Som landets största myndighet måste vi kunna ta det ansvaret, säger STs sektionsordförande Helena Stjernman.

Kvinnan har själv gjort en anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, DO. För Publikt beskriver hon hur hon befinner sig i något av ett chocktillstånd. Arbetsgivarens hantering av hennes ärende skapar ett ytterligare stresspåslag och stress förvärrar hennes sjukdomstillstånd, säger hon.

– Jag är superledsen men ska försöka lägga min tro på mitt skyddsombud och mitt fackförbund. I en så här stor myndighet borde det finnas ett jobb som passar även en stresskänslig person. Som dessutom har varit här i 20 år.

Vad är MS?

Multipel skleros, MS, är en neurologisk diagnos som innebär att immunförsvaret angriper fettskiktet runt nervtrådarna i kroppen, det så kallade myelinet.

Det leder till att nervtrådarna skadas och att det bildas ärrvävnader, vilket i sin tur stör hur nervimpulserna överförs i kroppen.

Hur den som har MS påverkas av sjukdomen är individuellt och varierande. Domningar, värk, balanssvårigheter, trötthet och bortfall av känsel är några exempel på symptom som kan uppstå.

MS är en av de vanligaste neurologiska diagnoserna. Omkring 20 000 personer i Sverige har MS.

Källa: Neuroförbundet, Neuro

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.