Utvecklingsarbetet har tagit åtta år och kostat 400 miljoner

FÖRDJUPNING: LADOK 32018-11-21
»Ännu är vi inte uppe på samma nivå som det gamla systemet«, säger Ladokkonsortiets chef Mauritz Danielsson om det nya studieadministrativa systemet Ladok 3. Utvecklingsarbetet har pågått i åtta år – och kommer att fortsätta i flera år till.

Ladok 3 har utvecklats i egen regi av Ladokkonsortiet, som ägs av 37 läro­säten samt Centrala studiestödsnämnden. När planerna började ta form 2007 hade det gamla Ladok-systemet varit i drift i omkring tjugo år. Alternativen var att utveckla det, köpa in ett redan existerande system eller bygga nytt. Konsortiet valde nybygge, till en kostnad av närmare 400 miljoner kronor fram till mars 2018.

Valet ifrågasattes. Enligt Ladokprojektets egen slutrapport i maj i år var den första perioden efter för­studier och förprojekt »stormig«, och »tilliten och förtroendet för projektet var lågt inom sektorn«.

Mauritz Danielsson, sedermera konsortiechef, hämtades därför 2013 från Luleå tekniska universitet för att delta i vad han kallar en »insäljningskampanj« hos landets lärosäten.

– Man behövde förstå varför det krävdes så mycket pengar, säger han.

Mötena gav resultat, anser Mauritz Danielsson.

Men ett par år senare, 2015, höll projektet på att kapsejsa under sin egen tyngd – personal från 22 lärosäten deltog som kravställare i projektet. Alla goda funktioner från det gamla systemet skulle finnas kvar och många nya funktioner införas, ansåg användarna.

– Vi sa att detta ror vi aldrig i land, vi måste hitta ett annat arbetssätt. Det var en kritisk period, säger Mauritz Danielsson.

Projektet inriktade sig på att leverera en första version av systemet till en enda högskola. Dåvarande Malmö högskola fick börja arbeta i ett system under stark utveckling, och delta i processen genom så kallade mål­seminarier. När Ladok tagit ytter­ligare steg var det dags för ett stort universitet att anslutas – Lunds universitet fick systemet i mars i år.

Nästa svårighet gällde motsättningar om projektets fortsättning. Alla andra lärosäten skulle in, samtidigt som det var nödvändigt att fortsätta utvecklingsarbetet och bygga en organisation för support, drift och rättning av buggar. Mauritz Danielsson drev igenom att produktions­sättningen skulle fortsätta enligt planen.

– Om vi bara hade ägnat oss åt utvecklingsarbete hade vi kunnat ta hand om Malmö bättre och göra ännu mer för Lund, konstaterar han. Men vi sa att om vi någon gång ska komma i hamn måste vi ha kontinuerliga produktionssättningar.

När fler stora lärosäten har kommit in, såsom Stockholms universitet, har det också gett bra feedback, anser han.

– Så i efterhand tycker jag att det var ett klokt val, även om det var tufft. Vi fick en bättre produkt.

Konsortiet har ännu inte gjort några undersökningar om vad användarna anser om systemet. Men Mauritz Danielsson får höra en del negativa synpunkter.

– Jag tycker att kritiken har avtagit lite, men det har varit många som har sagt att det är för omständligt, för många klick och för dålig funktionalitet. Jag tror att de som kom in under hösten 2017 inte var riktigt medvetna om hur långt vi hade kommit i system­utvecklingen.

För även om hela högskolesektorn ansluts under hösten är arbetet långt ifrån klart. Nya Ladok behöver utvecklas »några år till« för att läro­sätena ska bli nöjda, säger Mauritz Danielsson.

– Det handlar inte bara om små förbättringar. Vi är inte riktigt uppe i nivån för det gamla systemet än. Även om man inte kan jämföra funktionaliteten behöver vi se till att man kan jobba på samma enkla sätt som i det gamla systemet.

Läs mer:

Läs mer:

ÄMNEN:

IT Arbetsmiljö
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.