Staten anpassas till nya regioner
Ansvarkommittén ritar om Sveriges politiska karta. ST är kritiskt och anser att sjukvårdens behov fått styra alltför mycket. Den statliga sektorn får bara följa efter.
Landstingen bör ersättas av sex till nio direktvalda regionkommuner, föreslår den statliga Ansvarskommittén. Länsstyrelserna och andra statliga myndigheter ska anpassa sig till den nya strukturen.
Dagens 21 länsstyrelser blir alltså betydligt färre om kommitténs förslag genomförs. Länsstyrelserna får också ändrade arbetsuppgifter. I princip ska all tillsyn vara statlig, anser kommittén. Det innebär att det mesta av kommunernas tillsynsverksamhet förs över till länsstyrelserna, som ska inrätta särskilda tillsynsdelegationer.
Å andra sidan tar de nya regionkommunerna över arbetsuppgifter från länsstyrelserna, till exempel att besluta om hur regionala utvecklingsanslag ska användas och så småningom även om bidrag från EUs strukturfondsprogram. Regionkommunerna ska också ansvara för regional naturvård och kulturmiljövård.
Sammanfattningsvis vill Ansvarskommittén ge regionkommunerna ett »utvecklingsuppdrag«, medan länsstyrelserna får ett »myndighetsuppdrag«. Några omvälvande förändringar av ansvar och makt mellan olika samhällsinstanser och nivåer för dock kommittén inte fram.
–Med några undantag har vi egentligen inte gett oss in i frågor om var ansvaret ska ligga, konstaterar Ansvarskommitténs ordförande Mats Svegfors. Varje enskildhet – polisen, gymnasieskolan och så vidare – kräver sin egen utredning.
»Utanförskap« viktig fråga
Den fråga han personligen tycker är mest angelägen att arbeta vidare med är det som i debatten numera kallas utanförskap.
–Verkligheten är inte sådan att man är antingen sjuk, arbetslös eller har bristande utbildning. Allt hänger ihop, och är vi arbetslösa tillräckligt länge blir vi sjuka. Som individ står man då inför helt olika sektorer med olika regelsystem. Medborgarna borde kunna möta ett mer samordnat samhälle.
I kommitténs uppdrag att »se över samhällsorganisationen« ingick också att värdera de statliga myndigheternas verksamheter, men även på det området finns få förslag. De specifikt statliga frågorna ses nu i stället över av en ny utredning, tillsatt av den nuvarande regeringen.
–Vi insåg att vår uppdragskatalog var i stort sett obegränsad, kommenterar Mats Svegfors. Och när finansdepartementet förstod att vi inte skulle föreslå en ny ordning för de statliga myndigheterna startade de en ny utredning. Det tyckte vi var jättebra.
Regionindelning samordnas
Ett förslag som ändå berör såväl länsstyrelserna som rikstäckande myndigheter som Ams och Försäkringskassan är att de ska följa samma regionala indelning.
Den ska i sin tur stämma överens med gränserna för de nya
regionkommunerna.
Myndigheterna har hittills organiserat sig utifrån vad de anser vara bäst för dem själva. Det har skapat stora problem i samarbetet med länsstyrelser, landsting och kommuner och ytterst för medborgarna, anser kommittén.
Andra förslag gäller framför allt länsstyrelserna och Regeringskansliet. Länsstyrelserna ska i högre grad än i dag vara statens förlängda arm i storlänen, enligt Ansvarskommittén. De ska ha ett helhetsperspektiv på regionen och motverka den splittring som sektorsmyndigheternas specialisering innebär.
Länsstyrelserna ska leverera kunskapsunderlag om sina storlän till regeringen. Regeringskansliet måste å sin sida kunna samspela med såväl länsstyrelser som sektorsmyndigheter. Då krävs ett nytt arbetssätt i regeringens kansli, anser kommittén, som förordar en samlad översyn.
En mer övergripande fråga som Mats Svegfors anser att kommittén diskuterat grundligt är den statliga styrningen. Kommittén föreslår uppstramningar på flera sätt. Lagar och förordningar är det som gäller, medan »gråzonsstyrning« via allmänna råd, handlingsplaner och tillfälliga projekt ska mönstras ut.
Alternativet till styrning genom lag ska vara så kallad kunskapsstyrning, vilket innebär att förmedla erfarenheter och kunskap från forskning om de offentliga verksamheterna.
Ett annat förslag är att skapa ett formaliserat samråd mellan stat, kommuner och regionkommuner.
Det är ett av de förslag som SKTF, TCO-facket på den kommunala sidan, tycker är bra.
–Vi tycker också att det är bra att vi får förutsättningar att skapa starkare regioner och att man lägger tillväxtfrågorna på regionerna, säger Leif Hansson, SKTFs förbundssekreterare.
I det instämmer arbetsgivarsidan, organisationen Sveriges kommuner och landsting, som också framhåller vikten av att statens myndigheter samordnar sig.
»Ingen avlövning av staten«
Dan Ericsson, kristdemokratisk statssekreterare på finansdepartementet, anser att kommittén har gjort ett gediget arbete. Dan Ericsson var en av deltagarna i nätverket Statens vänner, som ST tog initiativ till för att skapa en motvikt till de starka och aktiva påtryckningsgrupperna från kommunalt håll. Som en »statens vän« har Dan Ericsson dock inga farhågor för att det nationella, statliga ansvaret för välfärden ska försvagas.
–Jag uppfattar inte att kommittén avlövar staten. Däremot får vi kanske en effektivare statlig organisation, säger han. Man kunde ha trott att kommittén skulle ha gått längre i kommunaliseringar, men man ville nog ta till vara möjligheten till politisk konsensus.
Han tror emellertid att remissdebatten kan väcka frågan om att föra över fler statliga uppgifter till regionerna.
Dan Ericsson säger också att han »kanske hade hoppats« på en stor kommunsammanslagning enligt den modell som nyligen genomförts i Danmark. Någon sådan blir det nu inte, även om kommittén föreslår åtgärder för att underlätta samgåenden mellan kommuner.
–Men tittar man ett tiotal år framåt blir det nog nödvändigt att se över den kommunala sektorn.
ST tycker förslaget är dåligt
En av de hittills hårdaste kritikerna av Ansvarskommitténs förslag är ST.
–Man har låtit sjukvårdsorganisationen bestämma hela samhällsorganisationen, säger STs ordförande Annette Carnhede. Men den största invändningen är att man låter påskina att staten kan få en ökad betydelse för rättviseperspektivet och för att garantera likvärdig behandling av alla medborgare.
Så skulle det kanske kunnat bli med den stat vi har varit vana vid, menar hon. Men förutsättningarna har förändrats sedan Ansvarskommittén startade sitt arbete, och de senaste årens nedrustning av de statliga verksamheterna innebär att det inte kommer att fungera.
–Vi närmar oss en nattväktarstat med en krympande kärna av administration, kontroll och uppföljning. Med en sådan har vi inte en chans att hålla ihop landet och få en likvärdighet.
Annette Carnhede är också tveksam till en förstärkning av samhällsorganisationens mellannivå, de nya regionkommunerna.
–Jag tror att det kommer att bygga fler murar än man river.
Politisk enighet står i centrum
En grupp med representanter för alla riksdagspartier ska följa hanteringen av Ansvarskommitténs förslag. Detta för att bibehålla den breda enigheten från utredningen.
Det berättar statssekreterare Dan Ericsson (kd) på finansdepartementet.
Ansvarskommittén har arbetat i nära fyra år under ledning av Mats Svegfors, landshövding i Västmanlands län. Alla riksdagspartier har suttit med, och samtliga partiers företrädare är överens om de förslag kommittén lagt fram.
–Utredningen var lyckad på så sätt, och vi är angelägna om att bevara den politiska enigheten, säger Dan Ericsson.
Förutom den politiskt sammansatta uppföljningsgruppen har departementet bildat en arbetsgrupp som ska gå igenom vilka förslag som kan tas om hand redan nu, vilka som måste invänta remissvaren och vilka som behöver utredas
ytterligare. Arbetet leds av Dan Ericsson, som nu hoppas på en intensiv remissdebatt under den sex månader långa remisstiden.
–Vi ska försöka inspirera länsstyrelserna till att ta initiativ till debatter.
FRÅN LANDSTING TILL REGIONKOMMUN
* Regionkommuner bör ersätta dagens landsting och ha mellan en och två miljoner invånare vardera, föreslår kommittén. För att bilda en regionkommun med färre än en halv miljon invånare ska det krävas starka skäl.
* Varje region ska ha minst ett universitet och ett regionsjukhus, alternativt ett samarbete med ett regionsjukhus i en annan regionkommun.
* Tre personer ska enligt förslaget utses för att driva processen mot bildandet av sex till nio regionkommuner. Helst ska ombildningen ske i samband med de allmänna valen 2010 och den nya strukturen vara igång vid årsskiftet därefter. Om det inte lyckas bör staten gripa in och se till att processen är avslutad senast 2014–2015.
* En dominerande uppgift för regionkommunerna blir sjukvården. Kommittén har lagt ett förslag till en samlad patientlag som ska tydliggöra patientens rättigheter. Bland annat ska man som patient kunna välja en specialist av annat slag än en allmänläkare till fast läkarkontakt.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
