Annons:
Debatt: JÄMSTÄLLDHET
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Lönekartläggning kräver kompetens – hos arbetsgivare och hos DO

Metoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva. Det leder till att lagens krav på lönekartläggning inte respekteras av myndigheter och andra arbetsgivare, skriver den tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus.

Bara sju av landets trettio största myndigheter har de senaste två åren gjort det som krävs enligt reglerna om lönekartläggning i diskrimineringslagen. Högst anmärkningsvärt, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i en intervju om den undersökning som Publikt publicerade den 4 september. Javisst är det anmärkningsvärt, men knappast förvånande. Det finns ett samband mellan laglydnad och kontroll över att lagen respekteras. Metoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva!

I grunden syftar lönekartläggning till att ändra cementerade normer som undervärderar kvinnors arbete och nedvärderar typiskt kvinnligt arbete. Det handlar om makt och pengar och då får man enligt forskning och beprövad erfarenhet räkna med motstånd. Därför behövs sanktioner. Det är nödvändigt att tillsynsmyndigheten bedriver en effektiv kontroll över att lagen respekteras och vid behov använder sanktioner, i det här fallet ansökan om vitesföreläggande hos Nämnden mot diskriminering.

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, hade tillsyn över reglerna till dess att denna uppgift övertogs av Diskrimineringsombudsmannen, DO, när diskrimineringslagen trädde i kraft 2009. Inför förändringen sammanfattade JämO sina erfarenheter i ett dokument med titeln JämOs testamente. Här beskrivs detaljerat vilka metoder som användes för att kontrollera att arbetsgivare respekterade lagreglerna om aktiva åtgärder. Siffrorna för laglydnad ser ut att ha varit långt bättre på JämO-tiden än de är i dag.

En särskild enhet på JämO skötte tillsynen av aktiva åtgärder inklusive lönekartläggning. Här fanns experter på löneanalyser och könsneutral arbetsvärderingsmetodik. JämO tillhandahöll också metodstöd, bland annat verktyget Analys Lönelots som modell för hur en lönekartläggning kunde genomföras. Den största tillsynsinsatsen, den så kallade miljongranskningen, inleddes 2006. Den innebar att 568 arbetsgivare med 750 000 anställda granskades. Den sammanlagda lönejusteringen uppgick till 72 miljoner kronor.

En tillsyn startade ofta med en riktad utbildningsinsats. Därefter infordrades lönekartläggningarna inklusive de handlingsplaner för jämställda löner som lagen föreskrev. Brister påpekades och arbetsgivare fick viss tid på sig att korrigera. Resultatet av korrigeringarna kontrollerades, vilket kunde leda till ytterligare ett varv i kommunikationen med arbetsgivaren. JämO avslutade inte tillsynen förrän lönekartläggningarna uppfyllde kraven i lagen. I fall där bristerna kvarstod ansökte JämO om vitesföreläggande hos Jämställdhetsnämnden. I samband med den överläggning som vanligtvis föregick ett ansökningsförfarande, blev resultatet ofta att arbetsgivaren åtgärdade det som brustit. Fackförbunden betraktades av JämO som viktiga aktörer i jämställdhetsarbetet och gavs tillfälle att lämna synpunkter i samband med tillsynen. Den direkta kontakten och dialogen med parterna på en arbetsplats var en metod i tillsynsarbetet.

När DO granskar lönekartläggningar ”släpper” myndigheten ärendet efter att ha lämnat synpunkter på insänt material. DO utgår från att arbetsgivaren respekterar synpunkterna. Jag menar att detta är naivt. Tillsynen blir en informationsinsats – inte en kontroll. Den enhet på DO som arbetade med lönekartläggning lades ned 2015. Medarbetare sades upp. Sedan något år tillhandahålls inte längre Analys Lönelots av DO. Det finns bra information på DOs webbplats men det går inte att ändra på diskriminerande normer enbart genom information.

Ytterligare ett exempel på kontraproduktivt arbetssätt är DOs rapport 2016:1 med titeln Sakligt motiverad eller koppling till kön. I stället för att se till att arbetsgivarna arbetade fram godkända lönekartläggningar valde DO att låta en forskare göra en kvalitativ analys av det lönekartläggningsmaterial som begärts in från landsting och privata arbetsgivare under åren 2013–2014. Avsikten var enligt DO att skapa insikt om hur olika arbetsgivare går tillväga när de gör en lönekartläggning.

Rapporten hade också kunnat döpas till ”Hundra sätt att bryta mot lönekartläggningsreglerna”, men DO uttalade sig inte om vad som var rätt eller fel enligt lagen. Ett färskt exempel på att rapporten skapat missuppfattningar och underminerat respekten för diskrimineringslagen är Riksrevisionens nyligen publicerade granskningsrapport om lönekartläggningsreglerna (RIR 2019:16). Riksrevisionen har uppfattat DO-rapporten som en exempelsamling på goda och lagenliga lönekartläggningar och framhåller som positivt att lagen är så ”flexibel”. Sorgligt!

Inom EU pågår ett intensivt arbete för att åtgärda könslönegapet. Målsättningen är att inga löneskillnader som har samband med kön ska finnas kvar efter 2020. 2014 rekommenderade EU-kommissionen medlemsstaterna att säkerställa fyra centrala åtgärder: regler om enskildas rätt till upplysningar om lönesättningen, rapportering på företagsnivå, lönegranskningar (så kallade pay audits) och bestämmelser om lika lön i kollektivavtal.

Sverige rapporterade att alla fyra åtgärderna var på plats. Efter utvärdering utnämnde EU-kommissionen Sverige till bäst i klassen.

Den som lämnat dessa uppgifter till kommissionen måste vara gravt okunnig om läget i Sverige. Det finns varken någon generell pay transparency (genomskinlighet i lönesättningen) eller någon rapportering på företagsnivå om löneskillnader. Förvisso finns regler om lönekartläggning, men de lönegranskningar som DO bedriver har enbart informationskaraktär och är inte vad som avses med pay audits. Inte heller kommer formuleringar i kollektivavtalen om likalöneprincipen att få något genomslag så länge Medlingsinstitutet håller vakt kring ”märket” – eller ”lönelåset” som det ibland kallats av kvinnodominerade fackförbund.

Vi går en spännande framtid till mötes. Det kan knappast bli sämre, bara bättre. Det är lönerörelse på gång. ”Märket” är starkt ifrågasatt. Och vem vet, kanske kan vi få en konstruktiv debatt om ”best practices” i tillsyn över diskrimineringslagen.

 

Lena Svenaeus

Fil dr i rättssociologi, ställföreträdande jämställdhetsombudsman 1980–1983 och jämställdhetsombudsman 1994–2000

Bli den första att tycka till!
ArbetsförmedlingenNyhetVänsterpartiets Jonas Sjöstedt står fast vid att partiet vill rikta en misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark, S. Det beskedet gav han vid en frågestund i riksdagen i dag. En timme senare meddelade Moderaterna och Kristdemokraterna att de stöder en misstroendeförklaring om regeringen inte ändrar sig till på tisdag.
ArbetsförmedlingenNyhetMaria Mindhammar blir ny generaldirektör för Arbetsförmedlingen. Hon kommer närmast från tjänsten som överdirektör på myndigheten. "En viktig uppgift nu är att skapa arbetsro", säger hon.
ArbetsdomstolenNyhetST förlorade mot Linnéuniversitetet i Arbetsdomstolen. Rätten slår fast att två år är 730 dagar vilket medför att en visstidsanställning enligt lagen går över till tillsvidareanställning dag 731. Det får till följd att STs medlem, med 730 dagars anställning, inte har rätt till tillsvidareanställning.
På jobbet: introduktionPå jobbetIntroduktionen på en ny arbetsplats påverkar inte bara den nyanställdes första intryck. Den kan också bidra till ett effektivare samarbete på sikt.
SCBNyhetDe svenska nationalräkenskaperna håller tillräckligt hög kvalitet, men statistiken har brister som kan leda till att finanspolitiska beslut fattas på felaktig grund, enligt en granskning från Riksrevisionen.
KriminalvårdenNyhetEfter en inspektion av kvinnoanstalten i Ystad i september riktar nu chefs-JO Elisabeth Rynning hård kritik mot människosynen inom Kriminalvården.
RegeringskanslietNyhetDen ordningsvakt som suttit anhållen misstänkt för en vapenstöld på Regeringskansliet försattes på tisdagseftermiddagen på fri fot. Han är fortfarande misstänkt, men på den lägre misstankegraden, skriver Dagens Nyheter.
HögskolanNyhetEn forskarexamen ger liten utdelning i lönekuvertet på arbetsmarknaden. Den slutsatsen drar Universitetskanslersämbetet, UKÄ, efter en granskning. Doktorshatten betalar sig bäst inom medicin och hälsovetenskap.
SiSNyhetEn anställd vid ett av Statens institutionsstyrelses behandlingshem avskedas från sin tjänst på myndigheten efter att ha dömts för våldtäkt mot barn. Mannen har haft en sexuell förbindelse med en 13-årig flicka han träffat på sin fritid.
RegeringskanslietNyhetEn ordningsvakt vid Regeringskansliet i Rosenbad har anhållits av polisen, misstänkt för att ha stulit ett vapen på arbetsplatsen. Enligt medias uppgifter är mannen anställd av Securitas, som ansvarar för bevakningen av Rosenbad.
MIGRATIONSVERKETNyhetMigrationsverkets omorganisation skapar oro bland personalen, och de operativa cheferna anser att motiven bakom vilken typ av neddragningar som myndigheten väljer att göra är svåra att förstå, enligt en ny rapport från Statskontoret. Samtidigt är myndighetens mål för digitalisering otydligt, i kombination med krånglande it-system, anser Statskontoret.
StatsförvaltningNyhetNästan alla som får anställning på en statlig myndighet erbjuds en introduktionsutbildning, enligt en enkät som Statskontoret har genomfört. De flesta myndigheter genomför utbildningen i egen regi.
SiSNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Statens institutionsstyrelses, SiS, ungdomshem Tysslinge, sedan en intagen ungdom lagts ned och hållits fast mot golvet av personalen.
ETIKPRÖVNINGSMYNDIGHETENNyhetEtikprövningsmyndigheten spelade in möten via videolänk mot personalens vilja. Anställda ska också ha blivit ombedda att hitta sin ersättare vid ledighet och att bekosta terminalglasögon själv, hävdar medarbetare som Publikt har talat med. ”Mycket av det här är ny information för mig”, säger direktör Johan Modin till Publikt.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetFörsäkringskassans växande kö av ärenden som gäller individer med funktionsnedsättning har fått myndigheten att beordra övertid. Nu får Försäkringskassan kritik av Justitieombudsmannen på flera punkter när det gäller handläggningen av ärendena.
KriminalvårdenNyhetDet var tjänstefel när transportledaren beordrade Kriminalvårdens fångtransport att stanna för en kisspaus sommaren 2018, slår hovrätten fast. Under rasten vid vägkanten flydde en morddömd fånge som sedan inte har påträffats.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassans chef Nils Öberg är orolig över vad reformeringen av Arbetsförmedlingen kommer att leda till, säger han i en intervju med TT. Förändringarna kommer att påverka samarbetet mellan myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetArbetsförmedlingens lokala närvaro ska stärkas och en del av de kontor som myndighetens ledning har aviserat ska stänga kommer att bli kvar, meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på en presskonferens i dag. Hon lovade också att presentera en ny generaldirektör innan jul.
KRIMINALVÅRDENNyhetEn kriminalvårdare som dömts till ett villkorligt fängelsestraff och samhällstjänst för misshandel av en sexbrottsdömd läkare på Kronobergshäktet i Stockholm överklagar sin dom. Det gör även den misshandlade läkaren, då han anser att våldet som han utsattes för var grövre än vad tingsrätten har kommit fram till.
Inspektionen för vård och omsorgNyhetInspektionen för vård och omsorg, IVO, lever inte upp till de förväntningar som fanns när myndigheten inrättades, enligt en granskning från Riksrevisionen. Delvis beror det på bristande styrning från regeringen, anser Riksrevisionen.
FinlandNyhetPoststrejken i Finland är över sedan den finländska Posten och facket kommit överens om att paketsorterarna ska fortsätta att omfattas av sitt tidigare kollektivavtal, trots att deras anställningar flyttats till ett dotterbolag.
ETIKPRÖVNINGSMYNDIGHETENNyhetOmkring halva personalstyrkan har lämnat den nystartade Etikprövningsmyndigheten och flera medarbetare har varit sjukskrivna under året. Anställda beskriver en stressad arbetsmiljö och kritiserar ledarskapet inom myndigheten. ”Det finns säkert saker som vi som är ansvariga kan förbättra”, säger myndighetens direktör Johan Modin till Publikt.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetBeskedet om att parterna bakom januariavtalet förhandlar om att åtminstone delvis stoppa stängningarna av Arbetsförmedlingens lokalkontor tas emot med glädje av facket. ”Men med tanke på att man redan har börjat lägga ned kontor så måste man agera fort för att få någon effekt”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson till Publikt.