Annons:
Sofia Wikman, lektor vid Högskolan i Gävle, har som skyddsombud anmält sexuella kränkningar, men anmälningarna avfärdades. ”Det kommer så mycket signaler som visar att det inte är lönt att agera”, säger hon.Bild:Elis Hoffman
högskolan
Nyhet
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

Få anmäler sextrakasserier på högskolan

Av de över 70 000 personer som arbetar på svenska univer­sitet och högskolor har bara ett trettiotal anmält sexuella trakasserier de senaste fem åren. Det visar en granskning som Publikt gjort. ”De som vågar tala hamnar i frysboxen”, säger Sofia Wikman, lektor på Högskolan i Gävle.

Nyligen väckte svenska kvinnliga skådespelare stor uppmärksamhet när de offentligt vittnade om övergrepp och sexuella trakasserier. Andra yrkesgrupper har sedan följt efter.

#Metoo-kampanjen mot sexuella trakasserier och övergrepp har också väckt en diskussion inom universitet och hög­skolor. Det finns likheter mellan högskolan och film- och teatervärlden.

I båda branscherna finns starka hierarkier, otrygga anställningar och hård konkurrens om jobben.

Högskoleminister Helene Hellmark Knutsson har lovat att skapa klarhet om omfattningen av problemen inom högskolan. Hon säger till Publikt att en av de frågor hon har till Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet och Vetenskapsrådet är just om det behövs mer kartläggning.

– Eftersom anmälningarna är så otroligt få behövs en bättre bild av hur stort problemet är.

I en enkät som Publikt skickat till 34 lärosäten svarar en tredjedel att de inte haft några anmälningar alls rörande anställda de senaste fem åren.

De flesta av de övriga har haft enstaka ärenden. Det gäller exempelvis Göteborgs universitet, som har två anmälda fall av sexuella trakasserier på fem år.

Samtidigt uppger 56 anställda i en anonym medarbetarenkät från 2015 att de varit utsatta det senaste året. Även om inte samtliga fall skulle ses som kränkningar enligt lagen, tyder siffrorna på en omfattande underrapportering.

– Med så få ärenden är det sannolikt att det finns ett stort mörkertal, konstaterar Jakob Sandin, personalspecialist på Göteborgs universitet.

Annika Aronsson, ordförande för ST inom universitets- och högskoleområdet, bedömer att sexuella kränkningar förekommer i ganska stor utsträckning på lärosätena. Störst risk att utsättas löper doktorander och and­ra som är i underordnad position i forskningsmiljöer, anser hon.

– De måste både armbåga sig fram och hålla sig väl med den hand som föder dem.

Den bilden delas av lokala fackliga företrädare som Publikt talat med. På Karolinska institutet, en miljö med doktorander och forskare från hela världen, säger STs sektionsordförande Magnus Anå att det kan vara svårt för unga forskare att säga nej till oönskade närmanden från personer som de är beroende av – professorer, handledare eller forskningsgruppledare. Och de söker sällan upprättelse i efterhand.

– Alltför många berättar om händelser men säger sedan att ”det här får du inte säga till någon”.

Sektionens vice ordförande Anne Edgren berättar om ett aktuellt fall där en masterstudent och ST-medlem hörde av sig till facket om en händelse, som hon sedan inte ville gå vidare med.

– Hon var orolig för att hon inte skulle kunna ta sin examen.

Även KI som lärosäte är beroende av professorer och forskningsgruppledare, påpekar Magnus Anå. De drar in en stor del av de pengar som lärosätet behöver för sin verksamhet.

– Högt uppsatta personer klarar sig alldeles för lätt. Man är rädd att de kanske tar sitt pick och pack och flyttar med alla bidrag.

På Chalmers tekniska högskola i Göteborg har, enligt den senaste medarbetarenkäten, ”bara” sju personer av de 3 300 anställda svarat att de utsatts för sexuella trakasserier. Jämställdhetssamordnaren Johanna Andersson säger att siffran är oroväckande låg, och att man ska se över hur enkätfrågorna formulerats. Det ska vara tydligt att det inte bara handlar om fysiska övergrepp utan också exempelvis sexualiserande kommentarer.

Samtidigt framhåller hon att Chalmers arbetat aktivt med frågan under många år.

– För ett tiotal år sedan gjorde vi en stor undersökning som fick helt andra siffror. Det blev en kalldusch, och sedan dess har vi jobbat koncentrerat. Vi utbildar chefer, har rollspel, introduktion för nyanställda och för doktorander. Min bild är att förekomsten har sjunkit mycket bland anställda, toleransen är väldigt låg.

Chefer på Chalmers måste agera när de får höra om sexuella kränkningar, de får inte ta emot berättelser i förtroende. Om det är allvarligt kan den skyldige få en erinran, och om en doktorand utsätts av en handledare kan hen få byta handledare.

På Uppsala universitet hanteras fall av sexuella trakasserier på ett helt annat sätt. Kränkande händelser anmäls i första hand till närmaste chef, och universitetet har ingen samlad bild av hur ofta de förekommer.

Hooshang Bazrafshan, likavillkorsexpert på Uppsala universitet, säger att riktlinjerna bygger på erfarenheter av vad drabbade personer önskar.

– En stor majoritet är i första hand intresserade av en lösning för att kunna fortsätta med sitt arbete eller sina studier, säger han. I ytterst få fall vill de dra i gång en stor offentlig utredning och sätta dit någon, man vill kunna gå vidare.

Det faktum att en utredning blir allmän handling gör att många drar sig för att anmäla, tror Hooshang Bazrafshan. På en institution eller en avdelning kan man också hantera trakasserier och kränkningar på andra sätt, säger han.

Han medger dock att det är en nackdel att ingen på central nivå känner till omfattningen av problemet.

I en diskussion i Facebookgruppen Högskoleläckan berättar Sofia Wikman, lektor vid Högskolan i Gävle, om sina erfarenheter. Hon kom som doktorand till Stockholms universitet efter ett antal år i mediebranschen, och förvånades då över att miljön var så sluten, mansdominerad, hierarkisk och konkurrensutsatt. ”Sexismen frodades”, skriver hon.

Hon säger till Publikt att hon hört om kvinnliga doktorander som fått kommentarer om sin kropp och sitt klädval vid löneförhandlingar. Själv anmälde hon som skyddsombud fall av sexuella kränkningar, men de avfärdades av personalavdelningen efter samtal med prefekten, berättar hon.

– Det kommer så mycket signaler som visar att det inte är lönt att agera. Det blir tyst omkring visselblåsare, man blir inte inbjuden till konferenser och så vidare. Det är ganska subtila signaler, men de drabbar.

#Metoo har fött ett behov av att blåsa ut gammalt damm inom akademin, tror hon. Men rättssystemet är normalt sett inte rätt instans att ta hand om kränkningar som äger rum i slutna rum och i strukturer med otydliga beslutsprocesser, menar Sofia Wikman.

– Det som behövs är ett forum där man kan föra fram berättelserna. Det är viktigt att skapa solidaritet, och visa att sårbarheten inte är en svaghet.

Ett sådant forum, Akademiupproret, har nu bildats på Facebook. Efter två dagar hade det 4 000 medlemmar, säger Sofia Wikman.

Bli den första att tycka till!
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön. Det skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en gemensam debattartikel.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor. Det framgår av en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, enligt studien.
RegeringenNyhetRegeringen KU-anmäls nu av riksdagsledamoten Ali Esbati, V, för sin hantering av Arbetsförmedlingen. Han menar att regeringens agerande är oansvarigt och därför bör granskas av konstitutionsutskottet.
SCBNyhetEfter att det externa konsultföretaget Evry orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, avslutar nu Statistiska centralbyrån, SCB, samarbetet successivt. Exakt hur avvecklingen ska gå till förhandlar man om. ”Det här är en stor fråga för oss som jobbar på SCB”, säger Ulla Ekander Liew, STs vice ordförande inom SCB, till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetEn intern granskning visar stora brister i Arbetsförmedlingens hantering av arbetsgivare som söker personal för subventionerade anställningar. Sju av tio får ingen återkoppling inom fyra veckor, uppger SVT.
KRIMINALVÅRDENNyhetTvå kriminalvårdare dömdes för tjänstefel i Värmlands tingsrätt efter att en man avlidit i arresten. De hade missat en del av tillsynen, enligt domen. I rätten vittnade anställda om brister i rutiner och internutbildning. Det lokala facket efterlyser arbetsgivaransvaret. ”Det är synd att de här individerna drabbas när någon annan har ansvar för säkerheten”, säger STs klubbordförande Ofle Mohamed till Publikt.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens kontroll av deltidsarbetslösas arbetslöshetsersättning är bristfällig. Det kommer Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, fram till efter en granskning.
BiståndNyhetStatskontoret och Ekonomistyrningsverket, ESV, får regeringens uppdrag att utreda biståndsmyndigheten Sidas effektivitet, ledning, styrning och uppföljning. Uppdraget ska vara klart om ett år.
BOLAGSVERKETNyhetEtt ökande antal aktiebolag och en överskattning av hur många företagare som skulle använda ett nytt digitalt system har gjort att Bolagsverkets handläggningstider för företags årsredovisningar har skjutit i höjden. ”Personalen har varit högt belastad under en längre tid nu”, säger STs avdelningsordförande Marica Hammarlund till Publikt.
MigrationsverketNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Migrationsverket sedan myndigheten i ett år och åtta månader underlåtit att underrätta en asylsökande om att hans ansökan om uppehållstillstånd avslagits.
STATENS INSTITUTIONSSTYRELSENyhetStatens institutionsstyrelse, SiS, har betalat ut fel ersättning för övertid på minst fyra ungdomshem. För vissa anställda kan det ha blivit fel under mer än två år tillbaka i tiden. ”Arbetsgivaren tittar nu på hur mycket pengar det handlar om”, säger Jenny Kingstedt, ledamot i STs avdelningsstyrelse, till Publikt.
DigitaliseringNyhetAllt fler offentliga aktörer erbjuder inloggning med hjälp av e-legitimation. Åtta av tio av de statliga myndigheter som har omfattande medborgarkontakt erbjuder inloggning, skriver Myndigheten för digital förvaltning i en ny rapport.
ArbetsförmedlingenNyhetFler möten med arbetsförmedlare ökar arbetssökandes möjligheter att hitta ett jobb. Det visar en ny forskarrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
ArbetsmiljöNyhetMer än sju av tio har inte märkt av någon förändring på sin arbetsplats efter metoo-uppropen, enligt en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av TCO.
SKOLVERKETNyhetFler ansökningar än väntat gör att personalen som handlägger lärarlegitimationer på Skolverket är ombedda att jobba över. I första hand gäller övertid på helger under månaderna fram till årsskiftet. ”Det är klart man känner stress när vi har längre handläggningstider”, säger handläggaren Samira Said, förtroendevald inom ST, till Publikt.
LönerNyhetFem fackförbund i industrin kräver löneökningar på tre procent, eller minst 530 kronor mer i månaden. Arbetsgivarföreträdare beskriver kravet som orealistiskt.
ArbetsförmedlingenNyhetDet är dags att några vuxna i rummet kliver in och kräver ett omtag i processen kring Arbetsförmedlingens reformering, skriver Lars Calmfors i en debattartikel i Dagens Nyheter.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär ett skyddsombud beskrev hur Arrivas personal i Skåne bland annat avstått dryck eller använt buskar vid stationen om det kniper, beslutade Arbetsmiljöverket att de har rätt till toalettpaus efter maximalt två och en halv timme. Det fick tågbolaget att överklaga beslutet till förvaltningsrätten.
RättsväsendetNyhetMindre än varannan svensk har förtroende för rättsväsendet som helhet, visar Brottsförebyggande rådets, Brå, senaste undersökning. Bara var tredje uppger att de har förtroende för Kriminalvården. Förändringen jämfört med föregående år är liten.
ArbetsförmedlingenNyhetAutomatiska funktioner och digital samverkan är centrala i den nya modell för Arbetsförmedlingens arbete som myndigheten skisserar i sitt förslag till regeringen. Bland annat vill myndigheten robotisera bedömningen av hur långt arbetssökande står från arbetsmarknaden. Systemet för ersättning till fristående aktörer föreslås få både en grundersättning och en resultatbaserad del.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingens egna förslag om hur myndigheten ska arbeta i framtiden väcker skepsis från fackligt håll. ”Jag tror inte det går att genomföra det här inom den här tidsperioden”, säger Fredrik Andersson, ordförande för ST inom Arbetsförmedlingen, till Publikt. Han hoppas att politikerna ska inse att de går för fort fram med reformeringen av myndigheten.
SkolverketNyhetMer än 1 500 nya lärare har fått vänta mer än de fyra månader som regeringen satt som maxgräns för att få ut sin lärarlegitimation, enligt Ekot. Skolverket förklarar väntetiden med att ansökningarna är fler än beräknat.