Annons:
Debatt: JÄMSTÄLLDHET
Debatt
0 kommentarerTyck till!

Lönekartläggning kräver kompetens – hos arbetsgivare och hos DO

Metoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva. Det leder till att lagens krav på lönekartläggning inte respekteras av myndigheter och andra arbetsgivare, skriver den tidigare jämställdhetsombudsmannen Lena Svenaeus.

Bara sju av landets trettio största myndigheter har de senaste två åren gjort det som krävs enligt reglerna om lönekartläggning i diskrimineringslagen. Högst anmärkningsvärt, säger diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg i en intervju om den undersökning som Publikt publicerade den 4 september. Javisst är det anmärkningsvärt, men knappast förvånande. Det finns ett samband mellan laglydnad och kontroll över att lagen respekteras. Metoderna i Diskrimineringsombudsmannens tillsyn är naiva och ineffektiva!

I grunden syftar lönekartläggning till att ändra cementerade normer som undervärderar kvinnors arbete och nedvärderar typiskt kvinnligt arbete. Det handlar om makt och pengar och då får man enligt forskning och beprövad erfarenhet räkna med motstånd. Därför behövs sanktioner. Det är nödvändigt att tillsynsmyndigheten bedriver en effektiv kontroll över att lagen respekteras och vid behov använder sanktioner, i det här fallet ansökan om vitesföreläggande hos Nämnden mot diskriminering.

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, hade tillsyn över reglerna till dess att denna uppgift övertogs av Diskrimineringsombudsmannen, DO, när diskrimineringslagen trädde i kraft 2009. Inför förändringen sammanfattade JämO sina erfarenheter i ett dokument med titeln JämOs testamente. Här beskrivs detaljerat vilka metoder som användes för att kontrollera att arbetsgivare respekterade lagreglerna om aktiva åtgärder. Siffrorna för laglydnad ser ut att ha varit långt bättre på JämO-tiden än de är i dag.

En särskild enhet på JämO skötte tillsynen av aktiva åtgärder inklusive lönekartläggning. Här fanns experter på löneanalyser och könsneutral arbetsvärderingsmetodik. JämO tillhandahöll också metodstöd, bland annat verktyget Analys Lönelots som modell för hur en lönekartläggning kunde genomföras. Den största tillsynsinsatsen, den så kallade miljongranskningen, inleddes 2006. Den innebar att 568 arbetsgivare med 750 000 anställda granskades. Den sammanlagda lönejusteringen uppgick till 72 miljoner kronor.

En tillsyn startade ofta med en riktad utbildningsinsats. Därefter infordrades lönekartläggningarna inklusive de handlingsplaner för jämställda löner som lagen föreskrev. Brister påpekades och arbetsgivare fick viss tid på sig att korrigera. Resultatet av korrigeringarna kontrollerades, vilket kunde leda till ytterligare ett varv i kommunikationen med arbetsgivaren. JämO avslutade inte tillsynen förrän lönekartläggningarna uppfyllde kraven i lagen. I fall där bristerna kvarstod ansökte JämO om vitesföreläggande hos Jämställdhetsnämnden. I samband med den överläggning som vanligtvis föregick ett ansökningsförfarande, blev resultatet ofta att arbetsgivaren åtgärdade det som brustit. Fackförbunden betraktades av JämO som viktiga aktörer i jämställdhetsarbetet och gavs tillfälle att lämna synpunkter i samband med tillsynen. Den direkta kontakten och dialogen med parterna på en arbetsplats var en metod i tillsynsarbetet.

När DO granskar lönekartläggningar ”släpper” myndigheten ärendet efter att ha lämnat synpunkter på insänt material. DO utgår från att arbetsgivaren respekterar synpunkterna. Jag menar att detta är naivt. Tillsynen blir en informationsinsats – inte en kontroll. Den enhet på DO som arbetade med lönekartläggning lades ned 2015. Medarbetare sades upp. Sedan något år tillhandahålls inte längre Analys Lönelots av DO. Det finns bra information på DOs webbplats men det går inte att ändra på diskriminerande normer enbart genom information.

Ytterligare ett exempel på kontraproduktivt arbetssätt är DOs rapport 2016:1 med titeln Sakligt motiverad eller koppling till kön. I stället för att se till att arbetsgivarna arbetade fram godkända lönekartläggningar valde DO att låta en forskare göra en kvalitativ analys av det lönekartläggningsmaterial som begärts in från landsting och privata arbetsgivare under åren 2013–2014. Avsikten var enligt DO att skapa insikt om hur olika arbetsgivare går tillväga när de gör en lönekartläggning.

Rapporten hade också kunnat döpas till ”Hundra sätt att bryta mot lönekartläggningsreglerna”, men DO uttalade sig inte om vad som var rätt eller fel enligt lagen. Ett färskt exempel på att rapporten skapat missuppfattningar och underminerat respekten för diskrimineringslagen är Riksrevisionens nyligen publicerade granskningsrapport om lönekartläggningsreglerna (RIR 2019:16). Riksrevisionen har uppfattat DO-rapporten som en exempelsamling på goda och lagenliga lönekartläggningar och framhåller som positivt att lagen är så ”flexibel”. Sorgligt!

Inom EU pågår ett intensivt arbete för att åtgärda könslönegapet. Målsättningen är att inga löneskillnader som har samband med kön ska finnas kvar efter 2020. 2014 rekommenderade EU-kommissionen medlemsstaterna att säkerställa fyra centrala åtgärder: regler om enskildas rätt till upplysningar om lönesättningen, rapportering på företagsnivå, lönegranskningar (så kallade pay audits) och bestämmelser om lika lön i kollektivavtal.

Sverige rapporterade att alla fyra åtgärderna var på plats. Efter utvärdering utnämnde EU-kommissionen Sverige till bäst i klassen.

Den som lämnat dessa uppgifter till kommissionen måste vara gravt okunnig om läget i Sverige. Det finns varken någon generell pay transparency (genomskinlighet i lönesättningen) eller någon rapportering på företagsnivå om löneskillnader. Förvisso finns regler om lönekartläggning, men de lönegranskningar som DO bedriver har enbart informationskaraktär och är inte vad som avses med pay audits. Inte heller kommer formuleringar i kollektivavtalen om likalöneprincipen att få något genomslag så länge Medlingsinstitutet håller vakt kring ”märket” – eller ”lönelåset” som det ibland kallats av kvinnodominerade fackförbund.

Vi går en spännande framtid till mötes. Det kan knappast bli sämre, bara bättre. Det är lönerörelse på gång. ”Märket” är starkt ifrågasatt. Och vem vet, kanske kan vi få en konstruktiv debatt om ”best practices” i tillsyn över diskrimineringslagen.

 

Lena Svenaeus

Fil dr i rättssociologi, ställföreträdande jämställdhetsombudsman 1980–1983 och jämställdhetsombudsman 1994–2000

Bli den första att tycka till!
MigrationsverketNyhetAnställda på Migrationsverket i Sundbyberg klagade i veckan på riskerna för smittspridning i väntrummet. Efter kritik och påtryckningar tar myndigheten nu till flera åtgärder för att öka säkerheten i lokalerna.
POLISENNyhetEn anställd på Polisens hittegodsavdelning i södra Sverige döms efter strafföreläggande till dagsböter och villkorlig dom. Kvinnan greps på bar gärning när hon stal pengar i olika valutor ur ett skåp på sin arbetsplats.
ArbetsmiljöverketNyhetCoronaviruset gör att Arbetsmiljöverket väljer att avvakta med inspektioner i flera branscher. Myndigheten vill undvika risken för smitta och skona arbetsgivare som redan är hårt pressade av pandemin.
CoronaNyhetInställda körkortsprov och domstolsförhandlingar, videoundervisning på universitet, uppskjutna förrättningar samt fler ansökningar om vård av barn. Coronapandemin får konsekvenser på statliga arbetsplatser, och många planerar just nu för ännu hårdare prioriteringar.
SocialförsäkringarNyhetRegeringen uppdrar åt en särskild utredare att se över sjuk- och aktivitetsersättningen. Syftet är att ge fler människor möjlighet att försörja sig med eget arbete utifrån sin arbetsförmåga.
SjukpenningNyhetFörsäkringskassan begär inte längre läkarintyg av den som ansöker om sjukpenning. Det gäller inför tredje veckan då betalningsansvaret går över från arbetsgivaren till Försäkringskassan.
STNyhetOsäkerheten kring coronapandemin gör att STs förbundsstyrelse nu väljer att föreslå att kongressen som skulle hållits i slutet av maj i stället flyttas till hösten. ”Det känns jättetråkigt, men det går inte att göra på något annat sätt”, säger förbundsordförande Britta Lejon.
STATENS SERVICECENTERNyhetStockholm, Göteborg, Malmö och Ulricehamn kommer att få nya servicekontor under 2020, om det förslag som regeringens utredare presenterade under onsdagen blir verklighet. Tidigare har regeringen beslutat om nya kontor i Storuman, Torsby, Vansbro och Åsele.
KriminalvårdenNyhetJustitiekanslern, JK, kritiserar kriminalvårdens anstalt Storboda för en kroppsvisitation som genomfördes år 2014. Men de som klagat efter händelsen får ingen ekonomisk ersättning för övergreppet.
SPÅRTRAFIKENNyhetFackförbundet Seko stämmer SJ i Arbetsdomstolen sedan en tågvärd fick börja sitt arbetspass efter endast 10 timmars vila, vilket strider mot kollektivavtalet, skriver förbundet. Även dotterbolaget SJ Götalandståg stäms. Enligt stämningsansökan har en grupp deltidsanställda schemalagts på fler timmar än vad de har fått betalt för.
Fördjupning: omlokaliseringarFördjupningAtt flytta delar av stats­förvaltningen från Stockholm till andra orter är inte någon ny idé. Nu har flyttlassen gått för de myndigheter som fick besked om omlokalisering under den förra mandat­perioden. I många fall har viktig verksamhet lamslagits.
RegeringskanslietNyhetUtrikesdepartementet, UD, har som en följd av coronapandemin beslutat att tillfälligt ta hem viss personal och deras familjer från särskilt utsatta riskområden, rapporterar Ekot.
ArbetsmiljöNyhetRegeringen har tidigare aviserat att man vill låta regionala skyddsombud komma in på fler arbetsplatser. Nu lämnas lagförslaget till riksdagen. Om det går igenom kan de nya reglerna börja gälla redan i augusti.
ÖppenhetNyhetDet var rätt av Kriminalvården att neka en begäran att på plats hos myndigheten få läsa en allmän handling med hänvisning till risken för smittspridning. Det slår kammarrätten fast efter ett överklagande.
SKATTEVERKETNyhetCoronavirusets inverkan på ekonomin gör att Skatteverket förväntas få en brant ökning av ansökningar från företag som vill skjuta upp skatteinbetalningar. Myndigheten styr nu om resurser. ”Nu hoppas man på det bästa och planerar för det värsta”, säger Anders Tell, ordförande för ST inom Skatteverket, till Publikt.
CoronaNyhetReglerna måste omgående ändras så att det är lättare att kvalificera sig till a-kassa, anser TCOs ordförande Therese Svanström i en intervju på organisationens webbplats.
DigitaliseringNyhetMyndigheten för digital förvaltning, Digg, har tagit fram en modell för att öka tillgängligheten av digital information. Dokumentet, som bygger på nio principer, går nu ut på en remissrunda där vem som helst får lämna synpunkter.
MuseerNyhetAlla stora statliga museer har stängt sin verksamhet för besökare på grund av coronaviruset. ”De ekonomiska konsekvenserna är enorma”, säger Joakim Malmström, ordförande för Centralmuseernas samarbetsråd och överintendent på Naturhistoriska riksmuseet.
spårtrafikNyhetRiksrevisionen har i en granskning ansett att regeringens analys kring höghastighetsjärnvägar inte varit tillräckligt ingående. Av en skrivelse till riksdagen framgår att regeringen inte delar Riksrevisionens uppfattning.
öppenhetNyhetJustitieombudsmannen, JO, kritiserar Polismyndigheten för att utan lagligt stöd hindrat en frilansjournalist att filma och avvisat honom från ett valmöte med Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson i valrörelsen 2018.
AvtalNyhetST och Almega har tecknat centrala avtal om korttidspermitteringar för de avtalsområden som omfattar spårtrafik och övriga kommunikationer, som flyg.
AVTALNyhetParterna inom industrin är överens om att förlänga de nuvarande avtalen till 31 oktober 2020 på grund av coronaviruset, meddelar facken inom industrin i ett pressmeddelande. Det innebär att alla förhandlingar skjuts fram till hösten. STs förbundsordförande Britta Lejon säger till Publikt att beslutet påverkar STs förutsättningar, men kan i nuläget inte ge något närmare besked.
SwedaviaNyhet1 900 anställda på Swedavia korttidspermitteras och 800 varslas som en följd av coronaviruset. Erik Hägglund, STs sektionsordförande på Landvetter flygplats, säger till Publikt att han hade väntat sig permitteringar men blev förvånad över varslet.
MigrationNyhetStatens arbete med att få personer som inte får vistas i Sverige att lämna landet får underbetyg av Riksrevisionen. Efter en granskning anser myndigheten att det finns omfattande svagheter i styrning och samordning.
CoronaNyhetNärmare 25 miljoner jobb kommer att gå förlorade i Coronakrisens spår, uppskattar FNs arbetsmarknadsorgan ILO. Det enda möjliga motmedlet är enligt ILO ett samordnat internationellt agerande.
ÖPPENHETNyhetKriminalvården nekar en enskild person att på plats ta del av en offentlig allmän handling med hänvisning till att den som begärt ut handlingen nyligen besökt Milano. Personen erbjuds att få en kopia per post.
STNyhet”Den här extrema situationen kommer självklart att påverka avtalsrörelsen, men det är fortfarande för tidigt att säga exakt hur”, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt om hur coronavirussmittan påverkar avtalsförhandlingarna.
FolkhälsomyndighetenNyhetCoronasmittan har placerat Folkhälsomyndigheten i händelsernas centrum. Personal som jobbar med kommunikation och de som analyserar prover i labbet är hårt belastade, berättar STs avdelningsordförande Anita Ekner för Publikt.
SWEDAVIANyhetKöpenhamns flygplats permitterar 1 500 anställda och om läget kring coronaviruset inte förändras kan en liknande situation uppstå i Sverige. ”Än så länge är det business as usual, även om det inte är så mycket att göra”, säger Mikael Nordenståhl, ordförande för ST inom Swedavia på Arlanda.
SpårtrafikNyhetEn störtdykning för efterfrågan på biljetter, reducerat antal avgångar och trots det svårigheter att få ihop tillräckligt med personal. Coronaviruset har skapat stora problem för tågtrafiken, enligt Hans Pilgaard, ordförande för ST inom SJ.
KORRUPTIONNyhetHögsta domstolen ändrar hovrättens fällande dom och frikänner tre chefer inom Statens musikverk och Statens kulturråd från mutbrott. Domen gäller ett antal middagar som cheferna bjöds på av olika musikorganisationer.
ArbetsförmedlingenNyhetPlanerna på att lägga ned Arbetsförmedlingens kontor i Hagfors 1 april skjuts på framtiden, uppger SVT. Enligt enhetschefen Mirzal Celhasic skjuts nedläggningen åtminstone fram till 1 juli.